Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 5325 ggr
iins
2011-01-04 23:21

värdelöshet...

varför är jag så misslyckad? allt jag gör blir bara fel. jag tar åt mig skit stort av en pytte liten sak. som tillexempel igår på psyket då jag snackade med några andra patienter där, då satt vi och kolla på film sedan och då sade den ena till den andre och inte mig; " så där skulle jag vilja ha det, du med eller frida? " och hon sade det inte till mig. där tryckte jag ner mig själv ännu mer. för jag är värdelös, jag är sämre än alla andra, jag är en misslyckad skitunge med depression, med en djup sorg, med en djup depression. allt jag säger blir fel och skulle kunnas sägas på ett mkt bättre sätt, så känner jag. jag mobbar mig själv dagligen, mig själv mobbar jag och trycker ner. jag är nog världens mest osäkraste människa..

Annons:
kerstinjo
2011-01-04 23:37
#1

Du är inte ett dugg värdelös eller misslyckad.

Du gjorde ett stort steg framåt när du skrev om dina känslor här. Du har inte sagt/skrivet något fel här.

Men jag förstår att du inte mår bra, men därför är du inte värdelös!

Jag är snart 60 år och antagligen antik i dina ögon, Glad men jag uttrycker mig också väldigt dumt ibland, men jag är inte värdelös för det.

Det är inte du heller. Men jag förstår att du är väldigt osäker. Får du någon uppbackning för att må bättre och tycka om dig själv?

Välkommen hit och skriv av dig så mycket du vill.

 Kerstin 

 

Ketang
2011-01-05 09:01
#2

Ingen människa är värdelös! Du är värdefull och det som står iväg för att du ska se det själv är en rad omständigheter i ditt liv som gjort att du mår så dåligt att du inte ser det själv. Precis som en slagen och rädd hund kan du med lite hjälp bli mer säker i dig själv och må mycket bättre! Låt det ta lite tid och kämpa för din rätt till att må bra! Det är även du värd!!!

kerstinjo
2011-01-05 19:28
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

Det finns inte en enda människa här i världen som är värdelös!

Kom att tänka på Ingemar Olssons psalm.

Du vet väl om att du är värdefull.

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om …

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om …

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om …

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om …

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om …

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om …

Du är värdefull, min vän, glöm aldrig det!

 Kerstin 

 

kerstinjo
2011-01-07 22:26
#4

Det lät som om jag vore väldigt religiös, vilket jag absolut inte är.

Jag tycker bara att texten är så fin.

Vi är alla värdefulla.

 Kerstin 

 

iins
2011-01-10 17:07
#5

jätte fin text verkligen! tack för era kommentarer och att ni bryr er, de betyder. men just nu finns de inget som kan få mig på bättre tankar, de r desamma hela tin hur mkt jag än försöker ändra mina onda tankar till positivt..

kram på er

Sindylina
2011-01-11 11:28
#6

Usch ja, jag vet hur jobbigt det är att känna sig värdelös. Min självkänsla är lika med noll. När någon säger att jag inte är värdelös osv så blir det bara larvigt. Jag tror inte på det i vilket fall.

Jag trivs bäst hemma för här riskerar jag inte att göra bort mig. Här kan jag vara mig själv o slappna av. Men tyvärr så fungerar inte livet så. Jag måste ut bland folk hur jobbigt det än är. Det är bara att bita ihop.

Vet inte vad jag ville ha sagt med det här men skickar en förstående kram!!!

Annons:
Ketang
2011-01-11 11:32
#7

#6 Jag kände som du tidigare. Jag har länge kännt mig totalt lost och tyckt att jag är mindre värd än alla andra. Men sen jag bestämde mig för att "ta mig ut i livet" har det blivit MYCKET bättre! Jag har fått visa vad jag går för att jag har själv insett att jag nog inte är så tokig ändå!

Sindylina
2011-01-11 14:03
#8

#7 Hur gjorde du då? Jag menar i vilken ände började du? De första stegen var väl svåra? Berätta gärna…

Ketang
2011-01-11 14:09
#9

Jag chansade och gick med i en klubb som skulle starta. Jag kände ingen där och det var ganska skönt för då kunde jag utåt sett vara som vem som helst! Efter bara ett par veckor blev jag tävlingsansvarig och jag kan stolt meddela att jag till och med stått och pratat framför hela klubben. Inte mindre än 35pers var fokuserade på mig samtidigt och jag ÖVERLEVDE ;-)

Sindylina
2011-01-11 14:48
#10

Det var strongt gjort. Jag gjorde ngt likn för ngr år sedan, jag började rida på en liten ridskola. Efter ett tag var jag en i gänget, jag stortrivdes, mitt självförtroende o även självkänsla växte ngt.

Men säg den lycka som varar för evigt. Ridskolan upphörde o nu håller jag till lite i ett mycket större stall o det är som natt o dag. Jag smyger mig in där o vill varken synas eller höras. Det är så jobbigt.

Vad duktig du var som vågade ställa dig i rampljuset o prata.Skrattande  Dit har jag långt kvar.

Upp till toppen
Annons: