Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 2124 ggr
Pialinn
10/10/09, 6:24 PM

Kan inte känna sorg.

Jag har förlorat så många personer i min närhet och djur och nu rycker jag bara på axlarna när någon dör.

Känns lite konstigt men är väl bara att acceptera.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Annons:
Bromelia
10/10/09, 6:45 PM
#1

jag tror det kan bli så om man utsätts för samma sorts jobbiga saker att man är så van vid det så man orkar inte ta det till sig.

är det någon som gått bort nyligen?

Pialinn
10/10/09, 6:53 PM
#2

Nej då, inte nyligen. Men kom att tänka på det när jag såg tråden "Kan inte känna ångest"

Har förlorat flera av mina djur de senaste åren men det var -92 när min bästa vän gick bort, som jag upptäckte att jag inte sörjde. Innan dess var det säkert 25 pesoner som avlidit i min närhet.

På något vis känns det förfärligt att inte kunna sörja.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Bromelia
10/10/09, 6:58 PM
#3

kan det vara så att du kanske inte tillät dig själv att sörja när din vän gick bort och det har satt en blockering som gör att du inte kan?

Att få sörja är ju ett steg i att bearbeta sorgliga saker som händer i ens liv… förstår att det känns förfärligt.

*styrkekram*

Raderad
10/10/09, 6:59 PM
#4

Det där känner jag igen, jag ragerar sällan när någon dör… 
När min farfar dog så gick jag ner och sa det til min lillebror och sen var det inte så mycket mer med det…
När jag skulle få avlivat min Aniara (hon hade fått toxicos) så sa jag hej då till henne, men jag har inte sörjt särskilt mycket…

Jag har inte sörjt för någon på dem senste 8 åren (och jag är bara 13…), eller jo när jag tänkte tilbaka på hur kul jag hade haft det med mina djur så fälde jag några tårar faktiskt… men i alla fall…

LenaR
10/10/09, 9:54 PM
#5

Jag känner också igen det där med att ha svårt att sörja döda. Jag tar det mycket hårdare att förlora kontakten med vänner och släktingar för att de flyttar. Då sörjer jag!


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Aviendha
10/11/09, 3:09 AM
#6

Vi människor är underliga varelser. Kanske är det en slags skyddsmekanism du fått för att hålla ihop, för onekligen har du vart med om fler förluster än vad någon ska behöva uthärda. Alla bearbetar på sitt sätt, på gott och ont. Du är inte sämre för den sakens skull.

Annons:
Pialinn
10/12/09, 12:20 PM
#7

Tack för alla varma ord.

Känns lite bra att veta att jag inte är ensam om att inte kunna sörja. Saknad känner jag i alla fall. Alltid något.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Upp till toppen
Annons: