11. Neuropsykiatriskt

Asperger syndrom?

2014-10-28 12:14 #0 av: Mysan_

Hej,

Sedan jag vetat vad asperger syndrom är (i nästan ett år) har jag trott att jag har det. Även mina vänner och föräldrar tycker att jag beter mig annorlunda. 

Jag är blyg, för det första. Jag hatar när folk jag inte känner väldigt väl pratar med mig. Jag får ångest och jag "kan" inte prata, utan jag svarar med att nicka eller skaka på huvudet. Sedan blir det också så att jag inte vågar titta på personen som pratar med mig. Jag tittar liksom bort. 

Sedan tycker jag inte om att vara med många personer åt gången heller. Jag hatar att arbeta i grupp på skolan till exempel. Det har hänt flera gånger att jag sprungit ifrån gruppen och gjort något helt annat eller fortsatt på arbetet ensam för jag jobbar helt enkelt bäst så. Jag gillar också inte grupparbete för inget blir som jag vill känns det som. Jag tycker det är mycket lättare och roligare att få jobba ensam.

Jag har också riktigt svårt att förstå mig på ironi och ordspråk.

Jag har riktigt svårt att lyssna på andra och koncentrera mig när det gäller saker jag tycker är ointressant. Men däremot när jag är intresserad av saker kan jag nästan sitta med en hel orkester bara jag läser om något som intresserar mig. Men när det är något som intresserar mig kan jag sitta och läsa i flera timmar. Och det som intresserar mig mest av allt är då djur. Jag har fått höra att jag kan väldigt mycket om djur, särskilt mina favoritdjur. Jag lär mig saker jättesnabbt om djur. Sedan tycker jag också väldigt mycket om att låtsas vara ett djur. Alltså kanske göra som djuret jag härmar gör och framförallt låta som ett djur.

Jag är en riktig samlare som har svårt att göra mig av med saker också, även om jag inte använder dom. Jag tycker också mycket om att sortera och städa sakerna. Det är mycket jag samlar på också. Och det är mest sånt andra tycker är skräp.

Jag är också väldigt känslig för ljud, ljus, dofter och sånt.

Jag har ett ganska dåligt korttidsminne, till exempel om någon säger att jag ska göra en viss sak om kanske 5 minuter glömmer jag lätt bort det. Men däremot har jag jättelätt att komma ihåg nummer och siffror, till exempel telefonnummer som råkar fastna i huvudet eller till exempel koder.

Sedan har jag svårt för det här med känslor också. Jag har jättesvårt att förstå när det är läge att le/skratta eller inte. Till exempel kan jag förstå en viss sak som att det är roligt fast det inte alls är kul för det personen. Många säger också att jag ibland inte låter arg fast det blixtrar inom mig eller att jag ser ledsen ut/verkar ledsen fast jag är neutral.

Jag är inte heller mycket efter att skaffa vänner, jag har en bästa vän som är den enda av mina 'vänner' jag litar på och kan kalla vän. Hon är den som förstår mig bäst och vi båda älskar djur vilket gör det mycket lättare för mig att vilja vara med henne då jag helst inte är vän med såna som inte har samma intressen som mig.

Jag är också ganska ohyfsad enligt många och brukar inte säga till exempel säga tack när jag får något, hej när jag möter någon eller förlåt när jag gjort något olämpligt. Faktum är att jag inte förstår anledningen till varför det är så bra och varför vissa saker gör andra så sura.

Det är mycket mer också men jag tog bara några symtom. Låter det som asperger? Ni är välkomna att ställa frågor om ni vill. Glad


Anmäl
2014-10-28 12:34 #1 av: Mysan_

Jag kan lägga till lite mer:

Jag har också egna rutiner jag måste följa, och så känner jag mig otrygg om jag inte får göra dom. Det kan också vara att till exempel sitta på en viss plats vilket min mentor tog upp med min mamma på utvecklingssamtalet.

Och så har jag ett 'tvång' till att erkänna om jag gjort något dumt. Alltså till exempel brukar jag erkänna precis vad som hände i till exempel ett bråk, även dom felen jag gjort. Jag har alltså ganska svårt för att ljuga och är väldigt ärlig vilket jag läst någonstans att folk med asperger brukar vara. 


Anmäl
2014-10-28 13:06 #2 av: Ebolaa

Tjena Islandshästen!

Det kan mycket väl vara så att du har aspergersyndrom, alla symtom du tar upp är ju kännetecken för dessa "tillstånd". 

Det skulle kanske vara en idé att kontakta BUP för en psykologkontakt som kunde hjälpa dig att förstå samspel med andra och sånt. Det kan vara viktigt att bli utredd för detta ifall det visar sig att du behöver speciell hjälp, att du kanske slipper arbeta i grupp.

Om det visar sig att du har asperger kommer de naturligtvis inte låta dig vara för dig själv hela tiden, det skulle ju bara späda på din ångest över att vara med människor när det väl sker. Men att du kanske arbetar i grupp när det är pararbeten eller mindre grupper, det är också bra för dig att släppa kraven på att allt ska vara på ditt vis. 

Ciiiao :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.