Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 5300 ggr
Zaphix
2010-06-06 04:16

Panikångest

Jag har inte haft panikångest förut, utan har dragits med GAD "bara". Men nu verkar panikångesten vilja vara med och förgylla mitt liv.

Var händer om man bara följer med? Inte försöäker få ångesten att försvinna, utan låta den dra en med?

Kan man dö av panikångest?

Har inte pratat med min läkare om det än, men ska göra det. Panikattaclerna kommer flera gånger per dag, så det är en aning irriterande.

Just nu löser jag det genom att jag går ut och springer tills jag inte orkar längre, eller går ut och går med hunden, eller mindre bra sätt som att skära mig eller äta godis, som jag sedan spyr upp.

Ska iaf prata med läkaren omdet, om olika sätt att hantera det på..

Hur hanterar ni panikattacker?

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Annons:
NaimaG
2010-06-06 04:48
#1

När jag får panikattacker brukar jag bara sätta mig ner och ta det lugnt. inte alltid det fungerar, ibland svimmar jag pga att blodtrycket höjer sig och adrenalinet går i topp. Panikattacker kan ge dig vad en del läkare kallar stresshjärta och kan även stanna ditt hjärta beroende på hur stark paniken är. Personligen kan jag inte stå still, hyperventilerar, drar mig i håret osv när jag får panikångest.

[YlvaP]
2010-06-06 09:50
#2

Jag går undan och försöker att andas lugnare och inte tänka på alla symtom men det är jättesvårt jag vet. Men andningen är viktig att få bukt med. När den är i skick så blir det lättare att häva attacken.

Zaphix
2010-06-06 12:59
#3

#1: Så man kan du, det är alltså farligt? :\

#2: Andningsövningar är alltså värt att satsa på?

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

HannaM
2010-06-07 00:36
#4

Alltså, att dö av panikattack är nog inte speciellt vanligt. Det KÄNNS ofta som man kommer dö men jag har ännu inte hört talas om någon som gjort det även om det teroetiskt kan finnas en chans att stresen slår över.

Zaphix
2010-06-07 02:14
#5

#4: Tack! Precis vad jag behövde höra.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

HannaM
2010-06-07 02:18
#6

#5 Kroppen klarar bra mycket faktiskt=) Det är rätt fantastiskt. Däremot är det ju inte bra att gå med obehandlade panikattacker under en lång tid, det sliter ju ändå på kroppen. Men att dö knall fall rakt ner när man får en panikattack är inget jag tycker varken du eller någon annan ska oroa sig för.

Att försöka lära sig att känna igen saker som triggar igång panikattacker och lära sig känna igen hur det känns i början så man kan avbryta och avleda redan där är guld värt. När man väl är uppe i det är det oftast svårt att bryta sig ur, då är det bättre att hänga med och ta med sig att man faktiskt klarade av det även denna gång utan att något hemskt hände (mer än att man upplevde en panikattack då).

Annons:
Zaphix
2010-06-07 02:30
#7

#6: Min terapeut tycker att jag ska testa att bara följa med ett par gånger och observera känslorna lite barnsligt "How intresting!", för att inse att det ju inte är så farligt. Är bara känslor..

Men jag vågar inte. Men jag undviker saker som leder till panikattacker, och det är väl just det undvikande beteendet jag måste komma ifrån. Föe jag minskar min komfortzon genom att undvika..
Men det svåra är att se vart gränsen går. På ena sidan gränsen finns det jag klarar av att göra, och på andra sidan finns panikattackerna. Just nu skyr jag gränsen, men behöver komma nära gränsen för att kunna flytta på den så min komfortzon blir större.
För med varje oanikattack blir ju komfortzonen mindre.

Kommer jag över gränsen är jag inte längre medveten, eller mitt vanliga analyserande och tänkande jag är nog ett bättre ordval, och då kan jag inte styra vad jag gör/mina känslor. Men försöker, och då eskalerar det bara.. Så det är väl det jag måste göra, att om jag råkar hamna över gränsen flyta med istället för protestera.

Flummar alltid så mycket på natten, hmm..

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

HannaM
2010-06-07 22:39
#8

Det är väl inte undvika man är ute efter, snarare kunna se i vilka situationer det händer och lära sig avleda, inte undvika. Utan kunna stanna kvar på stället, i händelsen eller vad det kan vara. Att lära sig det. Det är skitsvårt men det ska gå! Jag tror du behöver lära dig några olika sätt att avleda dig på, andningsövningar, ringa någon, pyssla med något.. vad som känns bäst för dig och sen träna in eventuella andningsövningar så dom sitter som en smäck när du mår bra då blir dom lättare att plocka fram när du är på väg utför.

[YlvaP]
2010-06-08 09:33
#9

En andningsövning jag fick lära mig hos min psykolog var att dra in luft och hålla andan en liten stund och sedan släppa ut det snabbt. Snabbt inte långsamt. Då slappnar man av i axlarna samtidigt och kroppen blir avslappnad och lugn. Det behövs flera gånger till det och när man lärt sig tekniken så behöver man inte så många gånger för att det skall släppa. Kanske till 100 % men ganska mycket så att man står ut att vistas där man är när attacken kom.

Zaphix
2010-06-08 11:53
#10

#9: Tack för tipset, ska leka lite med det och se hur det känns, i en lugn situation.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Mija65
2011-06-28 04:12
#11

Man dör inte av ångest………………Man kan tuppa av som en sa här, och det beror på att man hypervetilerar, andas in för mycket syre, andas ut för lite, hjärnan kan inte ta vara på allt syre, där för domnar man ofta i fingrar och läppar, känns jätte konstigt men det är inget farligt. Skulle man tuppa av så börjar man automatiskt andas som vanligt igen.

Har sajälv haft panikångest och GAD i 20 år, har gått i terapi många år och tagit medicin lika länge, har lärt mig att leva med detta.

Jag skulle vilja råda dig att hitta en bra läkare som kan detta och kanske kan ställa om dina mediciner, och att gå på KBT, et hjälper mycket. Det gäller att man har rätt läkare och rätt terapeut, trivs man inte så byt.

Jag hoppas du kommer att må bättre i fortsättningen. Själv mår jag super bra nu när det är sommar, men vet att det kommer en down period till hösten, bara att acceptera tyvärr.

Många krya på dig kramar….

Luciferchild
2011-07-01 19:20
#12

Precis som ovan säger så har jag fått lära mig av läkare och psykologer osv att man inte kan dö av en ångest eller panikångest attack!

Jag har själv svimmat flera gånger för jag fått panik ångest attacker, det blir för mkt för kroppen helt enkelt så allt bara lägger av.

Vissa gånger har det gått riktigt illa så jag har slagit upp hela annsiktet t.ex.

Men när man väl har svimmat och sen vaknar så har man ingen ångest länge. Visst så känner man sig ju inte direkt tip top men man har iaf inte ångest!!

Nu när jag börjar känna ångest ( som ofta kommer kvällar och nätter för mig) Så tar jag oftast en lugnande tablett, och sen lägger mig ner i sängen och FÖRSÖKER andas lugnt, vet att de e skit svårt och de är inte så lätt att tänka så när man är där, men iaf försöka.

Jag brukar ligga ihop krypt nästan och krampaktigt hålla hårt i något. Så småningom släpper det och jag somnar.

Jag skulle t.ex aldrig ställa mig upp och gå på toa eller så, för då vet jag att jag skulle svimma.

Dom gånger jag har svimmat har varit för jag trott jag ska kräkas av all ångest, och suttit vid toan och svimmat, osv osv, ibland har man inte ens hunnit utan svimmat på vägen dit man är påväg, kanske in till mamma på natten osv.

Men jag brukar försöka ligga så stilla som möjligt och kanske om man har en fläkt, sätta på den och bara ligga där o tänka på annat. =)

Med vänliga hälsningar  My

Allamej
2011-07-02 08:30
#13

Zaphix min vän.. Rådet att följa med attacken och identifiera den är inte dum, det är mindfulness.

Du får attacken, och följer med den, samtidigt så  hör du dom vanliga normala ljuden runt omkring dig, andas.

Känn att du har marken under dina fötter, andas

Nu kommer tricket som får attacken att släppa, slappna av och andas.

känn vilka känslor som är inblandade och när du känner att du kan öppna ögonen igen och se att världen inte gick under så kan du analysera var dom kommer ifrån och hur du hanterar dom.

Kram

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

Annons:
Anna4077
2011-07-08 23:02
#14

det finns många trick för att komma igenom sin panik attack. när jag låg på sjukhus fick jag många och fick väldigt mycke knep. jag gick hos en sorts sjukgymnast som lärde mig massor. tex att andas i fyrkant. lite krongligt att förklara via skrift. kanske går att googla..

men det viktigaste som jag fick lära mig va att det är inte farligt samt det är inget du dör utav. sen det viktigaste, det går över. det kommer att gå över och ta slut. det var de viktigaste. jag skrek, grät, skakade, ramlade ihop… men tillslut går det över.

min taktik blev tillslut när jag blev förbannad på alla attacker och när dom kom så tog jag theralen (min medicin för lugnande) och drogade ner mig totalt, la mig i sängen och sa att om panikattackerna envisades med att komma så tänkte inte jag va me. och jag vägrade att acceptera dom. kan inte säga att det är en bra teknik men de är bättre än att skära sig. vilket jag också gjorde.

Anna och taxen Max

Upp till toppen
Annons: