Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
34. Utanför ämnet

Konsten att se det lilla

2010-02-22 21:48 #0 av: Pleasant

Var bara tvungen att skriva ett inlägg här för jag har tänkt på en sak, nästan alla människor jag har mött som mår dåligt eller är psykiskt sjuka har alla haft konsten att kunna se det lilla i livet.

Med det menar jag att de kunde bli glada för att solen lös, eller att det var en underbar sommardag, att fåglarna kvittrade eller att vissa ord lät så underbara osvosv.

Jag själv tycker att det är fantastiskt, att folk som mår så dåligt ändå lyckas se små ljusglimtar medans "vi" som mår bra och sådär kanske inte kan det. Hur är det med er? Ser ni också små ljusglimtar i livet?

Tycker det är intressant, kan det bero på något tror ni?

Anmäl
2010-02-22 22:19 #1 av: Aviendha

Ja, det är verkligen en fantastisk gåva! :)

Jag tror att det har att göra med en viss tillförsikt. Många av oss tar inte allt för givet. Och när allt känns genomruttet, man har inte klivit ur sängen förän sent på eftermiddagen. Skräpigt överallt för att man inte har orken att städa eller vad det nu kan vara, så kan de små sakerna vara det "enda" vi ser som positivt.

Till vår nackdel hör väl att vi ofta ser dessa fantastiska saker - hos andra eller hos andra saker. Inte så ofta hos oss själva, vilket är synd. Enligt min psykolog är det en vanlig övning med, att försöka hitta små, vackra, positiva, roliga saker. Just för att öva på ett positivt tänkande. Solsken är en enkel start, och detta tänkande följer väl med en genom livet antar jag.

Jag har inte en aning, men där var några av mina tankar :)

Anmäl
2010-02-22 22:29 #2 av: Bergspuman

Jag tror också att det blir kontrasterna som skapar glädjen för det lilla. Som motvikt till hur tungt det kan vara att stiga upp och påbörja dagen.

Just för att man har haft det så mörkt och jobbigt, blir man desto gladare för glimtarna av ett vanligt liv, av guldkornen.

Anmäl
2010-02-22 23:28 #3 av: Pleasant

Det ni skriver verkar logiskt, att man istället fokuserar på det lilla positiva istället för allt mörker och det där. Men det är ju en oerhört fin gåva vilket som, tycker "synd" om de som inte kan uppskatta det lilla i livet eller som kanske tycker andra är konstiga som tycker om solnedgångar eller sådär.

#1 Det kan stämma det där med att man nästan alltid hittar positiva saker hos andra människor eller andra saker än just hos sig själv. Min kurator frågade mig en gång vad som gjorde mig bra och det var så himla svårt att komma på en enda sak, lite konstigt det där!

Anmäl
2010-02-22 23:58 #4 av: Aviendha

#3 Ja, det är något man kan behöva öva på! Den där "pinsamma" övningen att varje morgon se sin spegelbild i ögonen och säga tre positiva saker om sig själv är kanske inte så dum ändå?

Men ja, solnedgångar är underbara! Speciellt vintertid tycker jag :) Eller en vattendroppe i en nyöppnad dagkåpa. Eller rönnbärens klara färg under den gråmulna hösten. Jag är glad att kunna uppskatta detta :)

Måste visa en bild tagen från mitt fönster. Jag älskar färgerna i en vaker solnedgång!

Anmäl
2010-02-23 02:32 #5 av: David

Tänkte komma med något klokt, för jag håller med vad ni skriver, men lyckas inte formulera mig så att någon mer än jag själv förstår vad jag menar. Skäms

#4. Underbar bild! Kontrasterna i en solnedgång är helt fantastiska! Glad

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2010-02-23 12:56 #6 av: Destany

*4 vilken vacker bild.. jag älskar oxå solnedgångar o soluppgångar.. sen jag höll på att köra ihjäl mig i lördags så e jag så glad att jag lever o uppskattar livet lite mer just nu =)

Anmäl
2010-02-23 14:28 #7 av: Pleasant

#4 Absolut, det är säkert något alla borde öva på. Fast frågan är om det verkligen hjälper om man inte själv tror på det? Om man står där framför spegeln och försöker säga något bra om sig själv, man kommer på något men man kanske bara säger det för att få det överstökat - förstår du hur jag menar? haha!

Enormt fin bild förresten! Älskar färgerna i den.

#6 Så hemskt att höra att du var med om det, men underbart att du fick chansen att överleva och uppskatta livet, det är sånt som gör en så glad och tacksam - härligt!

Anmäl
2010-02-23 18:43 #8 av: Aviendha

#7 Jo, de sägs att det ska hjälpa. Upprepning under lång tid krävs dock, men de psykologer jag hört nämna det menar att det fungerar och jag kan tro att de faktiskt gör det. Kanske inte så att man från en dag till en anna känner sig som en supermänniska, men det undermedvetna tänket :)

Anmäl
2010-02-24 21:00 #9 av: evrekaw

He he... Jaaa - jag är ju ingen bra representant i det här ämnet... Jag är ju alltid antingen eller...

Deprimerad, låg och pessimistisk (solnedgång)

Manisk/hypoman, lyckligast av alla i hela världen (Sooooool!!!!)

Men... jag jobbar mycket med mindfulness under min låga fas och visst kan vi lyfta det lilla i tanken till att lätta vårt hjärta.

Anmäl
2010-02-24 21:12 #10 av: rolnor

Jag älskar att se vilda djur ute, hade en räv på besök några ggr, ibland rådjur, när jag rensar poolen från löv på våren så hittar jag paddor som varit i vinteride, dom är som tomma säckar, men dom lever, mycket fascinerande. Sen uppskattar jag mat enormt, kan minnas en midsommar som "då den grillade kycklingen blev supergod"...

Anmäl
2010-02-24 21:26 #11 av: Aviendha

#10 Håller helt och hållet med dig :)

Anmäl
2010-02-24 22:18 #12 av: HannaM

Lite av det lilla=) Så här blå var himlen idag! Och en liten halvmåne också.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2010-02-24 22:22 #13 av: Aviendha

#12 Åh, vackert!!

Anmäl
2010-02-25 00:10 #14 av: Pleasant

#12, så fint! Fattas bara fåglar, kvitter och lite blommor!

Anmäl
2010-02-25 15:02 #15 av: evrekaw

#12 Urhäftig bild!Cool

Anmäl
2010-02-25 15:45 #16 av: isa

jag har lärt mig detta, att se de små positiva sakerna i vardagen. Under en period med täta panikångestattacker som kraftig nedstämdhet som följd, så skrev jag ner 7 st. positiva saker varje dag. Jag fick tänka efter många gånger, men det gjorde i alla fall att jag kunde småle, och känna mig lite, lite gladare och finna ett hopp inför varje dag, så man inte ger upp.

Just att jag skrev upp dem, gjorde att jag kunde ta fram dem och titta på dem när det kändes tungt och jobbigt. Det var bra. Jag fortsatte även en tid efteråt,att skriva ner . Ända sen dess så tänker jag på minst 3 positva saker som hänt under dagen, innan jag ska somna. Det är bra för mig.Men jag vet inte vad det beror på.

Anmäl
2010-02-26 11:03 #17 av: moonbejb

Melankoli...

Karin Boye tänker jag på: "Ja visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka?" ...

Men hon tog ju självmord till sist, så det är väl inte bra att vara för melankolisk?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.