Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
Psykiatri-fakta

Vanliga psykiatriska sjukdomar

2009-08-19 10:50 #0 av: David

Några av våra vanligaste psykiatriska sjukdomar och länkar till mer detaljerad läsning.

ADHD

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som kännetecknas av att en person sedan barndomen, vanligen med debut i tidig skolålder, har svårt att styra sin uppmärksamhet samt ofta känner sig rastlös i pressade situationer och röriga miljöer.
Personen kan ha mycket svårt att veta hur han/hon ska organisera sina studier/sitt arbete eller planera sin dag. Svårigheterna leder ofta till problem att sätta igång med uppgifter, personen blir trött av ansträngningen och orkar inte avsluta det han/hon håller på med. Därför upplever personen ofta ett krav på att ha hög energi och motivation/lust inför det som ska göras. På kvällarna är det svårt att varva ned och svårt att somna.

Personen kan känna sig trög, det kan vara svårt att komma igång i aktivitet. Framför allt på morgonen kan det bli svårt att genomföra vardagsrutinerna. Personen lever ofta i "nuet" och får svårt att se konsekvenserna av det han/hon gör. Personen handlar ofta mycket snabbt och impulsivt och reagerar ofta direkt på händelser.

ADHD ofta kopplat till andra svårigheter som motorik, varseblivning och språk. Om man inte försöker komma åt problemen tidigt riskeras en negativ personlig utveckling med risk för kriminalitet och missbruk.

I Sverige använder vi också diagnoserna ADD och DAMP. De personer som har ADD har uppmärksamhetsproblem, svårt att komma igång och låg impulsivitet. De personer som har DAMP har uppmärksamhetsproblem och alltid svårigheter med motorik och varseblivning.

Läs mer om ADHD www.attention-riks.nu

 

Anorexia nervosa

Anorexia nervosa börjar oftast med en önskan om att gå ner i vikt och med en viljemässig bantning. Den anorektiska personen har en uttalad skräck för att gå upp i vikt och känner sig ständigt tjock trots betydande undervikt. Detta kan upplevas som vanföreställningar av omgivningen.

Gemensamt för personer med ätstörningar är att de är oftast är starkt missnöjda med sig själva och sin kropp och har mycket negativa tankar om sig själva. Den låga vikten leder också till somatiska symtom som trötthet, frusenhet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och upphörd menstruation (den stora majoriteten av patienterna är kvinnor).

För att få diagnosen anorexia nervosa ska vikten vara <15 % av normal kroppsvikt. Då varje måltid är förknippad med stark ångest och skräck för att gå upp i vikt blir självkänslan direkt kopplad till hur man lyckas kontrollera sitt ätande och sin vikt.

Sömnsvårigheter, ångest, tvångsmässighet och depression är också vanliga psykiska symtom vid anorexi.

 

Autism och Aspergers syndrom

Autism och Asperger är neuropsykiatriska funktionshinder som kännetecknas av att personen har svårt att tolka och förstå andra människor i olika sociala sammanhang. De utgår ofta från sin personliga uppfattning om den aktuella situationen, vilket kan leda till att omgivningen uppfattar dem som avvikande.

För en person med Aspergers syndrom är det extra viktigt att följa regler och rutiner, att kunna lita på människor i sin omgivning och att veta vad som är rätt och fel. Därav följer att en person med Aspergers syndrom, det vill säga högfungerande Autism, har svårt att ljuga, svårt att förstå intrikata gruppritualer som övriga personer ägnar sig åt.
Ett annat vanligt kännetecken är att personen har ett eller några speciella djupa intressen som han är mycket upptagen av och som upptar en stor del av hans/hennes tid. Intressena kan ibland av omgivningen uppfattas som utan mening och mål. Om personen har hög begåvning kan han/hon ha mycket detaljerad kunskap och kan bli mycket kunnig inom detta område.

Det som skiljer Aspergers syndrom och Autism åt är framför allt att en person med autistisk problematik har långt mer grundläggande svårigheter i kommunikationen med andra och upplevs oftare vara i sin egen värld. Språkutvecklingen har vanligtvis varit sen och han/hon har svårt att använda språket på ett riktigt sätt. Han/hon har svårt för att läsa ansiktsuttryck och gester, det vill säga svårt att tolka icke-verbala signaler i sociala sammanhang.

Personer med autistiska symtom kan också ha svårt att styra sin kropp och kan röra sig annorlunda eller inta ovanliga ställningar. De kan reagera annorlunda på sinnesintryck samt är ofta mycket känsliga för situationer i omgivningen som går utanför det normala och förväntade, vilket innebär svår stress.

Läs mer om aspergers syndrom www.attention-riks.nu
Läs mer om autism www.autism.se

 

Bipolär sjukdom

En person som lider av bipolär sjukdom (även kallat manodepressivitet) har kraftiga humörsvängningar, mer än normala upp- och nedgångar. Bipolär sjukdom präglas av omväxlande perioder av ett sänkt stämningsläge (depression) och ett förhöjt stämningsläge (mani).

En person som är depressiv är ofta nedstämd eller ledsen, tappar intresset för flertalet aktiviteter, kan inte glädjas, har störd sömn och har förlorat eller fått ökad aptit alternativt minskat eller ökat kraftigt i vikt. Han eller hon kan känna sig extremt trött, har minskad förmåga att tänka, koncentrera sig och fatta beslut, sköter vardagssysslor långsamt och trögt eller är rastlös/kan inte sitta still, känner sig värdelös och hyser obefogade skuldkänslor.

En person som är manisk är ofta euforisk (upprymd) och överdrivet optimistisk, har ett minskat behov av sömn utan att känna sig trött, har storslagna fantasier och stegrad självkänsla. Han eller hon kan vara irriterad, aggressiv, ha ökad fysisk och mental aktivitet, vara rastlös, tala snabbare, vara impulsiv och ha dåligt omdöme. Irritabilitet är ett mycket vanligt symtom vid så kallat hypomani, det vill säga ett tillstånd som inte helt når upp till det maniska.

Antalet sjukdomsperioder varierar från någon enstaka period under livet till flera och ibland väldigt många. Mellan manierna och depressionerna fungerar personen normalt.

Ofta kan man i denna grupp finna karismatiska människor, poeter, tonsättare, målare och författare. Forskningen sedan mer än 20 år tillbaka diskuterar just nu intensivt de olika formerna av bipolär sjukdom.

Läs mer om bipolär sjukdom på www.foreningenbalans.nu

 

Borderline/Emotionell instabil personlighetsstörning

En person som lider av borderline personlighetsstörning är ofta impulsiv, intensiv, emotionellt instabil, blir lätt aggressiv och har svårt att knyta an till andra människor. Han eller hon har ofta en negativ självbild och uppfattningen om andra människor kan skifta mellan idealisering och nedvärdering.

Personer med borderline personlighetsstörning kan vara extremt känslomässigt sårbara. En småsak kan få personen helt ur balans och det kan vara svårt för omgivningen att förstå vad som kan ha utlöst den starka känslomässiga reaktionen. Den emotionella sårbarheten i kombination med impulsiviteten kan leda till att personen försöker skada sig själv.

 

Bulimia nervosa

Personer med bulimi har på samma sätt som personer med anorexi en fixering vid mat, vikt och kroppsutseende. Till skillnad från anorektiker som har total kontroll över matintaget så brister kontrollen med jämna mellanrum hos bulimiker. Hon/han vräker då i sig enorma mängder mat på kort tid.

Hetsätningen väcker intensiv ångest, vilket gör att man omedelbart måste göra sig av med maten. Det vanligaste sättet är att provocera kräkning men användandet av laxermedel eller intensiv motion är också vanligt. Hetsätningsepisoden kan också efterföljas av någon eller några dagars bantning.

För att få diagnosen bulimia nervosa ska hetsätning och kräkning förekomma minst två gånger i veckan. Personer med bulimia nervosa har på samma sätt som personer med anorexi ett starkt missnöje med sig själva och sin kropp. Bulimia nervosa är betydligt vanligare än anorexia nervosa.

 

Depression

En person som drabbats av depression känner sig nedstämd, upplever glädjelöshet och försämrad aptit som leder till viktnedgång. Sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, svårigheter att komma igång och ta initiativ tillhör också depressionsbilden.

Många som är deprimerade söker hjälp hos allmänläkare för exempelvis trötthet eller smärtor i kroppen. Man kan också drabbas av depression som en följd av kroppsliga sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, kärlkramp och tumörsjukdomar. Depression ingår ofta i olika typer av bipolär sjukdom och är idag en av våra vanligaste förekommande folksjukdomar.

Läs mer om depression www.foreningenbalans.nu

Generellt ångestsyndrom

En person med generellt ångestsyndrom upplever en ständig oro eller ängslan, är lättirriterad, har sömnsvårigheter, är spänd och har svårt att koncentrera sig. Detta påverkar personens hela livskvalitet och tar mycket kraft eftersom personen hela tiden är på vakt för eventuella risker, hot eller faror.

Att leva med ångestsyndrom och inte söka behandling för det kan medföra en hel del allvarliga konsekvenser på grund av den ständigt förhöjda ångestnivån. Personer som är drabbade har fyra så gånger så hög sjukfrånvaro som andra och svarar betydligt mindre på olika stressfaktorer för att kroppen redan är "på spänn". Ungefär 10 % av alla drabbade personer utvecklar ett missbruk och mer än 10 % försöker ta sitt liv. Generaliserad ångest beräknas finnas hos cirka 5 % av befolkningen, mer än hälften av dessa är kvinnor.

Läs mer om generellt ångestsyndrom www.angestsyndrom.com

 

Missbruk

Många personer som lider av någon sorts missbruk av alkohol-, droger eller läkemedel har också en psykisk sjukdom. Den dubbla problematiken kallas samsjuklighet.

Viktiga utgångspunkter för ett samlat arbete med personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk är:
- Integrerad behandling (samtidiga insatser för missbruk och psykisk störning)
- Individuellt ansvar för patienten
- Samordning av tillgängliga lokala resurser

Läs mer om missbruk www.beroendecentrum.com

 

Paniksyndrom

Personer som lider av paniksyndrom drabbas av panikattacker kombinerat med förväntansångest, vilket innebär att man hamnar i ett konstant spänningstillstånd med isolering som följd.

De första panikattackerna behöver inte bero på någon särskild yttre anledning och kan inträffa under en period av stress som exempelvis hög arbetsbelastning, dödsfall inom familjen, sjukdom, olycka, barnfödsel, skilsmässa eller giftermål. Panikattackerna har också en tendens att "dyka upp" då man börjat varva ner efter en pressad period.

En panikattack innebär att kroppen vid upplevd eller förväntad fara eller hot reagerar med att utsöndra adrenalin och noradrenalin. Personen kan uppleva hjärtklappningar, andnöd, lufthunger, yrsel, svimningskänslor, svindel, svettningar/frysningar, illamående, domningar och dödsångest. Detta är då vad man kallar en panikattack.
Så småningom återställs kroppen till det normala läget men det kan ta en stund innan känslorna är i balans igen. Viktigt att veta är att man aldrig kan bli fast i en panikattack, det skulle kroppen aldrig orka och sätter därför stopp för de fysiska symtomen.

En del personer drabbas enbart av en eller några få panikattacker i samband med en stressig livsperiod. Andra drabbas av flera panikattacker inom några dagar eller veckor och problematiken utvecklas då till ett egentligt paniksyndrom. Det i sin tur gör att den drabbade börjar frukta nya panikattacker och går omkring i ett konstant tillstånd av oro och ängslan. Det kan leda till att personen får hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar med att bli ångestfylld. Oron i sin tur ökar ångesten och leder till olika katastroftankar. Personen kan ha tankar som "Jag har fått en hjärtinfarkt" eller "Jag håller på att bli tokig" och får ofta så småningom ångest inför ångesten, även kallat förväntansångest.

Läs mer om paniksyndrom www.angestsyndrom.com, www.sps.nu

 

Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom med varierande förlopp. Vissa klarar av sin sjukdom väl medan flertalet får olika grader av funktionsnedsättning. Vid akuta sjukdomsepisoder förekommer hallucinationer, vanföreställningar och beteendestörningar. Dessa symtom kan i allmänhet behandlas väl med antipsykotiska mediciner.

Sjukdomen medför ofta, även mellan de akuta episoderna, svårigheter att tänka, koncentrationsstörning och brist på lust till aktivitet. Vissa behåller sina psykossymtom, vanligen hörselhallucinationer - röster - även under dessa så kallade lugna faser. Sjukdomen medför svårigheter i sociala kontakter, studie och arbete.
Schizofreni utgör ett stort folkhälsoproblem eftersom den har ett långt förlopp och ger många av de drabbade svårigheter att klara sig i samhället och därför behöver hjälpinsatser av olika slag. Därigenom drabbas inte bara patienterna utan även de anhöriga.

Andelen i befolkningen som lider av schizofreni är mellan 0,3-1%. En del som lider av schizofreni klarar sig väl, har arbete och familj och cirka en femtedel blir efter en längre tids sjukdom återställda. De som får missbruksproblem jämte sin schizofreni har betydligt sämre prognos. Sammantaget är schizofreni en svår sjukdom och domstolsbegreppet allvarlig psykisk störning innebär ofta schizofrenidiagnos.

Läs mer om schizofreni www.schizofreniforbundet.org.se

Social fobi

Social fobi är den vanligaste formen av ångest och handlar inte bara om "vanlig blyghet". Något som kan starta med blyghet kan utvecklas till något långt värre och fullt utvecklat utgör det för personen ett klart funktionshinder.

