Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
34. Utanför ämnet

Biomedicinsk analytiker!

2009-10-11 18:38 #0 av: Rajamaja

Hej!

Har alldeles nyligen bestämt mig för att börja studera igen. Tog studenten från gymnasiet -02 och har jobbat sedan dess och bara förstört min kropp, både psykiskt och fysiskt. Behöver nu en paus för att läka alla sår.

Och mitt mål är att bli Biomedicinsk analytiker, har länge varit en tanke och dröm jag haft, men aldrig vågat ta steget riktigt.

Måste nu läsa upp matte, fysik, kemi och biologi. Men jag har alltid haft extremt svårt med matematiken, och fick precis godkännt i A och B kursen i gymnasiet. Och nu ska jag välja att plugga C och D på distans, och även de andra kurserna också, och undrar om jag verkligen är kapabel att klara av det här.

Det jag vill förmedla med detta inlägg är att jag är otroligt rädd för att misslyckas, och för varje liten motgång jag får brukar jag alltid ge upp.

Finns det någon mer här ute som för övrigt har läshuvud men har svårt just i dessa ämnen? Men som ändå klarat sig bra...

Min terapeut förklarade för mig att om man har upplevt något tragiskt som barn så blockeras den delen av hjärnan och man får i framtiden svårt för tex. matte eller andra ämnen som innebär räkning osv.

Önskar jag kunde komma till rätta med det här så att min skräck för matte speciellt släpper och att min förståelse för ämnet klarnar upp.

Vill inte behöva tvivla på min förmåga, för jag är annars helt normalt begåvad och klarar det övriga livet med galans.

Någon som känner igen sig i det här? Skriv gärna och berätta om era upplevelser.

Anmäl
2009-10-11 18:49 #1 av: Aviendha

Åh, vilken dröm! :) Det är ett intressant område du vill uppnå! :)

Jo, jag har under gymnasiet aldrig pluggat i egentlig mening. Det bara fastnade. På prov kunde jag se en inre bild av sidan där infon till en viss fråga stod. Skolkade oerhört mycket och gjorde inte en enda övning i fysik B. Visste ej om provet (glömt totalt) när jag kom dit men var den enda som skrev VG. Så, jo läshuvud har jag. Men matten och kemin *ryys*

A och B gick hyfsat, det liknade det man läste i gymnasiet, men jag klarade inte av att fokusera hårt, vilket krävdes, då jag under den tiden blev sämre psykiskt.

Nu idag, några få år senare pluggar jag på universitet men får slita som en varg. Minnet är inte alls som det ska och jag kan inte fokusera på kunskapen, allt bara flyger omkring och det retar mig enormt att det är så när jag vet hur det vart. Egentligen är det ingen fara alls med mina betyg eller så, ligger bra till, men minsta motgång känns som ett hot om utspark från skolan för min del.

Jag känner igen mig massor i det du skriver, ger själv lätt upp men har funnit en ny sida hos mig själv, en som fortsätter och jag gillar det :) Man klarar bra mycket mer än man tror, och allt måste inte ske omedelbums. Säg att du kuggar alla kurser utom en. Grattis! Du har fixart en kurs och är ett steg närmare din drömutbildning! :)

Håll huvudet högt och våga. Att våga satsa är nog det bästa som jag gjort i det avseendet. Även om jag misslyckas totalt så kommer ingen kunna ta ifrån mig att jag vågade och kom in. Hellre det än att resten av mitt liv grämas över att jag inte satsade.

Anmäl
2009-10-11 22:50 #2 av: Zaphix

Att läsa på distans är oftast inga problem ifall man har självdiciplin. Jag har det inte och skulle omöjligt kunna plugga på distans. Om du har svårt för matte så skulle i alla fall jag inte pluigga det på distans.

Men testa, du kan inte annat än misslyckas, och då kan du ju testa plugga på icke-distans istället. :)

Anmäl
2009-10-11 23:16 #3 av: Rajamaja

Eftersom jag ändå är arbetslös just nu så känner jag att jag gärna vill göra ett försök. Missar jag första försöket finns det alltid fler chanser. Lite så jag försöker intala mig.

Man är inte perfekt, det måste finnas utrymme för missar ibland.

Har en otrolig vilja när jag väl får för mig något, och jag hoppas denna vilja tar mig dit jag vill även med plugget.

Är ganska trött på att alltid låta slumpen avgöra vad jag ska jobba med och vart/vilket företag jag hamnar på, som det hittills varit för mig. Och jag är ju ändå i mina bästa år "typ" så jag vill gärna prova på något nytt nu.

Tack för bra svar och råd.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.