04. Personliga berättelser

Kan inte gå på NOn.

2010-10-05 22:04 #0 av: Odinn

Jag har svårt för att insé vissa saker. Jag kan inte fatta att rymden aldrig tar slut. Jag kan inte fatta hur människor blev till från början. Jag kan inte förstå att jag verkligen lever. Jag kan inte förstå mig på sjukdommar. Och jag kan absolut inte förstå mig på kroppen. Och min hjärna vill inte heller veta.

Vi pratar om hjärtat, blod, ådrar och ja.. blod helt enkelt. Vilket jag inte klarar av! Jag får ångest när vi pratar om blod, är det vanligt? Vi skulle lyssna på varandras hjärtan idag. Och det hände en sak.

Jag kände hur den där obehagliga känslan kom fram. Tappade känseln i benen. Fick hjärtklappningar. Ljuden försvann. Det ända som hördes var hjärtslagen. Synen försämrades och jag började skaka. Blev likblek i ansiktet och började gråta. (Höll gråten inne tills jag gick utanför klassrummet)

Jag förstår inte vad som är fel, men jag blir jätte rädd, ledsen och vill bara lägga mig på golvet och storböla. Jag vet inte hur jag ska klara av att gå på non i fortsättningen. Vi har bara haft två lektioner på biologin och jag känner redan att det här kommer aldrig att funka.

 

Anmäl
2010-10-05 22:28 #1 av: Zaphix

Panikångest?

Helt okej, inte alls farligt utan många som har/haft såna attacker.

Vågar du prata med din lärare? Eller nån annan vuxen i skolan som kan hjälpa dig med hur du ska göra?

Har du kontakt med nån terapeut eller liknande?

Anmäl
2010-10-05 22:32 #2 av: Odinn

#1 Men jag får liksom inte attacker, så fick jag i vintras.. Och såhär har jag bara på NOn, annars är det bara "vanlig" ångest på kvällarna. Alltså jag brukar få ångest nästan varje kväll, men den är inte alls lik den jag får när vi pratar om kroppen..

Jo det finns en lärare jag litar på, skulle kunna prata med henne.

Jag går hos kurator och ska dit sista gång imorgon och på måndag ska jag äntligen börja gå hos en psykolog. Har väntat på hjälp i flera månader.

Anmäl
2010-10-05 23:45 #3 av: lillaisa

Jag hade en period då jag kände precis så. Det var på SO-lektionerna och vi hade en ganska "brutal" lärare, som visade filmer och berättade detaljerat om hur man plågade ihjäl "häxor" och andra obehagliga saker. Men jag pratade med honom och vi löste det genom att jag på lektionerna fick läsa själv vad de andra fick veta i klassrummet, och det gick jättebra! Nu menar jag inte att man ska smita från sina problem eller att det är en långsiktig lösning, men det jag tänker är att om du känner att du har kontroll över det hela så kan det kännas lättare att ta in.

Anmäl
2010-10-06 00:20 #4 av: Odinn

#3 Jo det vore ett alternativ.
Men jag vet inte riktigt om vi får göra så?

Anmäl
2010-10-06 16:54 #5 av: StickyKitten

Jag känner igen mig lite i det du beskriver, och för min del handlar det om att jag har fobi/rädsla för blod. Det är bättre nu, men på gymnasiet klarade jag inte av när läraren beskrev blod och detaljer kring det, utan kände mig svimfärdig, hjärtat klappade och jag ville gråta etc.

Kanske är något sådant, fast för fler saker än blod?

Hur som helst, det går alltid att hitta en lösning. Lärare är inte omöjliga :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.