03. Allmän psykologi

Feghet eller försiktighet?

2010-10-13 17:46 #0 av: Bergspuman

Vis av skadan och med tanke på hur skör jag är i psyket, måste jag undvika påfrestande situationer framöver.

Bl a är det kallat på jobbet till en uppföljande övning till den medarbetarundersökning som gjordes i våras. Hela koncernen fick svara på frågor gällande trivsel, arbetsmiljö, ledarskapet, organisationen, osv.

När sedan resultaten redovisades, framkom det att på min arbetsplats var värdena mycket under medelvärdet för resten av koncernen. Det är alltså ganska illa ställt med trivseln här. Och jag vet varför Skrikandes

Jag har noll lust att gå på den där övningen som gäller halva företaget. Sitta där och försöka medverka till att förbättra samarbetsklimatet, etc. när jag vet vem som är skyldig till att ha fördärvat det sedan sitt tillträde.

En person som jag dessutom verkligen avskyr och får ångest av att vara i närheten av.

Jag har därför undvikit att svara på kallelsen. Idag kom en påminnelse.

Som läget är nu, kan jag inte tillföra något alls. Jag kan rentav vara skadlig för mina andra kollegor genom min helt igenom negativa attityd. Plus att det hela kan vara skadligt för mig och trigga en stress- eller depressionsreaktion.

Med tanke på de två smällar jag fått i år, har jag blivit ytterst försiktig med att utsätta mig för påfrestningar.

Har visserligen svarat ja, för att inte kunna anklagas för samarbetssvårigheter, men kommer att utebli ändå, kommer att sjukskriva mig och förebära huvudvärk eller liknande.

Säkert finns det de som skulle säga att det är fegt. Men jag törs inte ta några risker att äventyra mitt psykiska mående. Inga whatsoever.

Och jag tänker fortsätta kämpa för min hälsa, den går i allra första hand för mig.

Kommer nog inte att bli det sista återbudet till vissa saker som jag känner att jag bara inte orkar med...

Anmäl
2010-10-14 00:48 #1 av: HannaM

Fegt eller försiktigt? Njae, jag tycker det låter klokt.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2010-10-16 11:39 #2 av: Sindylina

Jag tycker inte att det är fegt, tvärtom. Modigt att lyssna på dig själv o stanna hemma. Jag tycker du gör helt rätt som tänker på dig o din hälsa i första hand.Skrattande

Anmäl
2010-10-16 12:43 #3 av: Bergspuman

Uppdatering: Jag löser det på ett annat sätt istället.

Tog mod till mig och pratade med min nye chef, alltså min nye närmsta chef. Han hade full förståelse för min inställning.

Han har istället hittat på ett uppdrag som absolut "måste" lösas just den dagen, så att jag får ett giltigt skäl att utebli från övningen och stanna på jobbet istället.

Det har framkommit önskemål från flera av koncernens bolag att vi i Enköping också ska börja jobba med vissa frågor - de frågor som uppdraget berör, varför det blir i princip "oantastligt". Min högste chef kan ju knappast ifrågasätta önskemål som kommer från koncernhåll.

Glad

Anmäl
2010-10-19 11:18 #4 av: kerstinjo

Bra jobbat, Bergspuma. Du löste det på ett bra sätt, genom att ringa din chef och tala om hur det låg till.

Då behöver du inte må dåligt för att du kommer med svepskäl för det är alltid ett plus att gå med ärlighetens flagga i topp.

Vissa saker, som man mår dåligt utav måste man tyvärr bara göra, men det är viktigt att sålla. "Måste jag verkligen det här? Kommer det att tillföra mig något? Osv."

Negativ energi tar enormt på krafterna om man inte mår bra och att kalla det feghet, när man backar ur, är helt fel. Jag kallar det ett sunt tänkande!

Anmäl
2010-10-19 11:40 #5 av: Saga85

Visst att man bör pusha på sig själv ibland för att få jobbiga saker gjort, men man måste ju samtidigt vara lyhörd inför sig själv och inse sina begränsningar.

Att du tog mod till dig och pratade med chefen var ju en jättebra lösning och modigt! Du är bra du.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.