Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 2033 ggr
Verra88
2009-11-04 19:49

Dö nu!!

Vill bara ut ur min döda kropp…. Finns ju inte…  Allt är bara svart. Inge ljus. Nedstämd enda till botten. Fast jag har så mycket hjälp.. Är allt bara ångest.. Vill bara dö. Vill bara slippa detta helvete till liv…. Jag vill inte ligga på nå meningslöst psyk där personalen inte bryr sig ett skit.. FAN vill bara bort… Nu…

Annons:
vyria
2009-11-04 19:54
#1

Vet inte vad jag ska skriva *Kramar om*

Verra88
2009-11-04 19:56
#2

Ne det förstår jag. Det är ju så svart i själen. Rynkar på näsan

vyria
2009-11-04 20:02
#3

Men vännen… du är inte svart i själen även om det känns så *kramar om igen*

[rolnor]
2009-11-04 20:17
#4

Minns när mina problem började, overklighetskänslor i första hand, att jag gick ut i skogen och kände en märklig samhörighet med träden och växterna, kanske nåt att testa i ditt mörker?

Du är INTE ensam.

Verra88
2009-11-04 20:53
#5

vyria: men känns som jag är svart.. Att jag inte är värd något.

rolnor: Det borde jag göra tack för tipset. Men jag har haft så här i ÖVER 3 års tid + att jag haft det tidigare till och från… Sen nu håller de ju på bli kallare. Gillar inte det. Känner du fortfarande den samhörigheten till naturen?

urghh

NaimaG
2009-11-04 21:05
#6

Kände som du gör för några år sedan. Jag ville själv sluta existera trotts all den hjälp jag fick, jag blev aldrig bättre utan gick i ständig depression. Tills den dagen då jag fick se min kompis bli skjuten i ryggen fem gånger och avled på plats, jag insåg att livet inte är värt det och bestämde mig för att aldrig mer tillåta negativa tankar och alltid acceptera mig själv. Jag lärde mig acceptera min multiautimsspektrumstörning och älska det liv jag lever. Visst händer det att jag kan känna depression stundvis men då har jag ett botemedel för det, i och med min besatthet av musik finns det en låt som övertygar mig om att vi alla är vackra och bettydelsefulla som vi är och jag delar med mig av den till dig: http://www.youtube.com/watch?v=hfnmCOUieLw

Annons:
[rolnor]
2009-11-04 21:13
#7

Jo, jag kan fortfarande se hur vackra träden är ibland. Jag har haft stor nytta av samtalsterapi, men vet hur dyrt och svårt det kan vara att få.

Verra88
2009-11-04 21:35
#8

VagaKaLomok: vad hämskt att se sin vän bli skuten i ryggen 5 gånger. shit kan inte tänka mig in i det. bara att man skulle bryta ihop.. men jag förstår vad du menar. tack för att du delar med dig av låten..

rolnor: okej

NaimaG
2009-11-04 21:40
#9

#8 Ville bara få dig att tänka i andra banor att livet är värt att leva och man bör ta vara på det så gott man kan. Jag hoppas att du kommer på fötter igen. Ett tips är att förtrycka alla negativa tankar och tänka på det som gör deig glad och sådant som ger dig livslust, har du barn så kan du ha dem i tankarna osv. Vi alla lever för någonting inklusive du. Dina föräldrar skapade dig av kärlek och du är här för att visas upp för världen med stolthet från dina föräldrar. Glad

Gå ut i norrlandsskogar och tänk positiva tankar. Du bor ju i en fin stad (och samma stad som mig för den delen) så du kan alltid ta en promenad runt gamliaspåret eller liknande för att bara känna av naturen.

[rolnor]
2009-11-04 21:56
#10

Jag känner ibland att det finns en kärna inne i mej som bara vill skrika rakt ut av sorg, jag brukar gråta men törs inte riktigt vrida på för fullt, men det här förklarar såklart att jag har det jobbigt i livet, när man är som ett skrik längst in…

Upp till toppen
Annons: