Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 4800 ggr
AnneN
11/10/10, 1:29 PM

Har äntligen tagit tag i det

ja min psykiska hälsa eller ohälsa alltså…

Jag har mått psykiskt dåligt mer eller mindre så länge jag kan minnas, trodde i många år att det är fullt normalt och att det var så det skulle vara. Tills jag började intressera mig mer för psykologi och började läsa lite i böcker, tidningar och på nätet om det och insåg att det är inte alls så här jag ska må egentligen, det är inte "normalt" att alltid vara nedstämd, aldrig känna sig riktigt glad/lycklig, att i perioder må så dåligt att jag blir rädd för människor, får tvångstankar & beteenden, mm.

Har nu vetat i flera år att det inte är så här jag ska må, men har inte orkat eller vågat ta tag i det, föräns nu idag då jag ändå var till läkaren i ett annat ärende så passade jag på att berätta lite om hur jag mår psykiskt och han verkade mycket förstående och nu ska jag till att börja med få remiss till kurator så får vi se sedan om jag ev kan vara i behov av antidepressiva medel eller annan hjälp.

Känns så otroligt skönt att äntligen lyckas börja ta tag i detta!

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
isa
11/10/10, 2:19 PM
#1

Åh vad bra! Sträck på dig! Du skall vara stolt över dig själv att du har tagit tag i det här.!! Det var skönt att höra!

AnneN
11/10/10, 2:36 PM
#2

#1 Ja jag är stolt över mig själv, även om jag just nu mår riktigt dåligt efter att ha berättat lite om vad som kan vara orsaker till hur jag mår, är jobbigt att säga det högt till någon, mycket lättare att skriva orden.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

isa
11/10/10, 2:54 PM
#3

#2 Håller med dig. Det är mycket lättare att skriva om hur man mår, än att tala om det högt. Därför så brukar jag tvinga mig själv till att skriva ner hur jag mår, när jag mår jättedåligt och ta med det till doktorn. Det är inget utförligt eller långt brev jag skriver, utan mer som en lista där jag spaltar upp , kortfattat , hur jag känner mig ungefär så här:

maten smakar ingenting, får tvinga mig att äta

sover dåligt och jättelite per natt

orkar inte med minsta lilla krav, då gråter och skriker jag

kan ej läsa, texten bara flyter ihop

Mycket svårt att skriva detta nu

brusar i huvudet

snurrar i huvudet

ligger och stirrar in i väggen i flera timmar, det är katten som får upp mig för hon vill mat

Det var lite tips bara om hur man kan skriva. Kram på dig.

AnneN
11/10/10, 2:59 PM
#4

#3 Tack för tipset, ska försöka komma ihåg att skriva en "komihåg-lista" till första mötet med kuratorn.

Är faktiskt jätte nervös, har aldrig gått till kurator annat än nån gång i skolan, vilket är många år sedan nu…

Någon som vet ungefär hur lång tid det brukar ta innan man får komma på sitt första möte?

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

fridaas
11/10/10, 4:19 PM
#5

Första gången jag fick komma till en kuratorn tog det 2månader från att de skickat remissen.. andra gången tog 8månder..

Med Vänliga Hälsningar Frida

Kolla gärna in Finntrolls Hembränneri på facebook och instagram.

AnneN
11/10/10, 4:23 PM
#6

#5 Oj, ja har jag inte hört nått från dem på ett par veckor så kommer jag ringa och skynda på dem lite, vet att det kan ta lång tid med det mesta inom vården om man inte ligger på dem ordentligt.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
[YlvaP]
11/10/10, 4:54 PM
#7

Vad skönt att höra. Hoppas du inte behöver vänta så länge innan kuratorn kontaktar dig om en tid.

Maria
11/10/10, 5:01 PM
#8

Vårdgarantin ligger på 3 månader.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Aviendha
11/10/10, 8:11 PM
#9

Härligt! Det är ett stort steg Skrattande

Hur länge kan nog ingen säga, det beror ju på vart man är, hur dagssituationen ser ut på enheten och hur de prioriterar för krasst sett går akuta fall före milda.

Visst är det nervöst första gången! Det är inte ovanligt att känna så, vilket du säkert vet om :) Den enorma fördelen med en kurator/samtalskontakt är ju att de är vana vid att bemöta människor och har flera gånger tagit emot människor som varit alldeles skakis inför deras möte. Och de är vana att hantera att det kan vara otroligt svårt att prata om det som känns jobbigt. Det får komma när det kommer, man måste ju hinna känna sig för lite och få upp en gnutta förtroende för personen man möter med. Det är inte så hemskt som det kan verka :)

fotokrafs
11/10/10, 8:47 PM
#10

Skönt att tagit tag i det!

Jag tog tag i det i våras, eller rättare sagt en läkare fick hjälpa mig att ta tag i det. För mig tog det knappt två veckor att få en remiss till kurator.

Kickilu
11/11/10, 12:07 PM
#11

Du ska känna dig stolt att du tagit första steget. Jag vet av egen erfarenhet att det inte alltid är så lätt men brukar kännas skönt i slutändan. Det är stor skillnad att tänka tankar eller höra sig själv säga det i ord.

Hawknestgrove
11/11/10, 5:37 PM
#12

grattis! just bara att du själv har börjat leta dig ut är ju en  bättring!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Musiken
11/11/10, 7:46 PM
#13

Vad bra!! Grattis till framsteget! Jag har sjalv gatt och dragit pa det i flera ar ocksa, och det kanns skont (om an fruktansvart pinsamt och stressigt) att antligen ha bollen i rullning mot battre maende :)

Annons:
[Tovab]
11/14/10, 8:33 PM
#14

Låter ungefär så som jag mår.

Modigt och bra av dig att våga ta tag i det!

AnneN
11/16/10, 2:59 PM
#15

Tack alla för ert stöd, det värmer kan jag tala om!

Idag har jag vart hemma från arbetspraktiken 1 hel vecka pga att jag mår så dåligt just nu att jag känner ångesten komma över mig bara jag tänker tanken att gå utanför dörren på dagtid, det finns ju människor där ute! Tur jag har en snäll och förstående sambo som rastar hunden på dagtid under förutsättning att han slipper ta nattrasten, den kan jag ta utan större problem för på natten är det sällan man möter folk i parken.

Har nu pratat med en mycket gullig sköterska på vårdcentralen eftersom jag behöver sjukintyg då jag inte klarar att gå till praktiken. Fick tid hos läkare för att fixa det imorgon så hoppas han är lika förstående som sköterskan var.

I går ringde kuratorn från vårdcentralen för att meddela att hon fått min remiss och att jag står i kö, fick även numret till henne så jag kan ringa om det är något som känns akut att prata om. Hoppas bara det inte är så lång kö.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

AnneN
11/17/10, 1:17 PM
#16

Läkaren jag fick träffa i dag var verkligen toppen! Han ställde en massa frågor om hur jag mår, hur länge jag mått så här, vad jag tror kan vara orsak, mm och sen fick jag kryssa i nått papper med massa påståenden för att se vart jag ligger i frågan om depression och ångest och fick höga poäng på båda delarna.

Han konstaterade snabbt att jag inte är i skick att jobba (praktisera) just nu pga att jag får ångest av att vara bland folk. Blev därför sjukskriven till att börja med till den 12/12, ska på återbesök om 3 veckor och fick utskrivet atarax 25mg mot ångesten och venlafaxin sandoz 75mg mot depression. Han skulle även försöka skynda på köandet till kuratorn lite.

Just för tillfället blir jag inte klok på mig själv, då jag stod vid övergångstället och väntade på grönt då jag var på väg till vårdcentralen så stod det en gubbe ca 2 meter ifrån mig och plötsligt tänkte jag "Bara han inte slår mig!" Förvånad Vad 17, jag har väl aldrig vart rädd att nån sa slå mig helt oprovocerat… eller ja då jag mådde som sämst och isolerade mig helt för x-antal år sedan men då var jag ju till och med rädd att grannarna skulle höra tjutet från tv:n om jag hade den på ljudlöst.

Hoppas att medicinerna hjälper iallafall så kanske jag snart klarar att gå utanför dörren utan att få ångest för att det finns människor där.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Maria
11/17/10, 1:20 PM
#17

#16 Vad skönt att det blev ett bra möte och att du fick någon som lyssnade ordentligt.

Jag antar att han berättade vilka reaktioner du kan få av din medicin i början.

Du ska se att detta är början på något braGlad

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

AnneN
11/17/10, 1:52 PM
#18

#17 Nej han sa inte så mycket mer än att man kan bli torr i munnen, men har själv läst på fass.se om biverkningarna, mm.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Hawknestgrove
12/27/10, 7:48 PM
#19

#18 var väldigt noga med just det, så du inte får tandproblem också…..

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

AnneN
12/27/10, 11:09 PM
#20

#19 jodå jag är noga, ser till att få i mig extra vätska och sköter munhygienen noga.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
Upp till toppen
Annons: