Annons:
Etikettallmän-psykiatri
Läst 3472 ggr
Tangotime
2010-07-22 10:04

Jätte påverkad!

För lite drygt 10år sen var jag med om en lite otäck händelse där en kille tog livet av sig på en fest. Jag var inte där precis när det hände. Men kom dit strax efter och polis och ambulans var då ännu inte på plats. Dagen efter hjälpte jag lägenhets innehavarens mamma att städa upp. Killen i fråga sköt sig med pistol i huvudet så det var en del blod om man säger så.

Efter åt har jag bearbetat detta mycket och jag trodde att jag var färdig med det. Det känns inte som om det längre påverkar mig i mitt liv.

Men i söndags var jag och två kompisar i väg och vi stannade för att äta på en resturang. När vi gick från parkeringen över gatan kom det en gammal tant med rollator som ramlade rakt ut i vägen framför en bil. Hon var millimeter från att bli överkörd, men bilen missade henne precis. Men hon slog upp armbågarna ganska rejält och jag fick hennes blod på min högerhand när vi hjälpte henne upp. När vi senare kom in på resturangen och jag skulle tvätta mig så fick jag nära på en ångest attack! Det var jätte obehagligt och det känndes som blodet kröp längs armen upp mot mitt huvud och jag ville bara hugga av mig armen för att få stopp på det! Jag skrubbade mig länge med tvål men hela min kropp SKREK att det inte var borta och att det bara spred sig över hela min kropp!

Jag vet egentligen inte vad jag vill med inlägget. Men ni brukar ha så mycket bra att säga jämt. Så vad tror ni om det här?

Annons:
evrekaw
2010-07-22 11:54
#1

Det som hände tidigare ang. självmordet behöver inte alls hänga ihop med din reaktion av det som hände den gamla damen.

Vem som helst kan bli chockad av att bevittna något sådant. Inte alls konstigt om man får en ångestattack efteråt. Tycker snarare att det är rätt normalt att känna som du gjorde.

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Tangotime
2010-07-22 12:03
#2

Okej. Jag har inte tänkt så. Har aldrig varit kännslig för sånt och jag kände mig inte ett dugg chockad av händelsen. Det kom när jag kom in på toaletten och började tvätta mig. Men det kan vara så alltså? Att det inte alls hänger ihop?

Det obehagliga är att kännslan av att blodet sprider sig uppåt armen kan jag fortfarande känna av lite. Inte alls som då och inte så att jag går och tvättar mig hela tiden. Men höger hand/arm känns konstig på något sätt. Men det är inte hela tiden jag tänker på det.

evrekaw
2010-07-22 13:42
#3

#2 Det kan vara precis så om man blir chockad. Just när det händer är man cool och lugn. Sedan kommer det upp till ytan lite senare.

Minns när jag och mamma totalkvaddade bilen för att ena framdäcket på bilen exploderade på motorvägen. Vi klarade oss båda, tack och lov.

Senare på kvällen skulle jag och en väninna ut på krogen och precis när vi kommit in så började jag bara att skaka, kände hur det blev svårt att andas osv. Det var chocken som kom efteråt.

Jag är heller inte av den känsliga sorten… Det behöver man inte vara för att bli chockad.Glad

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

[Tassy]
2010-07-23 12:51
#4

Jo jag känner igen mig, har också haft liknande upplevelser, sedan jobbade jag på ett äldreboende där en gammal man föll och spräckte skallen. Blod överallt. På plats gick allt jättebra, tills jag kom hem och ställde mig i duschen och fick syn på mitt vita badrumskakel på väggen. Då kom paniken! Så hårt, kallt, farligt - tänk om jag ramlade och slig mitt huvud där? Sen var det fanatiskt skrubbande i flera timmar innan jag kände mig bättre till mods.

evrekaw
2010-07-23 18:24
#5

#4 Rent teoretiskt ska detta bero på att vi vid hemska upplevelser får ett enormt adrenalinpåslag och detta ska ut… Så om man inte gråter och klappar ihop just när det händer så kommer det efteråt!

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

[Tassy]
2010-07-23 22:00
#6

#5 Det stämmer väldigt väl på mig, mitt adrenalin den gången måste nästan ha sprutat ur öronen…

Annons:
Upp till toppen
Annons: