Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 3542 ggr
Musiken
10/19/10, 2:00 PM

Klantat till det nagot forjavligt

Jag har klantat till mig nagot forjavligt. Angesten star mig upp i oronen, och spyan i halsen.

Jag alskar min pojkvan sa forbannat mycket, och han alskar mig. Varat forhallande har varit allt ifran rosenrott, och vi har haft nagra rejala stormar, men alltid kommit ut starkare pa andra sidan, och antligen ar vi bada pa precis samma sida, med en valdigt oppen och arlig relation dar bada vagar visa sin karlek fullt ut.

Men jag har klantat mig. Och det ar inget som att jag kysst en annan man, eller snokat igenom hans telefon. Mitt klanteri riskerar att han aker in i fangelse i upp till 5 ar. Jag har forsokt reda upp saken med polisen, men blir bara motarbetad, och jag verkar bara forvarra situationen.
Han forsoker ta situationen med ro i vantan pa att hans advokat ska fa tummen ur och faktiskt gora atminstonde en del av sitt jobb innan rattegangen, men jag ser ju att han gar med samma krak-upp-halsen-angest som jag. Och konstigt vore det ju annars.

Hur hanterar man en san har situation? Angesten ar verkligen snudd pa omanskligt ohanterbar for oss bada. Men mitt i allt sa verkar karleken plotsligt vara som absolut starkast. Jag vet att han ar jatteupprord over vad jag gjort, men allt jag far av honom ar karlek. Tva ganger har han varit sa pass upprord att han skallt pa mig (i samband med daliga nyheter), men snabbt tagit tillbaka det.
Det kanns lite som att veta att han bara har tva manader kvar i livet, och vi maste gora det basta av den lilla tid vi har tillsammans.

Aven om chansen ar acceptabel att hans fall avskrivs om bara polisen slutar motarbeta mig, och hans advokat far tummen ur, sa ser situationen just nu ratt dyster ut. De ar valdigt harda och otrevliga mot bade honom och mig, och har sagt att de tanker gora allt de kan for att satta dit honom rejalt.

Jag vet inte riktigt vad mer jag ska skriva.. Maste bara fa krakas ur all angest lite. Det ar sa manga fragor som snurrar att jag inte vet vart jag ska ta vagen.. Vad hander om han blir domd? Hur blev jag sa pass vegiterad i hjarnan att jag klantade till mig i den har utstrackningen? Hur kunde jag? Vad gor vi nu? Vad hander sen? Jag ar forlaten, men hur forlater jag mig sjalv?

Jag har skickat ivag ett mail till en organisation som sager sig kunna hjalpa med stod i sana har situationer, men jag ar for radd for att oppna svaret jag fatt. Vet att de inte "far" doma folk, men ingen kan nagonsin vara helt objektiv, och jag skams sa otroligt.

Var bara tvungen att skriva av mig.

Annons:
Aviendha
10/19/10, 2:03 PM
#1

Vet inte vad jag ska skriva mer än att det är en riktig soppa du hamnat i, och deras agerande får mig smått att tappa hakan. Hoppas att det ordnar sig till det bästa för er båda.

Kram!

Musiken
10/19/10, 2:04 PM
#2

Jag ar expert pa att laga soppa tror jag fan.. tack! kram

Aviendha
10/19/10, 2:15 PM
#3

Hahaha, ibland måste man nog utforska något grundligt för att sen ge sig på annat? Skämt åsido, som jag ser det (utefter det jag läst) så har det blivit en hel dunindustri av en hönas pip från deras sida. I vissa fall kan det ju kanske vara bra att de handlar som de gör men.. ja.

lillaisa
10/19/10, 11:19 PM
#4

Håller tummarna att det löser sig!!

/IsaGlad

Kickilu
10/20/10, 12:21 PM
#5

Jag håller också tumarna att allt löser sig till det bästa.

Kramiz

Kalendula
10/21/10, 7:49 PM
#6

Hej Musiken!

