Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 7027 ggr
enhendigman
2010-01-14 17:21

Äntligen!

Idag har jag kommit på vad jag har för problem. Jag har plågats av grubblerier och ältande sedan tonåren. För sex  år sedan "gick jag in i väggen" totalt med medföljande sjukskrivning. Tog nya tag men året där på var det dags igen, och sjukskrivning. Nästföljande år likaså med diagnosen depression och sjukskrivning. Ändrade mitt liv totalt med nytt jobb i ny branch och allt har gått bra sedan dess, med grubblerierna och ältandet har plågat mej. Så var det dags i år igen, sjuk sedan två veckor, medicinering( sitalopram). Det här har kostat mej fyra jobb och två förhållanden. Har lånat böcker och komit fram till att det är GAD, generellt ångestsyndrom, allt stämmer. Vilken lättnad, nu kan jag ta tag i det, hitta tekniker att undvika ångsten och grubblerierna.

Det viktigaste verkar var att hitta tekniker att bryta grubbleriet och ältandet. Jag vet inte hur jag ska göra det, om jag tänker att jag inte ska grubbla så känns det som det är ett grubblande i sig. Är det någon som har några bra förslag

Annons:
[rolnor]
2010-01-14 17:55
#1

Har läst böcker om detta, och deras råd var, Sluta tänk! Känn istället!! Sen kan det vara så att man inte haft så bra föräldrar och då får man bli sin egen förälder (inte lätt).

enhendigman
2010-01-14 18:43
#2

Det är ju det som är problemet, att sluta tänka!, vet inte hur

Musiken
2010-01-14 18:54
#3

Visst ar det jobbigt nar ens problem kostar en ens karriar och karleksliv… Vet precis hur du kanner…

Ang grubblandet kanske det skulle fungera med KBT? Lara sig bryta monstret liksom.

enhendigman
2010-01-14 19:16
#4

Skulle gärna gå i KBT, men min kurator, som jag ska träffa 1:a gången om två veckor sa att jag sannolikt inte är tillräckligt sjuk för att bli antagen. Men jag kan ju inte ge upp, får försöka lösa det genom böcker och min kurator, och förhoppningsvis bra tips härifrån!

[rolnor]
2010-01-14 19:54
#5

Finns ju KBT på nätet? Eller?

enhendigman
2010-01-14 20:18
#6

Har anmält mig till det, i december, men inte fått ngt svar ännu

Annons:
Katarina
2010-01-15 21:21
#7

Inser mer & mer vilken ofantlig tur jag har; har KBT samtal 2ggr/v och det är min överläkare som är terapeut. Jättesmidigt eftersom han också sköter min medicinering och sjukskrivning.

[rolnor]
2010-01-20 20:49
#8

#7 Vad kul att du fått hjälp, jag har också haft en väldig tur, terapeut, medicin etc. inga problem.

evrekaw
2010-01-25 16:47
#9

#0 Medveten närvaro/mindfullness har varit ett bra antigrubbelverktyg för mig. Det finns mycket bra böcker i ämnet med övningar man kan träna det hela på.

Du kan också se om det finns en Yogastudio i närheten där du bor. De brukar ha kurser i detta. Jag har gått två och det var väl investerade pengar kan jag lova. Man lär sig tekniker och strategier att avleda de negativa tankarna och grubblerierna.

En bra lättfattad författare som skrivit i detta ämnet är Eckhart Tolle, det kan vara en bra start att läsa någon av hans böcker om Medveten närvaro.

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

isa
2010-01-25 18:19
#10

KBT är bäst! Man kan utöva det på sig själv, fast då är det ju såklart en fördel om man lärt sig hur man ska göra. Grundtanken inom KBT är att närma sig sitt mål i små steg, helt i sin egen takt och sätta upp delmål.

Angående grubblandet så skapar grubblandet bara mera grubbel och ångest. Försök tänk: Vad gör grubblandet för mig? Finns det något positivt som grubblandet medför? ( ofta svar: nej ) , bara ökade ångest…..

På min KBT-kurs så sade läraren att det finns ingenting positivt med att grubbla, mot en del protester av oss, men hon sa att det är mycket stor skillnad på att sitta och tänka, och lösa problem än när man sitter och grubblar - då blir det oftast ingenting löst - bara ännu mera grubbel.

När jag börjar grubbla, fick jag lära mig på KBT att man ska bryta mönstret. Börjar jag grubbla är det "bara" att sätta på sig ytterkläderna och gå en rask promenad på 45 minuter, även om du just varit ute, så får man gå ut en gång till. Eller sätta igång och tvätta, eller dammsuga, man ska göra någon fysiskt aktivitet så att man fokuserar tankarna på annat. När du är igång med något helt annat, så lovar jag dig, att du inte har tid att grubbla. Kommer grubbleriet smygande ändå, är det "bara" att öka takten i promenaden, eller städa 'ännu mer, så att din hjärna blir uttröttad och inte orkar grubbla mera.

Ett annat bra tips, om man fastnar i grubblandet är att tänka : vad är det absolut värsta som kan hända? Då kommer du komma på någonting om det som du grubblar över, som är det värsta som kan hända, då ställer du in dig på det, och är beredd på det värsta och tänk då ut en lösning på vad du ska göra utifall att det värsta händer. Sen ska man sätta punkt. För allt annat än det värsta som kan hända är onödigt grubblande och bara slöseri med energi och kraft.

Hoppas det funkar för dig. Från en som går många, många promenader……

isa
2010-01-25 18:35
#11

En sak till som är bra att tänka på när du ska tänka ut vad som är det värsta som kan hända.

Vi fick lära oss att också tänka : Hur stor är sannolikheten att det absolut värsta verkligen inträffar?

Jag lovar att sannolikheten ofta inte alls är särskilt hög.

Från en som är "expert" på att grubbla och tänka "tänk om"det händer  si och så.-…………. BLÄ jag blir så arg på mig själv när jag grubblar. Och mina killar och min familj har ofta tröttnat på mig…….

Men faktiskt så hade kursläraren rätt. Och vi var 8 tjejor i den kursen. Och vid kursens slut var vi alla överens om att grubbel och ältande skapar bara mera ångest och har inget positivt med sig. Och det var tjejer med mycket svår ångest, i min grupp. Själv så får jag panikångestattacker och i och med detta, så grubblar jag mycket. Men det tar mycket kraft och energi från min kropp att grubbla. Det är inte värt det. Jag lovar dig.Det är bara slöseri med kraft och tid.

Styrkekramar från isa

enhendigman
2010-01-26 09:16
#12

Tack Isa för bra tips, jag ska träffa en kurator idag så aka vi se om hon kan hjälpa mig igång med ngn bra teknik.

kerstinjo
2010-01-26 10:39
#13

#10 Mycket klokt, Isa.

Min yngsta dotter gick för ett antal år sedan på KBT och vi slogs åtskilliga gånger av likheten med 12-stegsprogrammet, vilket jag har haft otrolig nytta utav.

 Kerstin 

 

Annons:
Upp till toppen
Annons: