Annons:
Etikettpsykologi-fakta
Läst 191424 ggr
parisjetaime
2008-11-19 22:04

Det psykodynamiska perspektivet

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Dagens psykodynamiska psykologi utgår från en del av österrikaren Sigmund Freuds teorier. Denna artikel fokuserar på personlighetens tre delar: detet, jaget och överjaget.

Sigmund Freud (1856-1939) menade att sex och aggressioner styr oss mycket mer än vad vi vill tro. Han menade att människan styrs av både medvetna och omedvetna krafter men det är oftast de omedvetna krafterna som kan påverka oss mest. Freud lade grunden till psykodynamikernas synsätt där man ofta kan finna orsaker till den vuxnes problem i dennes barndom.

Enligt Freud, och även dagens psykodynamiker, består personligheten av tre delar: detet, jaget och överjaget. Förenklat kan man säga att detet står för våra biologiska drifter som exempelvis sex och aggressioner. Överjaget representerar vårt goda samvete och våra ideal. Jaget är viljelöst och försöker hela tiden kompromissa mellan detet och överjaget. För att förklara begreppen ytterligare på ett mer bildligt sätt kan man likna jaget vid en människa som på ena axeln har en djävul (detet) och på andra en ängel (överjaget).

Detet är den delen av personligheten som formas först. Känner detet lust vill det ha sin önskad tillfredställd så fort som möjligt, även om situationen inte tillåter det. Detta kallas, inom det psykodynamiska perspektivet, för lustprincipen.
För detet existerar inte tid och rum, med andra ord följer detet primärprocessens lagar. När detet får bestämma kan impulser från barndomen dyka upp hos den vuxne individen. Detet präglas av önsketänkande.

Jaget följer sekundärprocessen, det betyder att jaget är medvetet om både tid, rum samt omvärldens krav och förväntningar. Detta kallas för realitetsprincipen. När barnet börjar se vad denne behöver avstå från och vad som är möjligt att få växer jaget fram i personligheten. Jaget försöker medvetet överväga olika lösningar till problem. Jaget kan avstå från kortsiktiga vinster för att istället vinna trygghet och uppskattning längre fram i tiden. Jaget påverkas trots detta mycket av sina omedvetna önskningar och impulser.

När barnet börjar jämföra sig med sina föräldrar skapas överjaget i personligheten. Överjaget tar in föräldrarnas ideal till en början och fortsätter sedan att skapa nya ideal i takt med att andra personers ideal blir tydliga för individen. Överjaget kan liknas vid en sträng härskare över jaget där varenda handling kritiseras i förhållande till överjagets ideal.

Både jaget och överjaget innehåller medvetna och omedvetna processer medan detet är helt omedvetet. Överjaget tränger bort sådant som inte stämmer med dess ideal, vilket gör att jaget aldrig tar del av detta. Detta kallas för bortträngningsmekanismen och är omedveten, även om psykodynamikerna menar att man kan förstå detta senare i livet.

Psykodynamisk terapi går ut på att patienten ska förstå sig själv bättre. Detta är viktigt inom det psykodynamiska perspektivet.

Källa: Psykologi AB lärobok för gymnasiet, Natur och Kultur, Stockholm 2003. Första upplagans femte tryckning.

Annons:
Upp till toppen
Annons: