Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
01. Akuta situationer

Finns det något att göra? AKUT

2010-09-04 16:08 #0 av: Noonie

Ny här...

Min pappa har kört sig i botten.

Han skiter i att betala underhåll till mamma, arbetslös och troligtvis hemlös. Spelberoende och har en viss förkärlek till whiskey.

Här är han inte välkommen då han misshandlat mig en gång (inte anmält, det var ett år sedan) och skadat oss alla psykiskt med sitt överdrivna kontrollbehov. Dwessutom får han lätt okontrollerade raseriutbrott och får för sig saker i stil med att mamma har varit otrogen, att jag snor ur hans plånbok osv. Saker som visserligen är realistiska men som han absolut inte har några bevis för att det faktiskt har inträffat (vilekt det inte har)...

Mina föräldrars skiljsmässa har precis gått igenom och än så länge kommer hans post hit då han är skriven på vår adress och vägrar skriva över sig på någon annan.

De har gemensamma skulder hos kronofogden på gigantiska belopp.. I och med att han inte har något jobb gör de utmätning på mammas lilla lön (lågbetalt yrke). Dessutom när han skiter i underhållet så har vi knappt råd med hyran. Efter den återstår drygt 2000:- till internet, el och mat. Som ni kanske hör går det inte ihop om man behöver minst lilla utöver absolut billigaste maten...

Just efter som han på pappret bor här så kan vi inte få hjälp av FK med underhållet heller.

Till saken hör även att jag är kroniskt sjuk. Och allt detta drar ner mgi något oerhört så jag klarar knappt av att plugga mina 50% på gymnasiet. Har hittills varit mer sjuk än frisk. Kan inte hantera min sjukdom+skola när jag ständigt måste oroa mig för ekonomin och kämpa för att få det att gå ihop. Snålar på alla mediciner förutom den livsnödvändiga för att vi inte har råd. Är därför LIVRÄDD att csn nu dessutom kommer att dra in mitt studiebidrag. Har sneglat flera gånger på medicinerna och tänkt "vad skönt det vore att ta en överdos. Dö. Slippa kosta pengar och all oro. Bara försvinna." Efter det kommer fruktansvärda skuldkänslor, mamma behöver mig. Min yngre bror med svår autism behöver mig. Hur gärna jag än vill får jag inte dö. Men jag vet numera exakt hur mycket som krävs för att jag garanterat ska somna in någonlunda smärtfritt...

Men tillbaka till pappa. Jag tror att han har någon psykisk sjukdom.

Utöver det ovan så har han de senaste veckorna börjat beställa hem en massa postorder. Ni vet sånna där erbjudanden i stil med "2 ljudböcker för bara 49:-" som är början på en slags premunation. Det är minst 2-3 saker i postfacket varje dag. Och det är ofta saker han inte har någon nytta av alls. Han kommer inte att betala dem. Utan det kommer att bli mera saker hos kronofogden (som visserlgien inte belastar mamma men honom).

Han har aldrig kunnat sköta ekonomin utan det har ständigt varit impulsköp som resulterat i att vi inte har mat på bordet. Eller löneutmätningar på mammas lön.

Jag vill inte ha med honom att göra. Men jag behöver att vi får underhåll för att kunna sköta min sjukdom och må bra.

Finns det något att göra?

Anmäl
2010-09-04 18:34 #1 av: evrekaw

Du kan inte ta ansvar över dina föräldrar...

Du pratar mer om vilka problem din pappa har här i ditt inlägg - än om dina egna. Skit i hans problem, fokusera på dina! Du är inte föräldern här.

Kontakta socialtjänsten - de måste kunna hjälpa dig här!

Kontakta även psyk - du behöver få stöd, få prata av dig, få komma på rätsida med alla känslor som bubblar runt i dig nu.

Ibland måste man vara stark för att vara svag. Det är tufft att vara du just nu - men du ska inte själv behöva ordna allt - sök hjälp!

Anmäl
2010-09-04 19:15 #2 av: [YlvaP]

Håller helt och hållet med ewrekaw

MVH Ylva / Wai-san
Vardagsbloggen
Medarbetare på Sommar och Scrubs.

Anmäl
2010-09-05 18:34 #3 av: Noonie

Visst jag kan inte ta ansvar över vad min pappa gör. Jag kan inte ta ansvar över mammas ekonomi. Men likt förbannat drabbar det mig Gråter Mamma mår PISS över att hon inte har råd med medicinerna, hon mår urkasst över hela situationen. Ska jag bara stå och se henne falla?

Jag får stöd från sjukvården. Men ekonomibiten gör att jag inte orkar. Vet inte hur många "psyk-person", sjukgymnast mm besök jag har skjutit på. Orkar inte ta itu med det, orkar inte sköta min del. Är oerhört duktig på att ge sken av att "jag mår så bra så, det enda som ställer till det är min somatiska sjukdom annars mår jag toppen!" Vilket innebär att de få "pratbesök" jag har haft gått ut på att diskutera hur min framtid ska se ut, hur jag ska nå mina mål, hur jag ska lägga upp studierna för att orka sköta rehaben. Inte en jäkel har frågat hur jag mår psykiskt. Och att jag stundvis får "överdos-impulser" vet ingen.

Men så som jag ser det är det min far som är i störst behov av hjälp. Han skulle behöva läggas in eller något och få någon som tar ansvar för hans ekonomi..

Anmäl
2010-09-05 18:49 #4 av: evrekaw

Du måste kontakta soc. Om din pappa inte kan sköta ekonomin och behöver en sk. God man kan du gå via soc. Allt detta som är ekonomiskt trassel kan du få hjälp med där - de vet också vilka instanser som ska kontaktas om det inte är de själva som bär ansvaret över detta.

Anmäl
2010-09-05 19:53 #5 av: Hawknestgrove

Ja det där är en sak som soc får reda ut för din del. Inte du.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-09-06 13:26 #6 av: Noonie

Okej......

Soc i vår kommun eller kommunen han befinner sig i?

Anmäl
2010-09-06 14:15 #7 av: Hawknestgrove

Ta dig själv, för det är ditt väl och ve det  rör sig om. Var han är är av underordnad betydelse, han är ju fortfarande skriven hos er ju....

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-09-08 17:36 #8 av: evrekaw

#7 Precis, du ska vända dig till soc där du bor - det är du som söker hjälp för din skull. Du söker inte åt din pappa för hans skull.

Tänk på dig själv nu bara! Din pappa kommer med i bilden för att hans beteende påverkar dig negativt  exepelvis för det här med ekonomin.

Morska på dig och tänk på dig själv. Det du gör är för din skull Basta!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.