Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 1216 ggr
Goagubben94
2016-06-19 11:56

Mår helt okej

Hejsan Jag har funderat så mycket på livet, himmel och jord så vill bara skriva av mig. Jo jag har en autism liknande tillstånd och en intellektuell funktionsvariation, bara det att jag inte kan acceptera mig för den jag är. Jag tänker på ett helt annorlunda sätt, uttrycker mig också annorlunda Har även inlärningsvårigheter och koncentrationsvårigheter som ingår i min funktionsvariation jag fått stå ut med i mina 21 år…. Har fått stå ut med en massa tuffa grejer som mina föräldrar splittrades, starka tics som inte ger sig i huvudet, huvudskakningar, både mina morföräldrar dog i samband med 5 års mellanrum, beror det på Tourettessyndrom mina tics? Efter att mina föräldrar splittrades så började det väldigt tuffa, man skulle åka en vecka dit och en vecka hit i 12 år flytta varje vecka, sen så var jag överviktig då fick jag kämpa som ett djur med vikten i två år, det var verkligen tufft, jag har haft dett svårt med många ämnen i skolan pga mina inlärningsvårigheter, kommer aldrig acceptera det Jag har fått gå igenom en massa operationer vilket också varit väldigt tufft, haft problem med magen under en massa år och tagit medicin Har haft det väldigt svårt att lära mig judo, tagit 11 år för mig att ta blått bälte, mina anhöriga skulle haft det mycket lättare pga de inte haft inlärningsvårigheter och de vet inte hur det är att ha det… Men jag kommer aldrig acceptera och förlåta att de gjorde slut för jag fick lida för det, Jag har haft svårt att bli respekterat för 8 år sedan som nu, mina föräldrar var helt oförstående för mig, skämdes väldigt mycket över det, ifall jag stammade så blev jag avbrutan hela tiden, min mamma blev jätteirriterat på mig för den minsta lilla stamningen jag gjorde, stammade i olika perioder under 4 årstid och det bröt ner mitt självförtroende väldigt mycket, där var hon oförstående och allt annat, utan kuratorn så hade jag inte mått bättre idag, hon hjälpte mig att må bättre, att få mina föräldrar att förstå mig bättre, att verkligen respektera mig för annars hade jag fortsatt med deras bråk om osanning, min anhöriga blev även arg på mig för att jag blev ledsen, fick lida för det också Fick gå till en kurator i 3 år för att bygga upp mitt självförtroende, självkänslan och min medvetenhet om hur jag är och vem jag är i några år, dels för att några av mina anhöriga inte accepterade mig och var inte ärliga mot mig, fick prata om min diagnos Ticsen fick jag leva med i 9 år nu och jag är verkligen förkrossad över varför jag fick dem, det är väldigt svåra tics. Min mamma blev ihop med en särbo i 8 år och dem gjorde slut med varandra för 1 år sedan, där utbrast helvetet för mig, min morfar dog för två år sedan, min mammas ilska tog ner mig fullständigt, hon sa att det blev förmycket och blev jobbigt för henne, men jag har inte gjort henne något och det gick ut över allting på mig…. Har fått mycket panik och ångest, depression tillochmed, har brutit ihop dem senaste åren Har fått klumpar imagen Det allra tyngsta beskedet jag någonsin fått är Daglig Verksamhet, för att jag har en nedsatt arbetsförmåga, blev så deprimerat och ledsen Har haft en hel del besvär, har haft en Karpaltunnel-syndrom som jag fick lida med i 1 år, fick det efter att jag spelade trummor, sa till mina föräldrar att min handled började domna men de tog det som luft och sa att det skulle gå över men de kan inget om anatomi, de lyssnade inte ens på mig och de förstod aldrig, personalen på mitt jobb förstod inte och de lyssnade inte heller Tappade lusten för att spela trummor Vad ska jag göra? Har börjat med dikter om dessa saker för jag ville uttrycka mig på ett helt annat sätt Vill bara släppakontakten med mina 2 föräldrar för det går inte längre, de har kränkt mig mentalt

Annons:
Goagubben94
2016-06-20 07:39
#1

Hur ska jag göra för att lägga allt bakom mig? Det är liksom svårt på något sätt…

Agafia
2016-06-20 08:51
#2

Låter jättejobbigt …… Jag tror du behöver en samtalskontakt ( som Kuratorn ) så Du kan gå vidare med ditt liv , så här ska du inte behöva ha det .

Goagubben94
2016-06-20 14:24
#3

Jag har haft samtalskontakt med en kurator, två tillochmed för den ena gick i pension, hon var så bättre den första jag hade, men kan fortfarande inte släppa dessa saker för det genomlidit så mycket, har tänkt så mycket det senaste och jag har även haft självmordstankar för nu tycker jag det är så jobbigt, har tagit två st olika sorters mediciner för att kunna dämpa mina tics men det var antidepressiva medel jag tog, kan säga att det säg musten verkligen ur mig, orkade knappt med något, fick panik, panikångest och depression, kunde inte träna något för jag kunde knappt ta ut mig från skiten, åkte in på Psykakuten för min kropp blev brustet av ticsen, överdoserade med massa tabletter för att se om det gick, men blev bara vinglig och ticsen gick inte att minska på Medicinerna heter Seltralin Bluefish, Citalopram Orion och den som minskar ångesten heter Atarax

Goagubben94
2016-06-20 14:28
#4

Kan även säga att jag har fått åka massor till en sjukgymnast, dels för att jag fick så ont i nacken, dels för att min högervad fick en bristning och den sista var Karpaltunnel-syndromet som inte finns för många Jag vill inte jag vill inte och vill verkligen inte med längre :'( :'(

lillan-65
2016-06-21 19:53
#5

hej goagubben det låter ju inte så kul för dej. Ja har med problem med om ja inte vet om ja ska fotseta hos min kurator. ja har bara treffat hene en gång o då kendes det inte bra. Hon verkade inte fata nåt vad ja menade men nåt. Ja hade med en bra inan men hon tror ja med gåt i pensjon. O ja har tid där om 2 dar o måste bestema mej o ja vet enu inte vilket o inte VAD ja törs seja till hene heler. Ja skule med vilja undra om du kener nåt INUTI huvet på dina tiks. Som yrsel o tygndkensla som huvet väger mer på den ena sidan JUST DÅ när det komer eller ilamående snab kensla??? O som tips till dej så vil ja seja att ja tyker du ska inte bry dej om dina föreldrarar. Tenk att dom är INTE värde dej. Så tenker ja om mina. O det kens bra för mej. Je dom inga fler år av dit liv. Sjukgjgymnaster är bra. Man kan få på papper o där syns dom övnignarna man ska hjöra. O om det inte hjelper så sej det till dom så du får mer eller andra övningar. O har du ignen bra doktor till dina medeciner så BYT. det hjorde jag o har nu en jetebra. Tenk framåt istelet för bakåt så sliper du det som inte kens bra. Det är BARA det som är framåt som går o jöra nåt åt för det andra är försent. Dikter är bra. Sånt jillar ja med. Svara hjerna så fort du kan på mina frågor.

Goagubben94
2016-06-21 23:03
#6

Det viktigaste är hur du känner dig, hur du mår, sen ta upp allt du kan med psykologen, hon ska kunna förstå hur jobbigt du har haft det, om din barndom har varit ett helvete, hur dina kamrater varit mot dig, dina anhöriga, hur du känner dig i insidan, att känna hur dåligt man mår, om ingen av dina anhöriga kan något om psykologi, de är inte som att prata med en psykolog, precis som du säger det med din kurator, om hon inte förstår dig, då vet jag att hon inte är utbildat för just funktionshinder bara vanlig kurator, Hon räddade mitt liv verkligen och sjukgymnasten, så nu skriver jag en bok tillägnat för henne Jag känner att det är så svårt att kontrollera det, min kropp mår inte bra av skakningar jag känner ingen smärta och jag känner inte av något i nacken, det är typ som hjärnan blockerat det på något visett Men jag fortsätter ändå fastän det typ är så pinsamt när många ser på en Jag tror på dig, vet att du klarar av det

Annons:
Goagubben94
2016-06-21 23:08
#7

Jag får se om jag byter läkare, men jag fick även åka in till Psykakuten pga att jag överdoserade, fick värsta ångesten och depressionen, vill lindra mina smärtor och mina känslor Ååååh jag blir inte direkt illamående eller yrsel men jag börjar vingla allt mera och mera, det gör att jag inte vill kämpa, kämpa och kämpa Tyngden märker jag inte så mycket av

Goagubben94
2016-06-21 23:09
#8

Fick två mediciner av de för att det skulle hjälpa, kommer alltid svara på dina frågor så fort jag kan :-)

lillan-65
2016-06-22 10:57
#9

tack goa gubben. Jo ja ska gå till kuratorn i moron o seja att OM hon inte fatar mej rett vil ja hon sjicka mej till en psykolog. Ja tror med att dom kan mer en kurator. Ja har epelepsi. har du det? Eller ja vet inte berjsekert men det liknar det o medecinenerna hjelper mot det (bara lite ibland o då har ja varit veldit trött i huvet o med ätit mycket godis. Men sen fick ja ta bort en tand o har svårarare o tyga smått som ja måste för o inte svelja fel (då blir det hemst. Så är ja FÖRMYCKET trött så äter ja inte nåt för ja törs inte o jo ja blir hugnrig men ja vet sen inan (i mit gamla liv) hur man jör för o inte kenna det. Så om det påverka anfalen vet ja inte. Men i alla aparataer på sjuskhus är ja osynlig tyver. Ibörjan var ja jetelesen för det men nu tenker ja ASCH skit sama . Ja har ju endå medeciner så ja är myket bettre nu. O jo ja sa till tandläkarn att det är svårarae o svelja men hon sa att ja får ta mer tid för o äta o det går inte på mit job o när ja komer hem är ja förmyket trött o somna istelet för o äta. O när ja vaknar är ja inte hugnrig lengre. O ja har treffat min svägeseska i heljen o hon sa att hon tykte ja skule ta hjelp av min doktor till min kneppa shef men det är ju inte epelepsiaktit så derför tror ja det blir fel. Hon är jetesnell o skule inte bli arj av att ja undrade till hene. Så blir det skit med kuratorn så tenker ja sen när det blir höst (eftersom det är mågna som har sememster på somarn bestella en telefontid hos min doktor o kola med hene om hon har förslag på HUR ja ska tenka.  o nu i misomar kener ja mej JETEORORLIG för ja ska joba o ha ahnd om jetemyket sjelv i 9 timar i streck i 3 dar i streck o min man vile att ja skule sjsuskriva mej o INTE gå dit men NEJ ja kan inte jöra så om ja INTE är sjuk. Jag jillar inte när det blir fel o det ska ja med seja till min kurataotr men ja tror inte hon komer fata nåt så det blir onödit. Ja tror aldrig ja ahft ågnest men ja tror det är jetejobit. När ja läser på dit så tror ja inte det är tiks ja har. Men ja tyker du inte ska bry dej om om nån tittar för då är det DOM som är kneppa. Ja har ett tips som ja merkt är BRA. OM nån titar på dej så "titta tilbacka upifrån o ner o ijen sakta så dom merker det. Då blir dom obekvema o slutar. I moron ska ja till kuratorn o sen jobar ja i misdommar o ja önska dej en BRA midsomar. 🙂

Upp till toppen
Annons: