13. Psykoser

Bror fick psykos

2014-01-08 21:44 #0 av: Stissee

Min bror fick en psykos för ca 3 veckor sedan, han började hallucinera och prata om döda människor, han blev då tvångsinlagd men fick komma hem igen efter tre dagar. Han äter nu medicin som gör att han blir väldigt trött men samtidigt orolig. Han har fått små återfall, inga allvarliga men han vacklar med blicken ibland. Vissa dagar är allt bra och han skrattar osv. Vissa dagar kan han gå runt som att han är rastlös.

Han kom nyss in på högskolan och ska börja imorgon och han känner att han vill göra det även fast han är ganska trött.

Det jag egentligen funderar eller vill ha ut av detta är att vad tror ni att det kan röra sig om? Tänkte eftersom han vissa dagar är helt normal och andra dagar frånvarande, men han känner ju att han vill börja plugga. Är det en allvarlig psykos? Vad tror ni? Jag känner mig jätteledsen för jag vill att det ska vara bra. Han har tidigare i livet varit tillbaka dragen men psykosen kom när han började jobba och han trivdes bra också även fast det blev mycket.

Hoppas ni får ut något av texten.

Anmäl
2014-01-09 08:06 #1 av: Stissee

Ingen som har något svar?

Anmäl
2014-01-09 14:40 #2 av: Svion

Det är inte särdeles vanligt med diskussioner om psykoser på forumet, men att psykosen uppkom efter starten av arbetet är nog enligt min gissning mest förknippat med att det blev för stor omställning för hans stresströsklar även om det kanske inte nödvändigtvis var hårda arbetsuppgifter. Har han haft svårt med motgångar tidigare i livet? Blir han lätt stressad?

Anmäl
2014-01-11 03:36 #3 av: Stissee

Ja han har haft det svårt, tillbakadragen, svårt att liksom prata med andra osv. Men han verkar nu har accepterat att han behöver hjälp iaf och sa här om dagen till mamma att han ville åka in för att träffa en läkare då han kände att han behövde annan medicin. Det känns som att det går i rätt riktning isåfall, hoppas jag iaf. 


Känns lite som att jag egentligen inte ställer en direkt fråga mer än att jag försöker få en bekräftelse hur det verkar ligga till om det är påväg att gå över, visst ni kan väl inte veta det men kanske har en aning på det jag skriver. Känns bara så jobbigt liksom :/

Anmäl
2014-01-11 11:30 #4 av: Svion

När det gäller psykoser så kan egentligen ingen veta om det kommer gå över, men att omgivningen måste ta tillståndet på största allvar är a och o för att det inte ska bli så mycket värre. Även om han nu är en tillbakadragen typ så tror jag ändå han måste få beräftelse på uppmärksamhet från sina nära iom detta. Ring till honom ofta, var mån om att kommunicera med honom och hälsa på så ofta det går. Isolering och ensamhet brukar ju hänga samman med dåligt mående, så försök att se förbi hans brister på kommunikation. Att vara social och pratglad är trots vad alla tjattrar om extroversion/ introversion en färdighet som man kan öva upp, och ingen med dåligt mående mår bättre av att hålla problem inom sig.. 

Lycka till!

Anmäl
2014-01-13 10:56 #5 av: Manutar

Hej. Jag har sett många personer få psykos under mitt liv, bla. min lillebror. Han åkte in på sjukhus första gången för ca. 8 år sen, fick diagnosen psykos och mediciner. Men det hjälpte inte. Under ca 4 års tid åkte han ut och in på sjukhuset och fick till sist diagnosen paranoid scizofreni. Han mådde länge väldigt dåligt men som tur var fick han otroligt mycket stöd av familjen. Man fick pröva många olika mediciner innan man hittade en som fungerade för honom. Nuförtiden är han helt symptomsfri, har en fin tjej och två små barn, studerar och arbetar och är hur vanlig som helst. Han idrottar och mediterar, äter superhälsosamt och dricker ingen alkohol (en öl räcker för att psykosen ska komma tillbaka).

Jag har sett andra som fått akut psykos som gått över på ett par veckor för att inte komma tillbaka.

Vem som helst kan insjukna och man kan inte veta om det går över snabbt eller inte.

