Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
09. Depression/Ångest

Det där helvetet man kallar "livet"

2014-11-10 22:56 #0 av: Lia

Vad gör ni när ni gett upp, igen? Hur får ni tillbaka orken, igen? Varje höst blir jag sjukskriven, och varje vår blir jag sjukskriven. När ska jag få påbörja livet? Jag försöker plugga upp betygen, men det är så svårt när man bara vill dö, och väntar ut dagarna. Ska man behöva sitta som ett spöke hela livet bara för att andra vill det? Låter ju sjukt. Titta bara på farmor, hon fyllde 90 igår. För mig är det inga bra gener. Det är inget jag vill uppleva. Min 90-årsdag. Nej, jag har varit färdig med livet i många år nu. Och det är 70 år kvar tills jag blir 90. Så vad ska jag göra nu, i 70 långa år?

Nej, alla blir inte 90, man får väl glädja sig åt det. Men tänk om? Och så måste man stå ut med det, för att inte andra ska bli ledsna. Men jag då? Ska jag behöva våndas genom helvetet jag lever i?

Nej, jag klarar helt enkelt inte mer nu. Det går bara utför...

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-10 23:00 #1 av: Skimrande

Jag hoppas att ditt liv ska få bli bättre och bättre så att du en dag kan få glädja dig över ditt liv och inte bara se det som en vänthall. Det går knappt att tro på eller se när man mår dåligt, men ibland måste man bara låta dagarna gå tills man kommer till något annat. Du är fortfarande ung och jag hoppas att du får uppleva många bättre dagar i framtiden.

Anmäl
2014-11-10 23:05 #2 av: Lia

#1 Tack Blomma Jo, visst är det svårt att tro att det kommer bli bättre när man mår dåligt och är inne i en dålig period. Men det är ju ännu svårare om inget har varit bra sen födseln, och hela livet varit en dyster period. Att inte veta vad "bra" eller "okej" är. Då är det svårt att försöka inbilla sig att det någonsin kommer bli bättre, om man aldrig fått se det..

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-10 23:06 #3 av: Jessicahagstrom94

Känner nästan lite som du och jag vet inte heller hur jag ska orka mig igenom mitt liv, men jag kämpar för min familjs skull och för min pojkväns skull och försöker se det lilla enda positiva med livet - pojkvännen och vissa familjemedlemmar som min katt. Resten är bara blä här.

http://nattstad.se/JHphotos - Foto - & djurblogg!
Medarbetare inne på katter.ifokus & huskatter.ifokusKatt

Anmäl
2014-11-10 23:14 #4 av: Skimrande

#2 Jag förstår det!

Anmäl
2014-11-10 23:31 #5 av: Lia

Jag vill bli sjukskriven igen... Men det är ju svårt när man pluggar på komvux. Usch, vet inte alls hur det blir med bidrag och allt då. Det blir för mycket helt enkelt.

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-12 13:27 #6 av: Geru

Är du färdig med livet? Helt ärligt? Det finns ett par miljoner saker jag vill göra innan jag går vidare, och i och med att jag aldrig någonsin kommer hinna det så får jag prioritera vilket jag tycker är viktigast att göra.

Om du är sjukskriven i FK ska du kunna plugga utan problem, och i lagom takt.

Livet är inte menat att vara ett helvete, och det beror ju helt på hur man ser på livet. Perspektiv är allt.

Ork kommer med mål och att man har stabilt mående och motivation att göra saker. Ingen motivation, ingen ork. Inget bra mående, ingen ork. Inget mål, ingen ork.

Om du verkligen, verkligen var klar med livet hade du antagligen inte varit här för att skriva det. Det är inget smärtsamt att vara klar med livet. Det är en känsla av uppfyllelse.

Anmäl
2014-11-12 14:50 #7 av: Lia

#6 Ja, helt ärligt. Det finns inget jag vill göra, eller någonsin velat. Sen jag var i alla fall 8 har jag väntat på att det ska ta slut. Och jo, uppenbarligen är det smärtsamt att vara klar med livet, eftersom jag sitter här och mår dåligt.

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-12 19:51 #8 av: Geru

#7 Fast det tror jag fortfarande inte på. Är livet komplett så är det komplett. Det är inte smärtsamt.

Att du känner så beror antagligen på att dina andra känslor just nu är så extrema att dom andra helt enkelt inte känns. Lite som när man känner extrem smärta på ett ställe så känner man ingen annan smärta.

Anmäl
2014-11-12 19:57 #9 av: Lia

#8 Det får du tycka om du vill, det är din åsikt. Jag håller fast vid min.

Fast tänk dig att ha extrem smärta på samma ställe sen födseln. Då vet du inte hur något annat känns. Och så är det en kronisk smärta dessutom, som aldrig kommer försvinna. Det är ingen smärta som är "just nu". Det har alltid varit såhär. Kommer alltid vara. 