Jag förstår din fruktansvärda ångest, och det blir ju inte bättre i med ångesten man har. Men ibland är man ändå tvungen att bita i det sura äpplet hur surt det än är. Även om kanske både du och han blir dömda. Eller hur utgången än blir. Vad jag förstår så har ju du och din kille en stor och stark kärlek till varandra. Och det är en jättebra grund att stå på.

Kanske kan din kille öppna och läsa mailet och sedan säga till dig om det är bra eller dåligt. Då är du i alla fall förberedd på vad det kan tänkas stå i mailet.

Åh, vad jag hoppas att allt löser sig för er, kramar om.

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Annons:
Musiken
10/22/10, 5:48 PM
#7

Tack alla..

Daliga nyheter idag. Polisen motarbetar mig om mojligt an mer, och verkar bara kannas vid halften av materialet (det som sa klart kan fa pojkvannen i skiten), vart den andra halften ar verkar ingen veta.
Tjaffsade lite efter telefonsamtalet med de daliga nyheterna, och nu ligger mest stressen och angesten och trycker.

Oppnade mailet ocksa, och det vad bara en fraga om jag kunde validera min e-mail for framtida kontakt, eller om jag ville ha kontakt via telefon.. Lite lojligt att stressa upp sig over det..

lillaisa
10/22/10, 6:40 PM
#8

#7 Hur kan det få gå till sådär?! Fan vad arg man blir!

/IsaGlad

Musiken
10/26/10, 2:32 PM
#9

Idag tog jag mod till mig och motte upp med en tjej fran organisationen. Jag trodde jag skulle do av nervositet, men det gick bra. Hon forstod och tyckte ocksa situationen var valdigt olycklig. Fick lite tips och rad pa vad jag bor och inte bor saga i rattegangen (for tydligen sa ar det klart att det blir en sadan, och jag maste vara dar, annars arresterar de mig for ovilja att sammarbeta eller nat sant).

Fick tips pa vart jag skulle vanda mig for att fa tag pa en psykolog ocksa.

Dock sa verkar polisen uppfunnit nytt material ocksa som ar helt orelaterat fran en tidigare incident nar jag var i trubbel med polisen! Samt att de gjort fel i att inte ge mig kopior pa allt! Hon hade fatt uppgifter som inte stamde, och uppgifter som de havdade hade med fallet att gora, men som sagt har att gora med min incident! Tack for den.. Sa nu ar allt typ 150 ganger varre an vad det var innan….

Det later sakert som att bade jag och pojkvannen ar varldens brottslingar, men sa ar verkligen inte fallet. Hela grejjen ar bara totalt utom kontroll och verkar bara forstoras upp for varje dag.

Musiken
10/26/10, 5:07 PM
#10

Kopia av mappen kom till pojkvannen idag. Jag tror jag ar helt javla rubbad i huvudet. Kanner mig acklad av mig sjalv. Mar illa nar jag laser och onskar att det fanns en hog nog bro att hoppa ifran i narheten.

Musiken
10/26/10, 10:10 PM
#11

Stressen och angesten borjar tara, och all den fina karleken ar utbytt mot irritation orsakad av all denna skit. Vi har gatt runt som arga bin hela eftermiddagen och snast fastan vi inte har nagot att snasa om.

LinaIsabell
10/27/10, 2:06 AM
#12

Förlåt att jag frågar, men vad är det ni är anklagade för?

Musiken
10/27/10, 3:41 AM
#13

#12 ingen fara… det ar vald i hemmet i princip. Fylle-brak som gatt over gransen.

Annons:
Loveferrets
10/30/10, 6:25 AM
#14

Beklagar verkligen vännen, skickar dig i alla fall en bamsekram även om det är en liten tröst i nuläget.. Kyss

lillaisa
11/9/10, 5:55 PM
#15

Hur går det?

/IsaGlad

Musiken
11/10/10, 1:46 AM
#16

Det gar val ratt skit… Jag ar ratt sonderstressad av skuld- och skamkanslor, och allmant skitgrinig och slut over att inte kunna sova eller slappna av. Allt gor mig arg och ledsen just nu.

