Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 2543 ggr
Musiken
2010-05-16 19:01

angest

Ar det bara jag som far angest av att rensa ut gamla klader och tillhorigheter? Speciellt saker jag fatt av mamma har jag jattesvart att skilja mig ifran. Sitter har och lipar nastan for att jag maste slanga lite klader jag fatt av henne da de antingen ar trasiga eller jag inte anvant dem pa flera ar. Kanner mig sa fruktansvart otacksam som slanger bort nagot hon lagt pengar pa!

Har alltid varit sahar. Att lagga gosedjur i garderoben som barn var lika hemskt. Kande mig fruktansvart elak mot djuren som fick lov att ligga i garderoben, och fruktansvart otacksam mot mamma och pappa om nagot som de kopt till mig forpassades dit da jag borde tycka om och vardera det hogre an att lagga det i garderoben. Lika nu. Mamma syr ibland klader till mig. Mycket ar fint, men ibland far hon till nagot jag aldrig skulle vilja bara. Och hon sager att jag maste saga om jag inte tycker om det, sa att hon antingen kan andra eller ateranvanda tyget. Men jag kan bara inte. Kanner mig som varldens otacksammaste och bortskamda unge om jag gor sa. Vill inte sara henne genom att saga att vad hon lagt ner tid och pengar pa inte ar uppskattat.

Har alltid kannt sa med mat ocksa. Klarar inte av att se mat slangas. Det ar deras pengar som laggs i soporna. Det ar mina pengar nar jag lagar mat som laggs i soporna. Och som resultat ar jag ju lite rundare an jag kanske borde vara. For jag vill inte vara otacksam. Jag vill inte se folk slanga bort pengar. Och sa trottnar jag pa att motionera efter ett par ganger, men det ar ju bara mitt daliga talamod som orsakar det.

Och jag vet inte vart denna angest kommer ifran! Jag ar inte uppfostrad till att vanda pa vartenda ore. Jag ar inte uppfostrad till att jag MASTE vara TACKSAM JAMT. Jag ar inte uppfostrad till att vara vad jag ar. Visst har jag lart mig pengars varde, att man inte ska vara otacksam osv, men det ar ju bara vanligt hyffs. Min bror ar nastan tvart om. Han sager rakt ut om han inte gillar vad han far. Han har sonder och slanger saker hipp som happ. Han slanger mat om han ar matt. Han later saker i kylen bli gamla och oanvandbara.

Jag gar standigt runt med denna angesten over allt i varlden. Pengar jag slosar (jag ar jattedalig pa att halla reda pa pengars varde och hur mycket jag spenderar vilket ofta gor att jag ar pank), angest over att jag ar otacksam och inte uppskattar gavor jag far, angest over att jag bidrar till att forgifta jorden genom att aka buss och bil. Angest for att jag lagt pengar pa mig sjalv. Angest for att jag tar upp tid, resurser, plats och folks viktiga tankeverksamhet. Bara angest, angest, angest hela dagarna.

Ville bara skriva av mig lite. Forsoka inse att jag kanske ar lite fanig och onormal och borde slappna av lite.

Annons:
Hawknestgrove
2010-05-16 21:03
#1

Du är inte fånig. När det gäller mat är jag också sån hatar att kasta mat. MEn frys in även den minsta matrest! Till slut så får du ihop så pass mycket, att du kan värma alltsammans till en middag. Och när det gäller klläer, så är sånt väldigt svårt. OCh det är bättre både för din mamma och dig, att du säger ifrån på ett tidigt stadium att just det eller det inte är något för dig. MAn behöver ju inte slänga det i ansiktet utan man kan säga det lite snyggt. Till slut så kan hon ta en kommentar som att du säger, -förlåt mig, mamma, men ta inte illa upp, men just det där tycker inte jag om. OCh är det brukbara kläder, antingen ge bort det till behövande eller sälj på Ebay/ Tradera och låt intäkterna gå till välgörenhet !

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Upp till toppen
Annons: