Annons:
Etiketterstresstvångstankar
Läst 2806 ggr
[AnnaRen]
2015-04-16 17:11

vad är det för fel?

Jag har inte reflekterat så mycket över min situation tidigare men nu har detta fått mig att tänka. Allt började under min utbildning. Jag tappade tid och rum. Jag blev känsligare och orkade knappt umgås med människor. Det blev bättre efter några månader och jag kunde kontrollera situationerna bättre. Jag planerade hur mina dagar skulle se ut. Hade självstudier och kunde planera min tid själv. Efter utbildningen så fick jag jobb. Det började hyfsat bra och jag var fit for fight. Nu ett år senare så har jag nu under ett par månader kännt mig orkeslös, mer känslig och får ofta utbrott på allt och inget, jag orkar nästan inget när jag är ledig under helgerna, jag brukar planera in en aktivitet under helgen och resten av tiden måste jag psykiskt återhämta mig. Jag orkar knappt träffa människor .. för det tar så mycket energi. Mitt minne sviktar och jag tappar orden ibland. Är inte längre snabbtänkt och känner mig mer omotiverad till ALLLT, jobb, min partner och ja hela min livssituation. Jag orkar inte med något och jag känner otrolig hopplöshet i allt. Jag kan inte sluta arbeta eller göra något åt saken känns det som. Jag är inte lila glad längre i något som jag gör. Förut var jag glad och behövde inte alls återhämta mig på samma sätt som nu. Alla aktiviteter känns tunga. Jag trodde att det berodde på att jag blivit en enstöring men jag tror i dagens läge att det måste bero på något annat.. Vad ska jag ta mig till?

Annons:
VildaVittra
2015-04-16 17:15
#1

Låter som begynnande utbrändhet alternativt en depression, så du behöver vända dig till din läkare.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Ebolaa
2015-04-16 18:43
#2

#1 Håller helt med Vilda Vittra!

Låter precis som depressionssymtom, och utbrändhet är rätt likadant. Det tar emot att göra saker och man vill bara vara ifred, din energi börjar sina, och då där det dags att börja lyssna på din kropp..

Det brukar kunna bli sådär om man levt under mycket press och stress, kan vara bra att du försöker tagga ner lite och tänka på att vara lite mer lugn och tänka på hur din kropp verkligen mår. När jag hft depressiva perioder brukar jag verkligen anstränga mig och verkligen tänka på det man har och det man egentligen uppskattar. När du har en bra dag och känner lycka kan det vara bra att skriva ner det, spara och ta fram det senare i mörkare tider. Det fungerar lite som motivation och en uppmuntran och påminnelse om det som är värdefullt.

Det är bra att gå till vårdcentralen i ett tidigt skede om du är orolig för din egen hälsa. Det finns mediciner som kan hjälpa på traven, men alla mediciner har ju biverkningar som du får avgöra om du vill ta dem. Alternativt att en läkare på vårdcentralen kunde ge en remiss till en terapeut om det är så att det är något du behöver prata om så att du får hjälp i det långa loppet.

Hoppas det blir bättre snart, ta hand om dig nu..

Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

Upp till toppen
Annons: