Annons:
Etikettbehandling
Läst 4919 ggr
Herveaux
2016-11-11 06:54

Samtalsterapi eller KBT, vad hjälpte er?

Vill redan här be om ursäkt ifall inlägget blir snurrigt, har sovit extra dåligt för att jag legat och grunnat på detta…

Jag har äntligen träffat en psykolog på vårdcentralen. Vi träffades för andra gången igår och jag har nu fått diagnoserna Social ångest, GAD (generell ångest), depression och inte direkt panikångest men att jag lider av ångestattacker. Jag var även nära att få tillräckligt högt resultat på ett formulär för att ev ha Aspergers.

När det nu kommer till vilken typ av terapi som skulle bli bäst så trycker hon hårt på KBT (hon är KBT-terapeut själv också) och drog lite snabbt igenom vad samtalsterapi innebär, men som sagt så tycker hon vi ska satsa på KBT. Fick i uppgift att ringa runt till olika KBT-terapeuter för att se om någon kan ta emot mig.
Varför jag inte kan gå vidare hos henne vet jag inte…

Känner mig bara så vilse i pannkakan, hela den här karusellen med psyk är ny för mig och jag vet varken ut eller in. Jag har en ganska rejäl "ryggsäck" med minnen och upplevelser från barndom och tonåren som jag gärna vill reda ut, och där vet jag inte om KBT är det rätta?

Nu blir det flumsnack, men det känns som att få analysera och få insikter varför jag är om jag är (pga hur man formats av tex upplevelser) skulle hjälpa för att en gång för alla kunna lägga det gamla bakom mig.
Tänker då på samtalsterapi.
KBT känns mer som att "låt det gamla vara och nu ska vi förändra det som är här och nu".

Gah, jag blir gråhårig i förtid snart tror jag…

Vilken typ av terapi har hjälpt er bäst tycker ni?


// Harley
Sajtvärd Star Stable
Medarbetare Film, Hamster

Annons:
Niklas
2016-11-11 08:01
#1

Du kan ställa frågan på Bokstavsfolk iFokus också.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Sommarek
2016-11-11 08:40
#2

Jag har ungefär samma diagnoser som du, minus möjlig Aspbergers, och fick mycket bra hjälp genom KBT. Jag fick inte bara gräva fram varför jag mådde som jag gjorde (uppväxtpåverkan), men också lära mig att hantera det - vad händer till exempel om det jag nojjar mest för faktiskt händer? Jag lärde mig att jag klarar bra mycket mer än vad jag tror, och jag är mer eller mindre symptomfri idag, även om jag såklart har bra och dåliga dagar som alla andra. Min KBT-upplevelse var inte alls att man ska strunta i det som hänt; tvärtom fick jag fritt gräva runt i det förflutna för att inse att det jag kände var en helt normal reaktion på en ganska extrem situation.

Sedan är det ju inte sagt att samma slags terapi hjälper alla - prova dig fram och se vad som funkar bäst för just dig; du har ju all rätt att avbryta en behandling om inte du känner att det fungerar. Lycka till!  🌺

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

Aleya
2016-11-11 09:42
#3

Prata funkar väl till en viss grad. Men jag kände att jag kom inte vidare. KBT tyckte jag därför är bättre då jag kunde ta på konkreta situationer som jag associera med saker som skett innan i min barndom och ändra tänkte nu att jag exempelvis har rätt att säga nej till saker utan att behöva skämmas för det. Men du måste välja själv.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Valentine
2016-11-15 22:24
#4

KBT, man går inte in på dom bakomliggande orsakerna, utan du kommer jobba med här och nu samt få "verktyg" för att kunna hantera dina symtom så att säga. Denna typ av terapi är väldigt bra för det du beskriver att du har! Så jag skulle lita till psykologen. Senare om du vill, när du är klar kan du ju ta samtalsterapi om du vill veta bakomliggande orsaker m.m Men endast du i samråd med din psykolog bestämmer du själv! Men kbt är väldigt bra.

Valentine
2016-11-15 22:25
#5

Men du kan gå båda, en i taget.

Sommarek
2016-11-16 08:31
#6

#4 Jag fick gå in på de bakomliggande orsakerna när jag gick.

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

Annons:
Agafia
2016-12-09 07:48
#7

Med KBT lär du dig hantera det som händer i din vardag , här och nu . Strategier och förhållningssätt vid stress osv. Det hjälpte mig verkligen ( ADHD/Asperger diagnos ) till att hantera livet .

Valentine
2016-12-13 19:55
#8

#4 när du gick vad? Inom KBT "arbetar" man inte så, dvs bakomliggande orsaker samt bearbetar dessa. Utan det är "symtomen", ex har du svårt att visstas ute, då får du träna på att vara ute. Har du ångest så får du verktyg hur du kan mota bort ångesten. Man tar alltså inte reda på och bearbetar var ifrån ångesten kommer ursprungligen.

Sommarek
2016-12-14 08:30
#9

#8 Läs vad jag svarade på, så förstår du vad jag syftar på.

Ah, men då får du väl klaga hos min terapeut. Eller nåt.

