05. Anhöriga

Behöver råd - vet varken ut eller in

2014-04-05 18:49 #0 av: malmokvinna

Jag är väldigt orolig för mins son. Hur han kunde falla för denna kvinna är lätt att förstå, charmig, glad och sprudlande - men också en annan mörk sida. Nu är han gravt medberoende och deprimerad. Jag vet att han är vuxen och får stå sitt kast men  ändå. Det är väldigt svårt för mig att ens ha kontakt med sonen. 

Hon kontrollerar allt med järnhand och tål inte att något går henne emot, då blir det gap och skrik. Det finns barn med i bilden och jag skulle gärna ha mycket mer kontakt med dem, men det är ju svårt med en mamma som henne. Vanliga regler för umgänge verkar hon inte veta av. Det finns nog ingen som varit så ond mot mig och gjort så onda saker, men vill inte berätta. Jag tassar, precis som alla andra, på tå runt henne.

Det är naturligtvis synd om henne, men det är synd om oss runtomkring också. Min son är helt isolerad förutom att han får gå till jobbet.

Jag är väldigt orolig för hans psykiska hälsa då han visar stark stress, aggressivitet och depression. Är rädd att han till slut begår självmord.

Hon tror på fullt allvar att hela världen kretsar runt henne fast hon är närmare 40 år. Det är nästan komiskt hur barnslig hon är i sin självupptagenhet.

Hon svarar aldrig i telefon och inte heller på mejl. Jag har aldrig någonsin varit oförskämd mot henne, men i hennes ögon verkar jag vara ett stort hot och världens elakaste svärmor. 

Hur ska man kunna vara ett stöd för denna familj?

Anmäl
2014-04-05 18:55 #1 av: Sjöstjärna

Ta ett steg tillbaka och låt sonen komma till egen insikt om situationen. Hade ni en bra relation innan så kommer han att komma till dig när han inser att situationen inte fungerar och be om din hjälp. Jag vet att det är jättesvårt att bara se på, men det brukar sällan vara en god idé att försöka ingripa innan tiden är mogen.

Anmäl
2014-04-05 19:02 #2 av: malmokvinna

Tack Sjöstjärna, förstår att det inte går att ingripa på ett sätt som de förstår, då det inte verkar finnas någon insikt eller självkännedom.
Det finns en anledning till min starka oro för sonen, men jag vågar inte skriva något om det, ifall hon också finns på iFokus. 

När jag läser mitt inlägg ser jag att jag inte ens kan skriva förståeligt, jag är verkligen orolig.

Jag är alltid ett steg bakom, skulle inte våga annat. Har inte träffat eller pratat med dem på flera veckor. 


Anmäl
2014-04-05 19:04 #3 av: malmokvinna

Hon har diagnosen Borderline


Anmäl
2014-04-06 18:58 #4 av: Lia

Du är välkommen att diskutera med oss på borderline.ifokus. Vi kanske kan hjälpa dig att hitta en taktik att prata med henne, eller bara för att prata av dig lite angående att vara anhörig! Glad

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-10-30 07:47 #5 av: mollygumma

Hej Känner igen mig i din sitation om vuxna barn som lever i destruktiva relationer Jag har släppt taget och kan kanske hjälpa eller stötta dig  Skriv om du vill till mollygumma@outlook.com  Kram Molly

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.