04. Personliga berättelser

schizotypal störning = avstängda känslor

2009-10-25 13:51 #0 av: thunderhart

hejsan ni alla !

Jag har aldrig skrivit en rad någonstans för rädd antar jag .

Jag vill berätta min historia. Uppvuxen av en far som är kom från finland och adopterades. Av en mor som bara hade som mål att vara mor (blev en martyr ) . De kunde aldrig prata med varandra och transformera svåra saker tillsammans , så jag fick aldrig den känslomässiga tryggheten. Då mobbad i skolan (ofta)  8 år kom jag hem knäckt en dag och de såg ej  ( hur jag mådde) pga bråk. Jag blev totalt knäckt och något brast inom .Jag fick för att jag behövde döda ngn en Cia agent  vilket jag trodde. När jag "vaknade "upp från "mordet var jag tvungen till att förneka det .Jag hade ju dödat ngn, jag förnekade det och glömde . 20 år senare kom det upp i terapi , inte konstigt att jag alltid känt mig annorlunda för att jag inte nått fram , jag mördade mina egna känslor så att säga .Livet är tomt varje dag utan riktining och mål . Vad gör man lever på med ångesten alltid där , men hjälp av samhället , jo piller   vilket skämt. Healing med alternativa behandlingar har lättat på trycket men jag är för stängd . Där var min story , det finns nog många som mig, men man känner sig alltid ensam ändå eller hur...

Anmäl
2009-10-25 15:40 #1 av: kerstinjo

Välkommen hit!

Här får du skriva hur mycket som helst utan att känna dig besvärad. Det kan vara skönt att bara få skriva av sig ibland.

Anmäl
2009-10-25 17:12 #2 av: Cochon

Välkommen hit! :D

Jag känner igen det där med att ha dödat sina känslor, mina ligger begravda lååångt under jorden...

Kram

Anmäl
2009-10-25 17:54 #3 av: LenaR

Det är säkert inte ovanligt på den här sajten, att man har dödat bitar av sej själv. Det gjorde jag också när jag var barn, av olika anledningar.

Hur är det idag, Thunderhart? Har dina känslor återuppstått?

Anmäl
2009-10-25 18:35 #4 av: thunderhart

Hej LenaR !  jag är en enorm sökare efter sanningen som sägs finnas inom oss. Jag har studerat många läror och testat många spännade alternativa beh. Men , om ett hjärta var i behov att stänga ned pga otrygghet och brist på tillit , så tar det nog tid om det nu går att ta igen de åren . Nej , jag känner inget , har ingen känsla av samhörighet ens med fam . Det är ju alltid barnen som får ta smällen , så nog finns det enormt många vuxna barn. Jag undrar ofta hur många sunda vuxna barn det finns hahaha .Men trots allt är jag 100 procent övertyggad att allt har en medveten ide , och att livet själv växer i kärlek . Det är väl trist för en själv att inte kunna delta i den dansen , men det är inget jag kan göra , jag ber om nåden , och är enormt tacksam när jag ser vuxna som behandlar sin (också inre ) barn kärleksfullt och moget. Hoppas du är ok idag   jag är tom som vanligt men lever ( över ) en dag till  på denna vackra planet , vår moder jord

Anmäl
2009-10-25 21:42 #5 av: LenaR

Ja, det är en vacker planet vi har fått låna! Glad

Jag tycker det låter som att du är med i dansen? Du lär dej nya saker, och bryr dej om omvärlden. Bara en sån sak!

Det är svårt att få en bild av en människa över nätet, i bara skrift, men du verkar vara en närvarande människa, om du vet vad jag menar. Jag ska inte säga emot din upplevelse, men du uttrycker dej inte som om du var 'tom'. Tvärtom. Vet du hur många människor som aldrig lyfter blicken och ser hur vacker världen är?

Jag är okej idag, fastän det finns bitar i mitt liv som saknas. Många sidor av mej som jag begravde i min barndom har slagit rot och vuxit upp i ljuset igen. Kanske är alla på väg upp?

Det var fint sagt, om vuxna som behandlar också sitt inre barn kärleksfullt och moget. Jag undrar om inte det är en förutsättning för att behandla andra människor likadant?

Tack för den tanken, thunderhart!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.