Annons:
Etikettsömnproblem
Läst 1628 ggr
[krasnajaluna]
2017-02-17 21:47

Konstig dygnsrytm

Hej, det är så att jag alltid har haft en dygnsrytm som går tvärt emot samhällets normer, vilket har lett till sömnproblem, koncentrationssvårigheter och trötthet.  När jag var liten skulle jag alltid vara uppe till kanske 1 på natten, säkert längre, men mina föräldrar hade väldigt svårt att få mig i säng, medan typ alla andra barn blev trötta kl 8-9 på kvällen.

Sedan har det väl mer eller mindre alltid varit såhär. Man måste kämpa sig upp på morgonen, är typ död hela dagen och sedan så fort det blir mörkt blir jag plötsligt jättepigg och ska städa rummet, rita, baka osv oavsett hur tidigt jag vaknade på morgonen. Men då måste jag gå och lägga mig, vilket inte går. Varje natt tar det säkert minst 2 timmar att somna och jag kan verkligen inte somna innan 2 på vardagar vilket leder till ca 5 timmar sömn per natt. Har haft tur nästan hela högstadiet och gymnasiet då jag börjat kanske 9-10 men nu detta året i trean börjar vi 8 varje dag, och det har varit ett rent helvete. Först att gå upp och vakna när man sover som djupast och sen sitter jag hela skoldagen och blundar för jag orkar inte. Sedan så fort jag slutar börjar jag plötsligt bli piggare och sen kommer toppen runt kl 23 på kvällen, tiden då jag ''ska'' försöka sova för att orka upp nästa dag. Har märkt att på helger och lov somnar jag alltid runt 4-5 på morgonen och går upp runt 12-13 på dagen, de dagarna mår jag utmärkt och får inte huvudvärk av dagsljuset. Detta problem med dåsighet i skolan har absolut blivit värre sedan jag börjat 8 varje morgon.

Men tanken på att jag kommer behöva gå upp vid 6-7 tiden varje dag under hela arbetslivet skrämmer mig. Det är inget som bara går och ändra på, min pappa har samma dygnsrytm så det kanske är ärftligt. Såklart kan man ju jobba natt men det finns ju inte så många nattjobb och då kommer jag ju verkligen i obalans med hela samhället.

Någon som känner igen sig? Finns det någonting man kan göra för att försöka anpassa sig eller får man helt enkelt börja leta nattjobb sedan? Känns också som att alla tycker att man är lat, men jag sover lika mycket/lite som vem som helst, bara andra tider.  Det är som att tvinga en morgonmänniska att vakna klockan 10 på kvällen. Är det verkligen så att de flesta är morgonpigga, eller varför ska vi alla tvinga oss upp en så vansinnig tid? Dessutom är det väldigt opraktiskt då det blir extrem trängsel i kollektivtrafiken då alla börjar jobba samtidigt.

Annons:
Andreasss
2017-02-17 23:30
#1

Haha, känner igen mig till stor del. Det kan kännas frustrerande, att man inte kan göra särskilt mycket åt det. Har själv inte kommit över denna utmaning än, men tror mig ha kommit nära. Har kommit fram till att det är psykologisk orsak, även ifall fysisk påverkan har delvis effekt så kan jag inte tänka mig att det är roten.

Ex vis kinesisk läkekonst som har med örter och akupunktur osv att  göra, TCM säger att när vi ska sova åker viss mängd blod till levern och lagras där, sedan på morgonen släpps blodmängden ut i omloppet igen vilket gör dig pigg. Om man har för lite blod eller stagnerat blod i levern så kommer du inte slappna av på kvällen och inte bli pigg på morgonen. Är dock ingen expert på tcm, bara en viss förklaring jag snappat upp. Skulle dock säga att oavsett vad som händer i kroppen är av effekt efter våran psykologi.

Så du uttrycker viss frustration i texten, likadant som jag själv känt, så det är väl första ledtråden. Det är väl två moment till det hela, svårt att somna och inte bli utvilad. Frågor man kan ställa sig är; varför upplevs det jobbigt att inte kunna somna och varför kickar kroppen inte igång snabbare när man vaknat. För att förstå behöver man se vilka känslor som upplevs och när, för att sedan förstå vilket perspektiv man måste ha för att känna så. Upplever själv att jag kan bli  väldigt frustrerad om jag inte kan sova, arg på mig själv även känna mig frustrerad dagen efter över hopplösheten att sömnen inte blir bättre.

Själv så har jag en förälder som genom mitt liv beskyllt mig när jag inte sover "ordentliga tider", kommentarer som "nog måste du ta tag i sömnen", " inte kan du väl vara uppe så sent, du får ju inget dagsljus" osv. Denna förälder har även en tendens att inte bli utvilad heller.

När man blir beskylld för något, så är tanken att beskyllningen ska hjälpa oss ta ansvar. Men i själva verket så när ansvar börjar handla om; måste ta ansvar annars är det mitt fel, så har vi en tendens att vilja fly från ansvaret, eftersom ansvar blir någonting negativt.

Så slutsatsen måste bli sådan att du har likadant som jag tagit efter en förälders dåliga relation till sömn, vilket har gått ut på att beskylla oss själva när vi inte somnar, varit arg på oss själva och känt att det är vårat fel när sömnen inte fungerar som vi vill att den ska göra. Men det är aldrig vårat fel.

Stort tack för att du tog upp ämnet, behövde verkligen titta på detta själv. Uppskattar det verkligen.

OnlineCores
2017-02-18 13:48
#2

Om du sover lika mycket och som alla andra, fast på andra tider så har det inget med ärftlighet att göra. Då handlar det snarare om prioriteringar, eller alternativt en flykt. 

Frågor man kan ställa sig själv är:

  • Vad får du och vad får du inte på nätterna?

  • Får du och vad får du inte på morgonen?

  • Är du rädd för att somna?

  • Är du bekväm, eller inte ansvarsfull?

  • Varför låter du dig vara vaken på nätterna om det ger dig problem?

Sömnproblem, eller att jobba nätter under många år, är en stor hälsorisk, både socialt och fysiskt. Du gör nog klokt i att reda ut vad orsaken är, och sedan försöka få till det. Behöver du få hjälp med det så finns vårdcentralen i första hand.

Notera: Om någon underlättar för dig med att fortsätta det självdestruktiva, så vill de inte ditt eget bästa.

Whoever is careless with the truth in small matters cannot be trusted with important matters.

ViktoriaTomaszewski
2017-02-19 21:44
#3

I 3-6 år var jag uppe under natten tills 6 på morgonen innan jag äntligen kunde somna. Fick en läkartid, och doktorn kom fram till att jag saknar ett ämne i hjärnan som säger till att jag är trött och ska sova. Vilket resulterade i att jag fick sömntabletter, vilket jag är mycket tacksam för då jag äntligen kan sova. Har försökt att sova utan tabletterna ibland men fungerar inte alls.

Upp till toppen
Annons: