2011-01-16 15:35 #0 av: isa

Vill bara delge mig, lite om min smärre chock igår, när jag såg en film om jordbävning/tsunamin i Nya Zeeland. De sade aldrig om nåt datum eller år, och jag hade läst om att detta hade hänt på riktigt. Jag fattade ingenting och googlade idag om det.

Till en mindre chock fick jag veta att detta hände ju 3-4 September 2010. Då förstod jag varför jag inget visste om detta - det var då jag hade min deppression. Jag hade svårigheter att läsa, skriva, räkna eller titta på tv eller lyssna på radio , knappt tala med någon heller för jag/min hjärna hängde inte med. Allt gick i slow motion och jag hade svårigheter att promenera för balansen var ungefär som på en som är onykter.....Allt var bara ett enda stort, obehagligt brus inne i huvudet.Och jag var ganska handlingsförlamad. Att bara ta sig upp ur sängen var jordens projekt, och hade jag inte haft min katt, som fick upp mig, för hon ville ha mat, då hade jag inte gått upp ur sängen.

Jag blev inte så förvånad, fick snarare en bekräftelse på hur rätt djupt ner jag var i min deppression. Men som ett mirakel har jag återhämtat mig jättebra och jag är evigt tacksam för att jag inte mår sådär nu.

Det är hemskt vad en deppression kan göra med människor..........och detta var ju egentligen lindrigt mot vad som kan hända andra människor.

Som sagt, jag är eeeeeeeeeeeeeevigt tacksam för jag inte mår sådär dåligt nu.

Ni som vill får gärna berätta vad ni har för erfarenheter av deppression.

Mvh isa