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-13 00:17 #10 av: Geru

#9 Men då har du ju redan beslutat att du ska ha ont, hela livet. Det är ju ditt val då.

Nej, men jag kan våga mig och försöka lära mig hur annat känns. Men du ger det ju ingen chans. Inte ens när du inte har något att förlora.

Inte för att vara sån, men din inställning suger om du vill ha förändring i livet.

Du gör som du vill, tycker som du vill och ser världen som du vill.

Anmäl
2014-11-13 00:30 #11 av: Lia

#10 Ja, du har det bra du, du som inte vet vad smärta är. Men har man ont i både kropp och själ av psykiska och fysiska sjukdomar, då är det inte lätt. Och kommentarer som dina hjälper ingen direkt. Skriv vad du vill, men känner ingen mening med dina onödiga kommentarer om att jag skulle vilja och välja att må dåligt. Men så är det väl, om man inte vet hur det är eller är empatisk nog. Men det är ju din brist tyvärr. Du har också tydligen en fantastisk förmåga att veta huruvida folk kämpar och ger saker chanser eller ej.

Låter skönt för dig att du valt att må bra. Synd att inte alla är lika perfekta och begåvade som dig. Ja, fy skam att det finns svagsinta människor här i världen som bestämt sig för att må dåligt.

Du vet att du är inne på psykologi iFokus va? Konstigt nog finns det människor som faktiskt mår dåligt här! Och tro det eller ej, vi har inte valt det. Konstigt va?

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-13 11:23 #12 av: Geru

#11 Jag har haft båda typerna av smärta. Jag är tillsammans med en person som har borderline, så jag har sett det i första och andra hand. Att du sen inte delar samma syn på livet är som sagt ditt problem.

Poängen med att vara deprimerad länge och sedan komma ut ur det är att du har lärt dig att det finns ett slut på helvetet.

Du vill självklart inte må dåligt. Men samtidigt har du ingen vilja att förändras, i och med att du stenhårt håller på ditt synsätt, och synsättet är det som påverkar hur du ser världen och tolkar den. Kolla bara på KBT, som är rent beteende brytning, alltså hur du ändrar ditt synsätt och ditt handlade. Om du då inte vill förändra det så fungerar ju ingen sådan behandling, eller hur?

Påhoppen du gör är rätt många, men jag har överseende med det eftersom du mår dåligt. 

Jag har inte valt att må bra. Jag har valt ett annat synsätt, någonting jag slogs med i flera år. Det är självklart ingenting som kommer över en natt.

Var exakt har jag sagt att du bestämt dig för att må dåligt? Jag säger att du har ett fast synsätt, i och med att du regelrätt skriver att du ser det på en sak, och vägrar ändra på det synsättet, alltså har du ingen vilja till förändring just nu.

Anmäl
2014-11-13 20:46 #13 av: Lia

Ja, jag blev på mycket dåligt humör igår för att du tror dig veta en massa saker om mig. Jag skriver knappast alla mina synsätt här i denna tråd, det hade helt enkelt blivit för långt. Alltså kan du omöjligt veta om jag "vägrar" ändra synsätt eller "inte har någon vilja till förändring". För du vet helt enkelt ingenting om mig, och då tycker jag att du ska akta dig för att yttra dig så modigt. Men jag ber om ursäkt för min reaktion, och jag får väl ha överseende för dina övertramp också. 

Då du varken tillför något till min tråd, eller går att resonera med, så avslutar jag denna diskussion med dig nu. Välkommen att skriva mer eller svara om du känner att det skulle leda någon vart, men jag kommer inte att lägga ner mer energi på vår diskussion, helt enkelt för att jag undviker onödiga energisugande situationer. De fyller ingen funktion.

Så du får ha en trevlig kväll nu Geru. 

---

Och tack alla som svarat :)

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-11-13 21:47 #14 av: Geru

#13 Julbli, när man diskuterar med folk så säger man saker om sig själv. Du visar praktiskt taget upp dig själv, var du står, hur du tänker och hur du ser på världen. Det är ju hela poängen med en diskussion. Så att skriva att man inte vet ingenting stämmer ju inte, men det enda man vet är ju det som du skriver.

Du har presenterat ett synsätt i tråden. Ett väldigt negativt synsätt, som förstör dig själv. 

Du skrev regelrätt att du tänker hålla kvar på ditt synsätt om att ditt liv är komplett. Ska jag behöva citera den delen för att du själv ska se vad du skrev?

Jag är hård när jag diskuterar. Speciellt när det kommer till världssyner och upplevelser som antingen förstör för andra, eller förstör för sig själv. Om du har problem med en specifik del av det jag skrivit, citera det och skriv hur du tolkar det, och så kan jag svara på det sen.

Visst går jag att resonera med. Det är ju hela poängen med det jag skriver. Jag försöker dessutom få dig att förstå att ditt synsätt inte är hållbart, och samtidigt försöker jag resonera med dig om att hur du ser på världen helt enkelt inte fungerar.

Detsamma.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.