För några år sedan blev jag närmast besatt av ett visst band, och även den genren de tillhörde. Jag började klä mig i den stilen osv. Fick jag inte lyssna på den musiken på ett tag (typ 2 dagar kanske) så blev jag väldigt irriterad. Alltså, hela mitt liv kretsade kring det här. Jag kunde reagera rätt extremt när jag lyssnade på musiken, typ gråta av lycka/ångest vad som helst. Jag var så tacksam, denna ''nya värld'' räddade mig från verkligheten där jag var utstött i skolan och allt var jobbigt. Musiken gav mig en identitet. Sedan var det såhär i nästan tre år, dvs till kanske för ett halvår sedan, då jag gradvis lyssnade mindre på denna sortens musik, kände mindre, slutade klä mig så osv. Tillslut var allt som bortblåst, när jag först insåg det blev jag lite ledsen, det kändes liksom sorgligt på nåt sätt att lämna allt detta bakom sig. Idag känner jag bara en enorm olust för allt som har med detta band och musik att göra, lyssnar aldrig på det. Nyligen försökte jag men det enda jag tänkte var ''hur kunde det här ta upp en så enorm del av mitt liv i flera år?'', nu blir jag närmst deprimerad när jag påminns om den här musiken. Den symboliserar en helt annan tid och ett annat jag, som jag verkligen inte känner igen mig i, och det var inte alls länge sedan. Nu lyssnar jag på helt annan musik och klär mig på ett helt annat sätt som inte påminner om detta alls. Om någon säger något om den ''gamla musiken'' så blir jag väldigt irriterad och vill inte prata om det eller förknippas med det. 

Vad hände egentligen? Har någon annan upplevt nåt liknande? Alltså jag förstår att man kan tröttna på viss musik men det är så otroligt starka känslor här, detta har påverkat mig väldigt mkt.