Forsoker fa hjalp och stod fran diverse advokater och frivilligorganisationer som specialiserar sig pa att ge rad till manniskor med att tolka och agera runt lagen, men inte en sjal vill hjalpa mig, for jag ar inte anklagad for nagot - och da ar far man tydligen inte be om rad och hjalp ang. lagen.

Ang. pojkvannen sa forsoker han vara positiv, men han faller ju ibland ocksa. Spelar en massa gor han, och det gar mig sa klart ocksa pa nerverna.

Stressar over julen som vi sagt att vi ska spendera har med hans familj, men vill inte vill inte vill inte! Och for dyra har flygbiljetterna blivit ocksa. Och inte kan jag aka innan jag vet datumet for rattegangen heller.

Har fatt tid hos en kurator ocksa, men det har bara skapat mer angest for tillfallet…

Sa det ar ratt skit helt enkelt.

isa
11/10/10, 5:50 PM
#17

Jag håller tummarna för att det skall lösas till det bästa för er. Jag håller med Kalendula, när hon skriver att ni verkar ha en stark kärlek, och det är en bra grund att stå på.

Hawknestgrove
11/11/10, 5:40 PM
#18

Inte lätt för er… en måste du verkligen åka med till hans föräldrar om du inte vill? tycker inte jag låter bra…..

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Musiken
11/11/10, 7:44 PM
#19

Nej, jag skulle ju kunna stanna hemma.. Men hur kul ar det? De tva andra i huset lar ju vara hemma (de firar inte jul), men jag gar inte riktigt ihop med dem, och de "far" inte umgas med kvinnor innan de gift sig, sa de haller sig mest undan anda. Men vi far se hur det blir… Kanske kan jag fira halva dagen sjalv, och sen kanske han kan smita ivag tidigt sa att vi kan fira bara vi tva. Eller sa kanske jag kan fraga nagon bekant :P En gammal kompis firade en jul har nar han var student, och hamnade pa puben i brist pa annat sallskap. Paret som agde puben tyckte sa synd om honom att de bjod hem honom pa julmiddag haha!

Hawknestgrove
11/11/10, 7:50 PM
#20

ja du får välja vilket du tycker verkar bäst. jag hade nog heller ägnat julen åt fridsam ensamhet i så fall än att behöva umgås med folk jag inte gillar. Men kan ni kompromisssa, så är det ju bäst.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Annons:
Musiken
11/20/10, 9:59 AM
#21

Och nu har han bestamt att flytta ut i det nya aret.. Han gor det visserligen for att radda varat forhallande da det slits valdigt hart just nu, men det kanns anda jattejobbigt. Jag hatar att bo sjalv, och jag avskyr tanken pa att inte fa komma hem och han ar hemma. Jag ar livradd for att det ska bli ett langt, segdraget avslut pa varat forhallande istallet for en raddning. Jag vet hur stressad och otroligt svartsjuk jag kan vara. Och sa stressar jag over att jag maste hitta nagonstans att bo, for helvetet maste frysa till is innan jag frivilligt stannar i det har huset med de andra house matesen. De driver mig till vansinne!

For ovrigt sa verkar det som att jag kan forsoka stalla saker och ting till ratta igen med polisen, men haller inga stora forvantningar..

Musiken
11/27/10, 11:11 PM
#22

Inga stora forvantningar var ordet. Har studerat och studerat och studerat alla vinklar och vrar av lagen, och det ar ingen upplyftande lasning. Inte nog med att hela skiten i princip ar olosbar fran min sida, OM jag val lyckas stalla saker NAGORLUNDA till ratta sa riskerar jag istallet en massa skit. Laste en valdigt uppmuntrande artikel i tidningen idag t.ex. om en kvinna som blivit domd till 8 manaders fangelse for att forsoka stalla saker till ratta i hennes fall. Vad roligt.

Dessutom rinner tiden ut snabbare an jag hinner andas kanns det som. Och annu ingen advokat som vill ge mig en gnutta rad, och jag kanner mig sa radvill infor vad jag bor gora, vem jag borde prata med, vad jag ska saga osv.

Upp till toppen
Annons: