Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
15. Stress/Tvångstankar

Hypokondrikerfasoner

2010-02-03 14:25 #0 av: timmelin

Vet att jag tänker helt knäppt nu.

Men ska berätta för er. Min dotter och jag pratade om smärttrösklar. Om låg respektive hög och då berättade jag för henne hur knäppt jag tänker.

Om jag slår mig så fixar jag den smärtan galant, liksom smärtan som man kan få vid operation, dropp etc. Inga problem alls. Men har jag ont i huvudet, ryggen eller smärtan kommer liksom innifrån så blir jag orolig och hatar den liksom. Har jag ont i höften tex så tror jag att den är utsliten, huvudvärk är en tendens på ett tidigt stadie av hjärnblödning. Vilket gör man livrädd. Men har jag en orsak till huvudvärken oroar den mig inte alls.

Jag vet att jag tänke knäppt, men behöver eran hjälp.

Hälsningar från en med skrapade knän istället för ont i rygg :P

Anmäl
2010-02-03 14:43 #1 av: LenaR

Jag tycker det låter helt logiskt att vara orolig om man inte vet varför man har ont? Smärta är ju en varningssignal.

Men jag kanske tycker det låter logiskt för att jag är precis likadan!

Anmäl
2010-02-03 14:48 #2 av: timmelin

:) Skönt att det finns någon som tänker precis likadant som jag.

Hoppas det finns fler som skriver hur dom tänker eller tycker på denna fråga.

 

Anmäl
2010-02-03 20:41 #3 av: Hawknestgrove

Du har det inte kul... JAg var ihop med en kille förr, som var hypokondriker. Gud vet, hur många nätter vi tillbringade utanför poch inne på alla akutmottagningar. Och hur lättad han var i 10 minuter efteråt, att han inte hade hjärnblödning elelr infarkt....det var fruktansvärt och även för honom. Han nästan grät av lycka över  njursten....Så det är inet kul.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-02-03 21:22 #4 av: timmelin

Jaa så illa är det väl inte iallafall, att jag behöver åka till sjukhus. Men om inte smärtan går över så kollar jag upp det.

:)

Anmäl
2010-02-04 12:43 #5 av: Hawknestgrove

ja passa dig bara, så du inte halkar in i ett överkollande stadium. Jag lovar, det är en pina, inte minst för den som har det.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-02-04 12:45 #6 av: timmelin

Jag ska kolla

Annars så skulle min make aldrig finna sig i denna galenskap

 

Anmäl
2010-02-04 14:19 #7 av: Hawknestgrove

nä, men det är så lätt att halka in även som anhörig.. För att få lugn och ro.... JAg vet.......

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-02-05 14:42 #8 av: skalman01

VA SKOJKyss

Anmäl
2011-02-19 22:34 #9 av: hyacintia

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.