Tänker från och med nu använda den nya, internationella, förkortningen för emotionell instabil personlighetsstörning, IPS (eftersom jag får skrivkramp).

Några forskare har precis presenterat en studie,

Finns det någon effektiv behandling vid emotionell instabli personlighetsstörning?

Det finns idag bara några få välgjorda undersökningar på psykoterapeutisk behandling vid Borderline personlig-hetsstörning. De behandlingsmetoder som är bäst undersökta är:

• Dialektisk beteendeterapi, DBT (bl.a. Linehan m.fl., 1991;Verheul m.fl., 2003)
• Mentaliseringsbaserad terapi, MBT (Bateman & Fonagy, 1999, 2001, 2003, 2008)
•  Schemafokuserad psykoterapi (Giesen-Bloo m.fl., 2006)
• Transference-focused psychotherapy (Clarkin, 2007)

En styrka med MBT är att det är en relativt flexibel behandlingsform, som också har visat sig ge bestående förbättring 8 år efter påbörjad behandling, vilket man inte har kunnat visa när det gäller de andra behandlingsformerna.

Det pågår även en så kallad randomiserad kontrollerad studie där man jämför en MBT-behandling som innehåller gruppterapi en gång i veckan och individuell terapi en gång i veckan med en strukturerad stödbehandling med samma omfattning. I denna studie har fler patienter ingått än i tidigare studier och de resultat som man presenterat verkar mycket lovande. Denna studie har dock inte publicerats ännu.

Medicinering kan många gånger hjälpa till med att minska vissa symptom men det finns ingen medicin som hjälper mot borderlinepersonlighetsstörningen i sig.

Det kan vara svårt att på ett enkelt sätt visa på vilka skillnader som finns mellan olika behandlingsformer. Troligen är det så att olika personer svarar bra på olika behandling och att det därför är viktigt att det finns ett brett utbud av olika behandlingsformer.

2006 kom en rapport från Cochrane Institute, som utvärderar olika medicinska behandlingar. De noterade att det finns brister i de behandlingsstudier som har gjorts. Samtidigt avslutar de sin rapport med att konstatera att man idag kan erbjuda god behandling till patienter med Borderline personlighetsstörning och att det finns anledning att vara optimistisk.

Gemensamma drag i framgångsrika behandlingar
I American Psychiatric Associations (APA) riktlinjer för behandling vid Borderline personlighetsstörning har man lyft fram några gemensamma delar i de behandlingsmetoder som verkar fungera bra:

• Tydlig vårdstruktur (vad ska behandlingen innehålla, hur ska den fungera, vad händer om någon inte kom-mer och så vidare)
• Individuell (lång) psykoterapi
• Gruppmoment minst en gång per vecka
• Handledning
• Arbete i team