# Behöver vi "lyckliga slut"?
Author: Lona

Det kanske inte hör hemma på Psykologi-sajten men efter att ha plöjt igenom ett antal böcker den senaste tiden så börjar jag nästan blir irriterad på alla dessa lyckliga slut.
Huvudpersonen får sin stora kärlek och så lever de lyckliga i alla sina dagar. 
Det här gäller då inte enbart "chick-lits" eller "feelgood-romaner" utan *väldigt* många romaner.

Blir vi gladare av böcker som slutar jättelyckligt eller hade det räckt med ett "ok" slut? Och är vi så itutade att den ideala livssituationen är en heterosexuell tvåsamhet att slutet inte upplevs som bra om boken slutar på ett annat sätt?

Det är väl inte så.positivt om boken slutar med kaos och elände men *måste* det verkligen vara rosenskimrande?

Hur påverkas vi egentligen av det vi läser?

## Comment 1
Author: Tarotstollan

Kanske inte behövs men det ger ju en lugnare och trevligare känsla för ens eget välmående om det slutar bra.
Annars kan jag i alla fall gå och fundera på hur det går för dem i livet efter att boken är slut.

Är det inte så att man läser just"chic-lits" och "feelgood-romaner" för att man vet att de slutar bra och att att man blir glad av det?
För att glömma den trista, tråkiga vardagen helt enkelt.

## Comment 2
Author: Syntium

Personligen tycker jag inte det måste sluta lyckligt men gärna *tillfredsställande*. Att det känns logiskt för berättelsen. Läser inte direkt feel good, inbillar mig att det blir lite för gulligt i såna böcker men kan ju ha fel 🙂

## Comment 3
Author: Sindri

#0: Jag håller helt med dig, gillar inte såna filmer heller. Romantisk komedi är inget jag väljer att se. Ja, det finns undantag som t ex "Livet från den ljusa sidan".
Men jag undrar vilka författare du läser? Det finns så många böcker som har mycket kärlek i sig utan att vara regelrätta kärleksromaner.
Den senaste boken jag läste var Charlotte McConaghys Den sista migrationen. Handlar om mycket annat men det finns en kärlekshistoria i den.
Tyvärr är jag dålig på att komma på fler just nu, men böckerna finns. Några av mina favoritförfattare som inte är banala är John Coetzee, Ann Tyler, Alice Munro, Ian McEwan, José Saramago - och så förstås John Steinbeck.
Leta, och du kommer att finna.