# Vad ska jag göra? hjälp..
Author: dragontail

_Allt känns bara skit just nu.._

_Ingenting funkar._

_Jag  känner ingen livslust längre..har länge levt med att jag har funnit mig i deprission och hopplöshet. Skolan tar verkligen kol på mig, jag orkar bara inte och vet inte vad jag ska göra. jag mår så dåligt av att vara där och alla prov dom prackar på mig. Jag har svårt för att lära mig saker och det gör saken ännu värre. Jag trivs verkligen inte med mina lärare dom förstår inte att människor är olika och kan olika mycket. jag vill byta skola men mamma tror inte på att jag itne trivs..hon tror jag vill det för att komma ifrån alla läxor._

_ Mina så kallade "kompisar" kränker mig hela tiden, och jag ler å skrattar med dom för jag orkar inte visa att jag mår dåligt. jag har försökt få dom att inse att jag inte mår bra, men det ända dom säger är "jävla emo gå och häng dig då." eller "det ordnar sig nog" sen e de bra med det._

_i 3 år har jag mått dåligt..och jag vet inte hur jag ska få bukt med det längre. jag vill inte skära mig längre..jag vill inte att mamma ska se hur dåligt jag mår. ![Rynkar på näsan](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan")Jag känner ofta hopplöshet och tänker ofta på döden..det skrämmer mig att jag äns tänker så._

_Snälla hjälp mig, vad ska jag göra?_

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Så här kan du ju inte ha det! Att du skriver om det här bevisar ju att du vet det själv.. Prata med din mamma, gör det! Jag kan lova att hon älskar dig mer än allt på denna jord och bara vill ditt bästa. Hur tror du hon skulle känna sig om hon visste att du känner det som att du inte kan prata med henne? Hon kommer att hjälpa dig allt vad hon kan..

Det här med kompisar är svårt.. Men om du känner så för dom, är dom verkligen dina kompisar då? Kanske är det dags att byta? Jag har gjort så flera gånger, har hängt med folk mest bara för att dom fanns i min närhet. Sen insåg jag att de inte var kompisar och då.. Tja, det fanns bättre vänner runt hörnet!

## Comment 2
Author: Hawknestgrove

Håller med.....

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Jag håller också med, men vet samtidigt hur svårt det kan vara att bryta med de "destruktiva" kompisarna som man egentligen inte mår så bra med, också vet man inte var man ska leta nya heller alltid eftersom alla är "upptagna" med sina "gäng" som är ganska svåra att komma in i... Jag var i den situationen under låg & mellanstadiet, lilla hackkycklingen...  
  
Sen när jag började 7an i Högstadiet bytte vi skola och klass eftersom det bara fanns 1-6 på den gamla.    
Då överkompenserade jag för de åren och blev lite av en "värsting".  
Men så träffade jag en kille i 9an och började må bra. Då fick jag en fin balans på alltihop och betygen blev bättre, jag fick nya kompisar.

Ibland behöver man ngt som "bryter av" gamla mönster & vanor, så att man inser att man kan ändra på dem!!

Om skolan har en kurator kan du ju alltid prata med henne/honom och sen be den personen att prata med din mamma?    
Om du inte vill prata med henne själv. Men hon lyssnar säkert om du förklarar hur illa det är.

Lycka till!

## Comment 4
Author: Hawknestgrove

Ja helt klart, ta tag i kuratorn. Finns det ingen, så ta ungdomsmottagnngen och fins inte det, så ta barnmorskan.