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

scheindel
2017-01-13 02:04
#10

det finns gott om evidens för att KBT ofta funkar mot ångesttillstånd, men man ska vara medveten om att användningsområdet är begränsat och att det inte alls är lika effektivt när det finns annan typ av psykisk ohälsa med i bilden, så om det passar för dig beror nog mycket på vad det är för "bagage" du har.

grejen med KBT är att vården framhäver det som förstahandsval eftersom det är kostnadseffektivt. eftersom det är billigt är de ofta motvilliga att erbjuda annat. tyvärr är det inte ovanligt att det är så även i fall där KBT egentligen inte är lämpligt. KBT är vårdens quick-fix för psykisk ohälsa, så att säga.



Agafia
2017-01-13 03:43
#11

#10 vet inte varifrån du fått att KBT är vårdens Quick- fix för psykisk ohälsa ? Naturligtvis kan du inte applicera det på all psykisk ohälsa men någon Quick-fix har jag ingen erfarenhet av att det är .

scheindel
2017-01-13 11:04
#12

#11 från utbildning, från att ha jobbat inom vården och från att ha erfarenhet som patient (region skåne och stockholm).  KBT används för att det är snabbt och billigt i jämförelse med andra alternativ, oavsett hur adekvat det är. KBT är som ett plåster. plåster är jättebra, snabbt och enkelt, om man har ett skrubbsår. man behöver inte gå på djupet, det räcker att tvätta lite och skydda såret. plåster är inte lika bra om man har ett öppet lårbensbrott. då behöver man rätta till benet, fixera det,  sluta såret och sedan behövs det en lång rehabilitering. vad jag har sett används KBT på ett sätt som motsvarar att man lägger plåster på nästan alla  skador i första hand om de  inte är direkt livshotande och hoppas på att patienten nöjer sig med det. inte förrän man plåstrat om gång på gång på gång utan resultat börjar man motvilligt överväga andra alternativ -i bästa fall. i värsta fall stämplas patienten som ett "hopplöst fall",  som  "omotiverad" eller "ovillig att samarbeta" vilket betyder att man kan strunta i att erbjuda andra alternativ.



Herveaux
2017-01-13 12:14
#13

#12 Din liknelse för KBT var ruggigt lik min egen som jag skrev  i ett brev för att försöka förklara hur jag känner och tänker om bl a kommande KBT:n till min psykolog och min läkare:

_"Ser fram emot att få börja med KBT i Uppsala men är samtidigt rädd för att uppfattas som trög eller besvärlig om saker inte går som tänkt. Eller att det inte ska hjälpa alls.
Mattias (min man) tyckte jag förklarade bra när jag jämförde mitt mående med en svår benfraktur:
Min barndom och tonårstid är som ett trasigt ben som läkt ihop fel.
Jag är rädd för att KBT:n bara ska få en kosmetisk effekt så att ärret på huden blir fint men att benet där under fortfarande har växt ihop snett och gör ont.
Som det känns just nu så tror jag att jag kommer vilja ha eller behöva samtalsterapi efter KBT:n för att bryta upp och räta ut benet så att det kan läka som det ska och inte vara till besvär."

_Läkaren förstod precis hur jag menade och på henne låter det som en självklarhet att det blir remiss för samtalsterapi efter KBT:n alt. istället för KBT om jag känner att det är fel väg att gå. Psykologen däremot är helt inställd på att KBT kommer funka och tycker det skulle vara att slösa en massa tid på samtalsterapi, iaf i nuläget.


// Harley
Sajtvärd Star Stable
Medarbetare Film, Hamster

Annons:
Salish
2017-03-06 23:34
#14

Jag föredrar absolut KBT. Har haft samtalsterapi också, vet inte riktigt vad för sort, men det liknade typ psykodynamisk terapi? Var i alla fall helt värdelöst och psykologen fick mig att må asdåligt. Vill ju få hjälp med vad jag aktivt kan göra för att fungera i vardagen och inte känna mig helt värdelös, inte sitta i ett rum och ha ångest för att min psykolog tvingar mig att prata om jobbiga saker som hände för 10 år sedan…

[krasnajaluna]
2017-03-10 21:41
#15

Har behandlats med KBT, har nog lite liknande som du. Att jag vill reda ut saker som hänt förut och så. Men KBT-psykologen sa bara ''nu ska vi fokusera framåt'', sedan hakade hon upp sig på bara vissa saker jag berättade som egentligen inte hade särskilt stor betydelse och skulle då få läxor utifrån det. Hjälpte mig inte ett dugg. KBT hjälper nog om man har ett mer praktiskt problem, typ att man får ångest för att gå ut på ett öppet torg eller är rädd för spindlar. Dessvärre verkar KBT vara trenden just nu, har faktiskt inte lyckats hitta något annat. Jag ville egentligen bara ha någon att ''prata av mig med'' för att få ett utomstående perspektiv, inte fokusera på endast ett problem i det stora. Egentligen vet jag inte riktigt exakt vad mitt problem är, bara att jag mår allmänt dåligt för en massa saker, blir väldigt svårt med KBT då.

Upp till toppen
Annons: