01. Akuta situationer

Orkar inte mer

2014-09-15 23:37 #0 av: AnonymBert

Nu sitter jag här igen. I mina tårar och självmordstankar.

Jag orkar verkligen inte. Jag har försökt, det bästa jag kan. Men jag mår bara sämre och sämre. BUP lovade mig anti-depression. Men har väl antagligen glömt bort mig. Händer ofta att folk glömmer mig. Känner att jag håller på bli galen. Blir lovad saker av föräldrar, SOS och BUP men inget händer. Kan inte sluta upprepa  orden i mitt huvud "Jag orkar inte mer" Jag faller ihop. Jag känner mig så förbannat tom på insidan, och så energilös på utsidan. Jag orkar knappt ens ta hand om min hund längre. Det känns som om jag är en trasig spegel. Som något sitter och sliter ut glasbitar ur. Jag vet inte ens varför jag skriver det här. Det är ändå så jävla hopplöst.

Anmäl
2014-09-15 23:44 #1 av: Cahira

Vet hur det känns.

Ångesten äter upp en inifrån och man kan inte fly den. Men prata med någon du tror kan slåss för dig och med dig för att skynda på att få hjälp. Det är okej att skaffa sig en armé när man slåss för sitt liv. Du är inte ensam. 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-09-15 23:52 #2 av: AnonymBert

Tyvärr har jag ingen i närheten som jag litar på eller som bryr sig särskilt mycket om mig.

Anmäl
2014-09-16 00:22 #3 av: Cahira

Folk brukar bry sig mer än de säger. Folk är dåliga på att säga goda saker till varandra. Om du öppnar dig så kommer du säkert hitta någon som lyssnar på dig och hjälper dig. Alla har någon som skulle hata att förlora en. Depression är en sjukdom som viskar dumma saker i örat. "Du är värdelös", "Du är ensam i hela världen" "världen skulle inte förändras utan dig." "Du gör ingen skillnad", "Ingen bryr sig" "Dom har det bättre utan dig".

Detta är sjukdomstankar. Din hjärna är sjuk just nu och du kan inte lita på vad den säger. Ångest och depression är lika verkliga sjukdomar som influensa, hjärtattack eller diabetes. Du behöver hjälp och vård. Du kan inte göra detta ensam, du behöver stöd och enda sättet att få det är att räcka ut handen till någon. Det går att bli frisk.

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-09-16 00:32 #4 av: AnonymBert

Jag har varit deprimerad i över 4 år. Har bönat och bett om hjälp, men ingen har brytt sig. Jag har försökt prata med varenda jävel som finns i min omgivning, men ingen lyssnar på mig. Ingen ser mig, jag är "liten" jag "överdriver" Jag ses inte som en fucking person. Jag orkar bara inte mer.

Anmäl
2014-09-16 00:49 #5 av: Cahira

#4 Jag vet att du inte orkar mer. Men börja våga drömma igen. Dröm upp en drömframtid och bestäm vad eller vilka av dessa som du bara SKA uppleva innan du dör. Kämpa och slåss för att uppleva det oavsett vad det krävs. Det är okej att inte orka, så länge du sover på saken och försöker igen nästa dag. 

Jag var deprimerad i över tio år och jag tog mig ur det. Tro mig det ÄR möjligt! Det är inte hopplöst. Det är okej att inte vara okej, det är okej att inte må bra och nej du måste inte sätta upp en fasad. Det gör dig bara mer uttömd. Skriv, sjung, spring, sporta, se tv, spela spel, läs, gör vad som krävs för att få en paus. Men det är inte hopplöst, det är inte en dödstunnel. Det finns ett lyckligt slut. Sätt upp ett mål så du vet vad du ska sikta på när dimman lagt sig. Det är svårt att gå framåt i tjock dimma, men du kommer se ljuset en dag. 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.