# Tvångstankar och handlingar ställer till det Author: [Borttaget] Jag har har tvångstankar och tvångshandlingar som diagnos hos psykiatrin, och behandlas för detta med mediciner. Just nu är jag i en ganska bra fas med just det, men en sak som stör en del är att jag ofta vill ta bort sådant jag skrivit eller lagt upp online. T ex brukar jag lägga ut foton på en sida, och för någon vecka sedan när jag mådde sämre tog jag nästan på måfå bort en del foton jag lagt upp (det var inget negativt med dessa foton, bara vanliga naturfoton). På något sätt kände jag att det lättade lite inom mig när jag tog bort fotona, jag mådde lite bättre, men det kändes lite synd eftersom jag ändå egentligen hade velat ha kvar bilderna där dem låg. Där det kan ställa till det lite mer är med onlinekontakter som jag har (som de flesta nog har nu för tiden.) Nyligen tog jag bort en bekant som vän från en community sida bara för att jag mådde sämre, även fast jag helst hade velat behållit denna bekant som vän på sidan. När jag nu funderade på att skicka den bekanta en förklaring så hade personen blockat mig. Förståeligt, då personen ju säkert tog det negativt att jag tog bort hen som vän där, från ingenstans. Jag kan ge fler exempel, men detta visar hur det kan ställa till det för mig (främst online nu då). Finns det behandlingar för sånt här? Det finns ju KBT men jag drar mig för att ta upp det med psykiatrin då det på ett sätt känns som något ganska trivialt... Men jag kämpar en hel del med detta, varje dag i stort sett, och så mycket är online nu för tiden. Det går så mycket lättare för mig sånt här, IRL tror jag.😊 Jag tolkar detta alltså som någon form av tvång från mig... Om jag inte utför handlingen att ta bort det, så mår jag dåligt, och står inte ut. Kan det stämma, att det är en form av tvång tro? ## Comment 1 Author: Pyttelite Jag skulle inte se det som tvång utan du agerar i stunden. Fundera på varför du fick tankarna i första stund. Sedan kan det kanske vara så att du behöver sova på saken innan du gör ngt förhastat. Du kanske inte känner samma nästa dag - jag vet ett det är jobbigt men det är så lockande att falla för första tanken men sedan i nästa steg förstår man inte varför. Oavsett är det ett steg framåt att du funderar på vad som hänt - vill du reparera relationen med din vän så tycker jag att du ska försöka. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Okej, nej det kanske inte är tvång rent ut. Men ibland blir det så jobbigt att det bara (nästan) inte går att låta bli. Men det här med att ta bort och slänga saker har varit ett återkommande tema för mig. När jag hade min första allvarliga psykos så slängde jag bort nästan allt jag ägde... Alltså nästan alla fysiska ägodelar. På ett sätt var det en sån befrielse i stunden, att vara utan något. Men sen kommer verkligheten ikapp, och man ångrar sig. Jag får väl fortsätta kämpa (emot) och arbeta med mig själv. Men det är svårt att reparera just den bekantskapen då jag verkar vara blockerad från personens sida på communityn. De flesta förstår mig när jag förklarar, men andra kanske är lite snabba att dra förhastade slutsatser.🤷 (vem är inte det ibland) ## Comment 3 Author: Pyttelite Du har kommit mycket långt när du idag kan reflektera över hur du tidigare handlat och hur du har det idag. Mina kommentarer får du ta med sunt förnuft - så ta mina kommentarer som de är och inte som en absolut sanning. Jag tror absolut att du kan arbeta med dina känslor t ex via KBT. Tänk inte att det är trivialt för det stör ju dig och är det så trivialt så finns det kanske enkla lösningar redan nu. Det är tråkigt med allt blockande på diverse sajter - i bästa fall kanske du kan gå via någon annan som kan förmedla att du saknar kontakten eller oxå kan du se det som ett tecken på att kontakten var osund. Var rädd om dina bilder för de är mkt fina. 😊 ## Comment 4 Author: [Borttaget] Tack!😊 Ja, det kan ju inte skada att ta upp det med kontakten på psykiatrin. Ska träffa honom i veckan, kanske gör jag så. Och jo, visst kände jag på något sätt att den kontakten inte var riktigt sund. Och hade den varit det hade jag heller kanske inte blivit blockerad "för minsta lilla". ## Comment 5 Author: [Borttaget] Kan det vara så att du på riktigt känner att du behöver ta bort personen och då nästan "passar på" i ångestattacken som i sig på något sätt ger bränsle för själva borttagandet? För att sen i typ "nyktert läge" få en ny ångest över den ångest som kommit av tomrummet utav att denna bekant är borta? Jag tänker då att denna tomrumsångest egentligen är den ångest du känt under hela tiden med att ha personen i din bekantskapskrets. Vilket nu gör att du på något sätt förväxlar den ångesten med att du tror att du känner saknad eller ånger för att tomrumsångesten för stunden blir för övermäktig att hantera. Det är lite som när man avslutar en relation för att sen bli tillsammans igen för att man inte är beredd på den ofantliga ångest som kan komma att uppstå för att man blivit tom på sig själv utav alla försök att det ska kännas rätt med personen. Så den ångesten är egentligen en kroppslig avslappning för att man känner en frid över att inte längre vara i krig med känslan att något skaver. Det gör då att man i den avslappningen för en stund tappar kontrollen på att hålla den ångesten på plats som då gör att man går tillbaka. ## Comment 6 Author: Vykke Jag gör också liknande saker, enklare på ifokus, där du inte kan ta bort dina inlägg, haha ## Comment 7 Author: [Borttaget] Oooops, har missat att jag fått fler svar här, haha. #5: Det kan vara åt det hållet, men saken är, att om denna impulsivitet/känsla att vilja radera konton, kommentarer, onlinevänner, och dylikt fick bestämma skulle det sluta med att jag släckte ned hela internet 😄 dvs, det är inte enbart osunda onlinekontakter jag kan få för mig att avsluta, eller radera, utan även när det gäller goda vänner som jag egentligen tycker mycket om 🤷 Det är bara något med att ha kontakter via internet som kan ställa till det i mitt huvud. Och det är ju svårt att leva helt utan kontakt med folk via internet nu för tiden... Så jag får fortsätta göra mitt bästa. #6: Haha, skönt på nåt sätt med andra som har liknande beteende 😛 även om jag så klart önskar att du slapp det. Men ja, iFokus är faktiskt bra på så sätt. Det enda man behöver hålla sig ifrån är att trycka på AVSLUTA KONTO . 😅😉