Social fobi är en stark och varaktig rädsla inför olika sociala situationer där personen tror att han eller hon kommer att dra uppmärksamhet till sig. Personen är otroligt rädd för att "göra bort sig" och därmed rodna, stamma, tappa tråden och i slutändan bli uppfattad som misslyckad.

I en pressad situation kan några typiska reaktioner hos personer med social fobi vara rodnad, svettningar, skakningar och hjärtklappning. Personen kan ha tankar som "Nu gör jag bort mig", "Vad ska alla tro" eller "Tänk om det syns".

Personer med social fobi kan ha svårigheter med att hålla muntliga framträdanden, prata, äta och dricka i sällskap med andra, köra bil när någon sitter med, skriva på papper när någon ser på eller att gå på ett föräldramöte. Social fobi leder inte heller sällan till relationsproblem. Bara tanken på en kommande social situation kan sätta igång ångestreaktionerna. För vuxna med social fobi är det inte ovanligt att man tackar nej till en befordran på arbetsplatsen, inte söker arbeten där man exempelvis kräver social kompetens eller någon form av muntligt framträdande inför okända människor.

Läs mer om social fobi www.angestsyndrom.com, www.sps.nu

 

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som innebär att man har upprepade reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Tics är vanligt, man kan ha det under en tid i barndomen, vilket nästan alla har haft i liten omfattning.

De första tecknen på Tourettes syndrom är tics i ansiktet som blinkningar, ryckningar och grimaser. Ticsen förflyttar sig ofta till halsen, skuldrorna och överkroppen och ryckningar i en arm eller ett ben är typiska. De vokala ticsen utvecklas senare och kan i början vara "normala" snusningar och harklingar som sedan utvecklas till ljud och läten. En del vokala tics kan bestå av hela ord eller meningar.

Ett barn med Tourettes syndrom kan ha svårt att koncentrera sig och sitta still, har ofta dålig motorik och kan upplevas som "klumpigt", något som kan leda till svårigheter med idrott, men också med att skriva. Barnet kan ha läs- och skrivsvårigheter men också språk- och talproblem, vilket innebär att barnet kan börja tala senare än sina jämnåriga, tala för högt, med för gäll röst, för fort eller för mycket.

Beteenden som förknippas med tvångssyndrom (OCD) är vanliga hos personer med Tourettes syndrom, såsom att tvångsmässigt tvätta händerna, röra saker systematiskt, räkna och kontrollera saker. Många upplever stora humörsvängningar, vilket handlar om dålig självkänsla, nedstämdhet och en känsla av att tillvaron är meningslös. Panikattacker såväl som olika typer av fobier är vanliga.

Läs mer om Tourettes syndrom www.attention-riks.nu

 

Tvångssyndrom

Tvångssyndrom är en ångestsjukdom där den drabbade lider av tvångstankar och tvångshandlingar. De flesta personerna som lider av tvångssyndrom har både tvångstankar och tvångshandlingar, men i enstaka fall kan tvångstankar förekomma ensamt.

Tvångstankar är ihållande, inkräktande tankar och fantasier som ger upphov till ångest, oro eller äckel. För att bli av med dessa känslor utför man tvångshandlingar, som består av upprepande beteenden eller ritualer. Tvångshandlingar hos unga är vanligt. Man kan ha det under en tid i barndomen, vilket nästan alla har haft i liten omfattning.

Tvångstankarna rör sig oftast om "tänk om-tankar". Tänk om jag skadar mitt barn, skriker oanständiga ord på jobbet, gasar istället för att bromsa vid övergångsstället, tänk om jag blir smittad eller om det börjar brinna. Att skada personer i sin närhet ofrivilligt är en annan mycket vanlig tvångstanke. Rituellt tänkande för att "motverka" tvångstankarna, så kallade "magiska tankar" att man med tankekraft kan påverka verkligheten, spelar stor roll. Om jag inte tänker på rätt sätt eller gör si eller så kommer något hemskt att hända.

Tvångshandlingar innebär att personen känner sig tvungen att upprepa beteenden eller ritualer, ofta ett visst antal gånger, som att tvätta händerna eller kontrollera kranar, lampor, spis eller kaffebryggare innan man går hemifrån. Den vanligaste tvångshandlingen är att tvätta sig upprepat - ibland tar detta flera timmar om dagen. En del får till och med eksem som kräver läkarhjälp. Man kan uppleva sig som smutsig eller "besmittad" bara genom att nudda ett dörrhandtag.

Läs mer om tvångssyndrom www.angestsyndrom.com

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2009-08-19 11:17 #1 av: Bergspuman

Tack David för en utförlig redogörelse! Jag som själv har återkommande depressioner visste t ex ingenting om ångestsjukdomarna. Bra och nyttigt att få lära sig mer!

/Puman

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.