Jag hoppas din bror har bra läkarkontakt och att ni andra i familjen orkar stödja honom men också att ni söker hjälp! Det är väldigt tungt när en nära sjuknar in psykiskt, även om det bara skulle vara för en kortare period. Jag googlade lite och hittade denna sida http://www.anhorigjouren.se/lankar.html , kolla där. Eller så ringer du hälsovårdscentralen och frågar dom om råd. Men var inte ensam med detta! Ingen vinner på att ni alla börjar må dåligt! Kram på dig :)

Anmäl
2014-01-13 23:45 #6 av: Stissee

Tack så jättemycket för svar! :)

Han blev ju inlagd men var där några dagar. Han kom sedan hem men är väldigt trött om dagarna och rastlös men han har inte hallucinerat eller liknande något mer han har till och med varit näst intill "normal" vissa dagar så han ska få komma till uppenvård, men dom gav honom en tid i februari, känns inte som att dom tar det seriöst men mamma har varit på dem. Hoppas han får komma dit snart. Just nu äter han medicin bara.

Anmäl
2014-01-18 00:31 #7 av: millib

Högskolan? Då tänker jag mig en relativt ung kille runt 20?

Schizofren? Tyvärr inte ovanligt med det du beskriver, och de prestationer han genomgår. Då han redan uppvisat symtom på att vara psykotisk.

Anmäl
2014-01-22 19:11 #8 av: Lavendelnos

Usch, det är inte så lätt att se någon man älskar hamna i en sådan situation.

Något som jag vill peppa dig med är att han så tidigt fick hjälp i alla fall! Det tror jag är superviktigt för att inte insjunkna mer.

Min pojkvän har haft psykoser och är paranoid så han vägrade att ha kontakt med sjukvården. Till slut tvingade jag honom och tog honom flera gånger till akuten när han var som mest borta och tyvärr så tog de aldrig emot honom. Han är väldigt bra på att spela normal. Att han hallucinerar och försökt ta livet av sig flera gånger tyckte de att det räckte med att skaffa sig en självhjälpsbok.

Till slut fick han dock hjälp och har nu medicin för schizofreni som hjälper oerhört bra. Vi har nu för första gången ett normalt förhållande och liv.

Hade han fått det på en gång hade både han och jag förmodligen sluppit flera år av helvete. Det blev ju bara sämre och sämre efter att tiden utan vård gick.

Anmäl
2014-01-27 15:07 #9 av: [Cytisus]1

Psykos är ju väldigt individuellt på grund av flera saker. Själv har jag haft psykos och psykotiska symtom som präglat mitt liv under många år. Det är svårt att prata med andra om det eftersom världsuppfattning i mitt fall vara så oerhört annorlunda från den vanliga "Svensson". Vad jag uppskattat mest av vänner är att de lyssnar, de behöver inte förstå vad jag menar, det rensar huvudet på något sätt att prata med andra om det. Det finns ju väldigt många olika yttringar av psykosen, för mig kunde jag höra röster, snälla, neutrala och elaka. Jag hade en mängd olika synhallucinationer, vissa var väldigt tydliga och andra kunde jag bara se när jag blundade. Jag var väldigt paranoid och kände att hela världen konspirerade mot mig. Fick idéer om att jag var Gud, Djävulen, ängel, utomjording, listan är lång. Rädslan var värst, jag fick de värsta imaginära människorna och varelser som hatade mig, ville att jag skulle dö.

Idag många år efter så mår jag väldigt bra. Jag har flickvän och katter, nästan färdig högskoleutbildning. Det kan ta tid men det blir bättre. Något som hjälpt mig är långa promenader och meditation. Jag har även gått på terapi i många år, haft olika mediciner. Det kan alltså ta tid, men det går framåt.

Lycka till! Om du har frågor ställer jag upp..

Anmäl
2015-08-10 21:02 #11 av: vykke

Hur tar man bort inlägg? Lite orolig om det blir ngt misstag... vill inte vara ansvarig.. även om det är bra skrivit och sant och antagligen skulle hjälpa många

Anmäl
2015-08-11 07:00 #12 av: Ebolaa

Du ber admin på denna sida och ger dem din anledning till varför du vill ta bort den :)

Antar att saker och ting har blivit än bättre med din bror, eller ? 

Ciao!!

Anmäl
2015-08-11 12:53 #13 av: emotionfucker

#11 Jag har tagit bort ditt inlägg. 

Medarbetare på Psykologi ifokus.
Anmäl