# anyliser
Author: kossa6349

Hej! jag undrar  om någon har lust att anylisera mig?   
De är nämligen så här att jag har stora uppmärksamhets problem, tror jag i  alla fall.   
Min föräldrar skillde sig när jag var 4, min pappa slog min mamma och  försökte döda henne. jag stod och kollade på när detta hände, då min syster som är 5 år äldre ringde polisen. Sen dess har jag inte träffat min pappa, och vi pratar knappt om honom i familjen.

Min mamma har uppfostrat mig och mina 3 systrar i 12år nu. Min mamma är muslim, men jag är icke troende. Detta innebär att jag gör en heldel saker bakom hennes rygg. Tex dricker, röker,och har sex.  jag vet att konsekvenseran för de här hade varit helt sjuka om hon någonsin fick reda på något av de jag gör.

De jag märkt  under hela min tonårs uppväxt , att jag varit beroende av manlig uppmärksamhet. jag får någon slags kick när en kille lägger märke till mig eller säger något snällt.  De jag även märkt på sistonde nu när jag är sexuellt aktiv är att jag "tänder"  på att känna mig hjälplös.   
Är de någon som kan förklara vad  allt de här kan beror på?  Kanske att någon skulle kunna anylisera de här?

## Comment 1
Author: Aviendha

Hej och välkommen hit!

Först och främst vill jag säga att ingen av oss här inne kan ge dig en fullständig beteendeanalys. Vi är vanliga människor och dessutom så är det rätt komplext att göra en analys. Det vi däremot kan göra är att stötta, diskutera, brainstorma och på liknande sätt hjälpa till, och det gör vi gärna!

Jag beklagar verkligen att du fått en så svår uppväxt! Givetvis kan sådana saker påverka hur man blir som person senare i livet. Som du själv säger så är det inte alls otroligt om du söker en manlig förebild eftersom du inte haft någon naturlig sådan.

Ang. sexuella preferenser. Jag är inte helt övertygad om att ex. undergivenhet (som i detta fallet) automatiskt har att göra med tidigare erfarenheter. Det kan vara så, givetvis. Det kan även handla om att leka med tanken på att släppa kontroll till någon annan, eller att leka med normen som säger att killen ska vara den dominanta i sänghalmen. Oavsett vad det nu skulle bero på så är min tro att så länge som man mår bra av det, och inte skadar någon annan så är det inget fel alls i det. Det är ju en annan femma om man inser att man har ett beteende som egentligen skadar, då är det ju något som bör jobbas med.

Sen tänkte jag lite på din uppfostran. Jag ser det ju som helt naturligt att tonnåringar testar gränser, revolterar mot det mesta. Man går igenom en känslig fas, och samhället och vännerna påverkar en mycket. Jag kan inte säga varför du gjort det, det vet bara du själv. Men jag tycker att det är synd att du behöver gå bakom ryggen såpass och att konsekvenserna är som de är om detta skulle komma fram för din mamma. Men samtidigt måste du ju hitta dig själv och ett sätt som du vill leva, oavsett om det är som troende muslim, som ateist eller vad du nu vill vara. Det är ditt val och (som jag ser det) sin rättighet som människa att välja.