Tyvärr är ett barn inte räddningen.

Man måste ordna upp sitt eget liv innan man skapar ett nytt. 

Ett barn tar inte bort alla problem.  Det kan tvärt om göra att det blir värre.

Att bli gravid är en gåva. Du borde vara stolt. Men ja du borde inte göra abort. Ja det kan vara svårt just när du är så ung.. Men är det inte synd om barnet om du gör abort? 😎 Lycka till från mig. 🌺

Kan du inte via barnmorskan få möjlighet att prata med en kurator eller en psykolog som kan hjälpa dig ta ett bra beslut?

#2 Vad ger dig rätt att strö salt i sår o orsaka skuld o skamkänslor hos en ung kvinna med uppenbara problem?

Det är inte synd om foster som inte blir barn, däremot är det synd om barn som föds oönskade o av ev föräldrar som inte har förmågan att vara goda föräldrar.

Hur var tanken att ni skulle försörja er?

Du är medveten om att det är ett väldigt jobb att ha barn också? Det är inte bara en massa gos med en bebis.

2 Det är absolut inte synd om ett foster. Däremot är det synd om barn som föds till ett redan trasigt liv! Ogillar skarpt din kommentar. Du verkar inte se hela bilden.

Sanningen är den att en graviditet KAN vara en gåva. Tyvärr inte alltid. Det får man inte glömma. 

Man måste verkligen kunna ta hand om sig själv innan man ens tänker tanken på och tror att man kan ta hand om ett annat. Att ha barn är ibland dtt helvete där man testas oerhört i psyket. Har man redan sådana problem som ts är riskfaktorn alarmerande hög att det går illa.

Det finns knappast få sådana fall. Det behövs inte fler.

Ts är ung och har stor chans att ordna upp livet och sedan skapa familj under trygghet.

Va ikke taskiga mot henne! Hon menade inte på det negativa sättet??

7 Vem är taskig mot vem?

#2 Menar du att ett aborterat foster har ett medvetande?

Jag tycker att en abort är befogad när man har det så trassligt i livet med sig själv och ett förhållande som bara varat 4 veckor och även fadern verkar tycka det är det bästa.

#7 På vilket sätt är vi taskiga o hur kan du veta vad hon menar?

Jag tycker du ska kontakta en barnmorska eller gå på ungdomsmottagningen och prata med någon som kan detta.

Personligen hade jag undvikit att behålla ett barn för att jag tror att det kanske kan lösa mina problem.
Det skulle inte kännas rätt.

Hoppas att det löser sig.

Du är 18 nu, om 20 år är du 38 och har fortfarande goda chanser att bli mamma. Tid har du gott om. Om du väljer att inte behålla kan du se det som att du vill ge dig själv tid att hitta stabilitet i ditt liv för att sedan kunna känna att det barn du får har din fulla uppmärksamhet och kärlek. När man inte mår bra kan det vara svårt att fokusera all den energi som skulle kunna behövas. Men om du innerst inne känner att du skulle vilja behålla och känner att du klarar av det att ge den de nästa 18 åren av ditt liv, då kan det vara värt det. Men det vet bara du.