Annons:
Etikettanhöriga
Läst 4544 ggr
Namii
12/11/14, 7:43 PM

Sociopat förhållande

Blir ledsen och lite irriterad när jag läser om folk som är i relationer med en sociopat. Allt man får läsa är hur dåligt allt går och att man ska "springa därifrån". Visst, ibland är det nog så. Eller oftast så. Jag vet faktiskt inte.

Men jag har knappt hittat något där det står att man faktiskt kan ha ett förhållande men en sociopat/psykopat.

Min pojkvän  är sociopat (jobbig uppväxt), bipolär och har add. Hjälp tänker många. Varför är du inte långt bort redan? Jo för det går faktiskt. Men man måste prata och vara rätt typ av person själv.  Vi har pratat mycket, han har berättat hur det är för honom. Han har svårt att känna känslor men att han vet att han älskar mig, han kan bara inte riktigt känna det. Han säger att jag är det närmaste han har kommit att känna kärlek. Det är tillräckligt för mig, jag kräver inte mer. Har har berättat att han är manipulativ och gillar att kontrollera människor, men att han inte märker det eller kan göra något åt det själv.

Jag märker ju såklart när detta händer, känner ju hur jag inte kan vinna det vi pratar om etc. Brukar säga då "Nu kontrollerar du mig, nu känner jag mig utsatt". Då säger han förlåt och vi byter ämne eller sak vi gör.

Han är så kallad "högfunktionerande" sociopat och fungerar bra i samhället, han är inte våldsam. Att han är bipolär är jobbigt. Så ibland är allt väldigt jobbigt. Men han är väldigt förstående och vi pratar pratar pratar och det är det som får allt fungera.

Det jag ville komma till är att, alla sociopater/psykopater är inte moster. Beror helt på. Så är tråkigt att man bara får läsa en och samma sak.

Vill inte ha kommentarer som säger att jag har fel eller att jag bara är lurad osv. Det får ni hålla för er själva :) Är redan medveten om saker

Annons:
[sanna70]
12/11/14, 7:47 PM
#1

Så fint skrivet, tack för att du delar med dig  🌺

Geru
12/11/14, 8:40 PM
#2

Det är mycket hollywood stigma kring "sociopater" och "psykopater" ^^

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Ebolaa
12/15/14, 12:47 AM
#3

Väldigt rart skrivet om din partner. Det är ju så, precis som du säger, att du kan hantera hans beteende och hans sätt att vara. Det är inte alla som orkar förstå sig på, eller kan finnas där om deras partner är alltför destruktiv. Graden av hur sjuk personen är i sin personlighetsstörning spelar förstås in på hur mycket omgivningen klarar av. Många med störningen är väldigt fungerande och omtyckta, det har lärt sig vilka värderingar, normer och regler de ska spela efter för att smälta in i "vanliga" sammanhang.

Många med antisocial personlighetsstörning kan också sakna sjukdoms- och/eller självinsikt, vilket gör problemen svårare att göra något åt. Det som många andra handskas med som är i en relation med en "psykopat" är ju att partnern hamnar tillbaka i sina gamla mönster igen, att vissa saker händer om och om igen, vilket kan vara rätt så tärande på ett förhållande. Frågan är ju om din parter skulle fortsätta leva "gott" om ni gjorde slut, till exempel…

Din partner verkar vilja ändra på sig själv, vilket pekar på att han ser sin sjukdom och ibland även som ett hinder eller problem. Han kan alltså se sig som en person med felande brister, så är det ju inte för alla med denna störning..   

Ni verkar i varje fall ha skaffat er en respektfull eller ömsesidig relation, det är vackert och värdefullt. Ta hand om varandra :) Ciiiao

Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

Upp till toppen
Annons: