Annons:
Etikettallmän-psykologi
Läst 2256 ggr
Delfinen
7/22/15, 9:09 PM

Panikångest??????

Vet inte om jag har lagt detta under rätt katergori men tar en chansning nu. Kan inte tänka helt klart för tillfälet.

erat 

Vet inte om jag är på väg att få någon form av panikångest eller redan har fått det. Vet inte hur symptomerna är. Vet bara att jag just nu för tillfället mår skit. Har fått en hel del flashbackar från tidigare händelser i mitt liv efter en händelse som hände i dag. Kanske inte en så stor grej för någon annan men för mig var det tydligen större än vad jag själv insåg. Känner mig just nu nojjig,  paranoid, rädd. Känns som hela mitt innre slits åt olika håll och är på väg att gå sönder. ( svårt att förklara) Vill skrika, gråta, slå samtidigt i en och samma stund. Det fullkomligt kryper inom mig och vet inte vart jag skall ta vägen. Är detta en form av panikångest? Finns det något jag kan göra för att lindra detta?

Annons:
Maria
7/22/15, 9:13 PM
#1

Panikångest kommer ofta attackvis och jag kan garantera dig att du inte skulle klara av att skriva något på nätet under en attack.

Däremot så kan man ha ångest av olika grad och känna stor oro vilket också är väldigt obehagligt.

Har du någon du kan prata med så du slipper vara ensam?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Delfinen
7/22/15, 9:22 PM
#2

Är helt själv. Känner ingen som i dagsläge skulle förstå varför jag reagerar som jag gör. Kan själv inte förstå varför jag reagerar så starkt.  Men rädslan, oron, nojjigheten det paranoida finns där  Tårarna rinner ner för kinderna. Det som gör att jag tror att det  är flashbackar har med att göra att det flimmrar förbi mängder av bilder och känslor från tidigare händelser framför ögonen.

Maria
7/22/15, 9:25 PM
#3

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Delfinen
7/22/15, 9:27 PM
#4

Tack

[bluepearl]
7/23/15, 8:43 AM
#5

Panikångest kan det mycket väl vara och du kan skriva under en attack, jag håller inte med personen ovan som skriver att du inte skulle klara det. Jag har haft attacker och har fortfarande i perioder. Jag vet precis hur det är. Jag har olika symtom, allt från smärta och tårar, till kräkningar och tron på att jag ska dö. Du måste prata med någon professionell om det och få ordentlig hjälp. Vårdcentralen eller ring direkt till psykiatrin där du bor. Lycka till!

[bluepearl]
7/23/15, 8:43 AM
#6

Panikångest kan det mycket väl vara och du kan skriva under en attack, jag håller inte med personen ovan som skriver att du inte skulle klara det. Jag har haft attacker och har fortfarande i perioder. Jag vet precis hur det är. Jag har olika symtom, allt från smärta och tårar, till kräkningar och tron på att jag ska dö. Du måste prata med någon professionell om det och få ordentlig hjälp. Vårdcentralen eller ring direkt till psykiatrin där du bor. Lycka till!

Annons:
Maria
7/23/15, 8:49 AM
#7

#5 Jag har också haft panikångestattacker med hyperventilation och jag skulle absolut inte klara att skriva under en attack.

Man kan ha svår ångest som inte just är en panikångestattack.

Oavsett vad det är så behöver TS någon att prata med som kan ge stöd och hjälp.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[Silverräv69]
7/23/15, 11:46 AM
#8

#7 Allas panikattacker är olika pga graden av ångest och mängden supstanser hjärnan väljer att pumpa ut i kroppen. De vara också olika länge pga kroppen förmåga att bearbeta substanserna.

Viktigt vid en panikattack är att om du inte har bakomliggande problem (svagt hjärta, åderbråck mfl.) så rä en attack HELT OFARLIG! Även om du känner att du håller på att dö, är det kroppens som reagerar starkt på dina hormoner och signalämnen. En attack går också över och om du lär dig hantera dem, lär dig känna igen tecken och trigers..så kan du med tiden tänka bort en attack och avleda den.

Under mina panikattacker fryser jag till is medan hela kroppen vill springa, det blir liksom dubbla meddelanden i huvudet där inget av det kan genomföras. En gång valde jag omedvetet att fly, har nog aldrig kommit hem snabbare till fots.

Jag hade nära kontakt med mina läkare och de hjälpte mig mycket.

Maria
7/23/15, 2:21 PM
#9

#7 Det är klart att det varierar från person till person men själva attacken är ju akut och då är man knappast förmögen att göra annat än att försöka andas och "överleva"

Sedan kan man ha olika grader av ångest. Alltifrån lätt oro till starkt obehag.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

mariannetolv
7/24/15, 3:33 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#10

lite bra tips

[bluepearl]
7/24/15, 8:59 PM
#11

Jag skulle inte säg att den är helt ofarlig. Jag var nära en hjärtattack i höstas i en panikångestattack. Föll ihop på köksgolvet, tryck över bröstet, förlamad, svårt att andas. På sjukhuset sa de att jag var nära en hjärtattack pga ångesten som då blev så svår och sen dess är jag sjukskriven och får inte utsättas för stress. Så hur det än är så bör man vara försiktig. Och jag menar att man inte ska garantera eller vara övertygad om något så länge man inte är läkare. I den attacken hade jag aldrig kunnat skriva, men de som händer "normalt" är fruktansvärda, men skriva kan jag. Men det är också individuellt ♡

Delfinen
7/26/15, 9:32 PM
#12

Tack för alla tips och råd. Lugnet har återkommit så jag känner att jag kan formulera mig och utveckla lite mer nu.

Jag har tidigare i mitt liv vid olika tillfället och perioder i mitt liv från tonåring till nutid ( är 54 år ) upplevt misshandel, hot om märkning, mordhot, rakaserier, förföljelse etc.  Trodde jag hade lagt detta bakom mig så pass mycket att det inte styrde och kontrollerade mitt liv.

Jag vet vad som triggade igång min ångest/reaktion och tyvärr är det inget som jag kan förhindra att det inte händer igen. Vi har en mentalt sjuk människa som springer omkring på orten där jag bor. Personen i fråga kan ena minuten vara hur lugn som helst, trevlig, skratta för att i nästa stund vara helt galen. Skrika, vråla, gapa hota allt och alla som finns i dess närhet. Personer som känner till vedebörande vet även att denna kan vara farlig. Jag jobbar i butik och personen har varit utanför och hotat en mamma med två barn, gett sig på en ung tjej som väntat på bussen. Polis har varit tillkallad men inget verkar hända. Personen i fråga har även varit inne i butiken där jag jobbar men som tur är då varit lugn. Men jag har sett denna i aktion.

Detta gav mig flashbackar med bilder som rusade framför ögonen i rekordfart, skräcken jag tidigare känt kom farande igen. Jag skakade, grät, kändes som jag slets åt olika håll invärtes. Vaknade flera gånger under natten.

Vet inte om det är tur eller otur eller vad jag skall kalla det för. Men reaktionen kom efter att jag hade kommit hem och var i trygghet innanför mina egna dörrar.  Visst var jag orolig under tiden jag såg personen i farten. Men den ordentliga reaktionen kom först när jag var i trygghet.

Upp till toppen
Annons: