Annons:
Etiketttänkvärt
Läst 3383 ggr
Katarina
9/4/09, 8:36 PM

människa vs djur, människovärdet

Jag tycker verkligen att alla människor är lika mycket värda,och är övertygad om att alla här också gör det! Men om allt ställs på sin spets, hur resonerar vi då?

Djuren i vårt liv är så oerfört mycket värda, men återigen, om allt ställs på sin spets, hur gör vi då?

# Du är på en båt, och det stormar. Ett litet barn faller i vattnet, samtidigt som ditt älskade djur också faller i. Du kan bara rädda en, vem räddar du?

# I samma situation, en yngre handikappad man ramlar överbord, samtidigt som en alkoholiserad äldre man faller i. Du kan återigen bara rädda en. Vem räddar du?

Menar absolut inte att provocera, har bara ifrågasatt mig och mina värderingar de senaste dagarna och skulle vilja veta hur andra tänker.

Annons:
Katarina
9/4/09, 8:41 PM
#1

Själv skulle jag rädda barnet, istället för min älskade 9 år gamla hund.

Jag skulle välja att rädda den yngre handikappade mannen. Är osäker på varför. För att han har längre tid kvar att leva? Det kan man ju inte veta.
För att den alkoholiserade mannen till viss del själv rår för sin situation? Men han har kanske hamnat i den sitsen pga av trauma, och alkoholism är ju också en sjukdom.

Vad säger mitt val om människors lika värde, blir skrämd över mitt val och resonemang.

Katarina
9/4/09, 8:43 PM
#2

Vet inte varför jag nu kallas Katarina ist. för Silvernalles??

Aviendha
9/4/09, 8:48 PM
#3

Jag är en så ond människa att jag inte vet hur jag hade gjort. Hade det vart min första iller så hade jag inte tvekat, det hade vart den jag räddade. Egoistiskt tänk attjag älskar den mer än allt annat och kan inte leva utan. Nuvarande ligger bra nära. Jag vet inte alls faktiskt. Stor risk finns ju att jag tar barnet, men jag kan inte orda i det och jag hoppas att jag aldrig behöver stå inför det valet.

I det andra fallet hade det blivit den yngre, resonerar som så att vuxna får klara sig bättre själv (inte att vuxna inte förtjänar räddning!) men att vi har en slags skyldighet att se efter barn före alla andra. Handikapp eller livssituation är egalt just då antar jag, om det inte vore som så att jag för faktum visste att det var ex. Hagamannen som trillade, honom eller andra våldsförbrytare lägger jag inte två fingrar i kors för om någon annan behöver mig bättre just för stunden.

Nu kan vi konstatera; jag är ond.

Katarina
9/4/09, 8:59 PM
#4

Fast den yngre mannen är inte ett barn, och du är absolut inte ond!!

Bergspuman
9/4/09, 9:00 PM
#5

Räddar barnet före djuret.

Räddar den yngre mannen före den äldre.

Det är inte elakt, bara biologiskt överlevnadstänkande och ett värnande om artens fortbestånd. Instinktivt. Den yngre mannen må vara handikappad, men han är mer lämpad att bli far och fortplanta sig än den äldre alkoholiserade.

Djur kan få många fler ungar under sitt liv än en människa.

Jag fördömer inte mig själv för att jag tänker så här, för det gör nog väldigt många…

kerstinjo
9/4/09, 9:02 PM
#6

Mycket lätt svar för mig som ändock älskar mina djur.

Skulle jag få välja mellan att rädda mitt barnbarn eller min hund, så skulle jag utan tvekan rädda mitt barnbarn först.

Val nr. 2 där det gäller en handikappad yngre man eller en alkoholist.

Där hoppas jag att jag har det omdömet att jag kan se vilken som är lättast för mig att få upp på land. Det har inget med att göra vem/vad männen är, utan det handlar för mig enbart om "Orkar jag få upp honom på land?"

Jag skulle aldrig ödsla min tid med att "köpslå" utan jag skulle rädda den mannen som jag inser att jag kan rädda. Alkoholist/narkoman/gammal, kan jag rädda ett liv så gör jag det utan att sätta värde i min handling/eller deras liv.

 Kerstin 

 

Annons:
imilija
9/4/09, 9:27 PM
#7

jag skulle rädda mitt djur, utan tvekan. förhoppningsvid käner jag inte barnets föräldrar så jag måste bli påminnd om valet. men, jag rädda mitt djur!

är mannen alkis eller bara full? detta kanske låter konstigt men om vi förutsätter att den äldre är en smustig alkis och den unge mannen är så handikappad/hjärnskadad att han drägglar är valet extremt svårt. har ända sen jag var pytteliten haft otroligt svårt för dräggel av alla sorter men även smuts.

kerstinjo
9/4/09, 9:40 PM
#8

# 5 Du menar att du hinner stå på stranden och köpslå om ett liv?

Räddar du inte den som du ser att du kan hjälpa först?

 Kerstin 

 

Bergspuman
9/4/09, 10:00 PM
#9

Jag berättade i mitt inlägg hur jag tänker instinktivt och varför.

kerstinjo
9/4/09, 10:12 PM
#10

Jag förstår ändå inte.Obestämd

 Kerstin 

 

Denna kommentar har tagits bort.
kerstinjo
9/4/09, 10:23 PM
#12

Nej, jag fördömmer absolut inte ditt tänkande, men jag har ändå svårt för att förstå det.

När det gäller en pågående drunkningsolycka, så tror jag inte att man har tid att  köpslå. Vem är värd att överleva? Vem kan jag offra? Minuter kan vara viktiga för att en drunknande människa ska överleva.

Även om TS fråga var hypotetisk, så hoppas jag att du aldrig ställs inför valet att rädda någon.

"Den yngre mannen må vara handikappad, men han är mer lämpad att bli far och fortplanta sig än den äldre alkoholiserade."

Vem hinner tänka så i en krissituation? Troligtvis hinner då båda personerna att avlida.

Vid olyckor, så är det handlingskraft inte tankekraft som räddar liv.

 Kerstin 

 

Bergspuman
9/4/09, 10:26 PM
#13

Nu är det nog med otrevliga kommentarer. Tack!

Varför tror ni att regeln om kvinnor och barn först, finns vid livräddningsinsatser vid förlisningar t ex? Jo, i händelse av katastrof ska arten kunna fortleva. Kvinnor föder barn och barn kan om de räddas, leva till vuxen ålder och hjälpa till att bevara arten de med.

#11. Din antydan kan motivera en anmälan till sajtvärden.

Annons:
kerstinjo
9/4/09, 10:35 PM
#14

Jag jobbar inom sjukvården och jag jobbar även mycket inom palliativ vård och aldrig jag, eller mina arbetskamrater, skulle ställa oss frågan; Vem är värd att överleva.

Alla, oavsett kön, hudfärg eller religiös härkomst, är värda samma chans att räddas.

 Kerstin 

 

Bergspuman
9/4/09, 10:35 PM
#15

#12. Nu tycker jag så här. Punkt. Och det är säkert flera som resonerar som jag. Du har fel när du säger att det enbart är handlingskraft som räddar liv vid olyckor. I verkliga nödfall måste prioriteringar ske, som mitt exempel vid förlisningar. Där är det inte handlingskraft som gäller, det är tanke och medveten strategi. Man kan inte rädda alla. Men nu ska vi inte komma ihop oss. Jag medger att jag är väldigt irriterad fortfarande för det där med hundbilden. Men nu lägger jag av diskussionen för ikväll. Godnatt och sovgott.

Aviendha
9/4/09, 10:37 PM
#16

#11 Jag kan inte se någonstans att man ens kan dra en paralell mellan Bergspumans inlägg och nazister/förintelsen.

#6 Du har en viktig punkt där i "orkar jag få upp personen?" Orkar man inte, oavsett val så är det ju kört, jag svarade dock utifrån att båda var lika "svåra" att rädda, men jag förutsatte även felaktigt att det var ett barn och inte en vuxen person. Men jag antar att om två främlingar låg i vattnet skulle jag ta den närmsta först, hellre en räddad än två förlorade.

kerstinjo
9/4/09, 10:39 PM
#17

Tråden gäller "människa vs djur, människovärdet" och inte en tråd där en hundbild har blivit borttagen.

 Kerstin 

 

Denna kommentar har tagits bort.
kerstinjo
9/4/09, 10:42 PM
#19

#11 och # 18.

Dina inlägg är inte acceptabla och fortsätter du, så kommer dina inlägg att tas bort.

Mvh

 Kerstin 

 

Katarina
9/4/09, 10:45 PM
#20

Blir jätteledsen när jag ser andra hacka på någras svar, finns det verkligen rätt och fel i denna situation?? Det är väl det som är dilemmat?

"instinkten" föregås alldeles säkerligen av ett blixtsnabbt överläggande. Betyder inte att man står och funderar i minuter.

# 11 Antar att du bara vill provocera? Annars skrämmer du mig!

#12 gör det lätt för sig genom att förutsätta att en av de två är lättare att rädda, men om situationen är densamme för bägge, då tar du alldeles säkerligen ett beslut av någon form? Baserat på vad?

Annons:
kerstinjo
9/4/09, 10:50 PM
#21

Inlägg #11 och #18 är borttagna av mig.

Mvh

 Kerstin 

 

Bergspuman
9/4/09, 10:57 PM
#22

#17 Snälla sluta nu. 

Det är så enkelt att hoppa på någon som har åsikter man inte håller med om. Betydligt svårare att rycka på axlarna och konstatera: vi tycker olika. Mitt svar är varken rätt eller fel. Jag svarade spontant. Det innebär inte att jag frånkänner varje människas rätt att leva, oavsett härkomst, hudfärg, ålder, osv. Läs på lite om prioriteringar i vården, vid förlisningar, vid räddningsoperationer, osv. Den här sortens prioriteringar kommer alltid att uppröra, som när de diskuteras i media - det och det landstinget utför inte längre en viss sorts operationer på en viss kategori människor, osv - men de har alltid funnits och kommer alltid att finnas.

kerstinjo
9/4/09, 11:02 PM
#23

Jag kanske är lite "sjukhusskadad" där man får lära sig att ta snabba beslut och att prioritera rätt.

Jag/vi jobbar hela tiden med döden i "bakhasorna" och vi har fått lära oss att prioritera rätt och jag tror att vi lyckas till 99%.

Men ibland konfronteras vi med dilemmat han/hon, hon/han? Men jag tror, vill tro, att vi lyckas till 100%. Vi köpslår inte, vi tittar inte på bakgrund eller etniskt ursprung osv. Vi jobbar för att rädda liv, inget annat.

Ett människoliv är så otroligt mycket värt. Kanske inte för dig, inte för mig. Men det finns alltid en anhörig som älskar denna människa.

Därför kan jag aldrig "köpslå" om vilken som ska räddas först. Kan jag/vi rädda någon så spelar det ingen roll om personen har åtta eller tre ben. Det var ett LIV vi räddade, inget annat.

 Kerstin 

 

Aviendha
9/4/09, 11:05 PM
#24

#23 Jag skulle aldrig klara av det jobbet, stor eloge till er som gör!

Katarina
9/4/09, 11:07 PM
#25

#22  Ja,nästan allting föregås av prioriteringar och val. Från alldeles vardagliga situationer till de mest komplicerade.

Det kan vara svårt att konfronteras med vad de egna val man gör baseras på.

Jag har ägnat flera nätter åt existentiella funderingar, och rannsakat mig själv. Inte ens alla sidor av sig själv förstår och accepterar man, ännu svårare är det när det gäller någon annans. 
Återigen, tycker inte det finns några rätt eller fel i hypotesen. Ville bara veta hur andras tankegångar går efter att jag ransakat mina egna (som inte heller är rätt eller fel..)

Aldrig någonsin att jag skulle säga till en döende/anhöriga "Du har fel om du säger så här…" Vem har makt/rätt att säga vad som är fel eller inte?

kerstinjo
9/4/09, 11:09 PM
#26

#24 Jag älskar mitt jobb och jag får så mycket tillbaks, så mycket sorg, men så mycket glädje och kärlek man får tillbaka. Det är otroligt.

Så mycket som jag har fått tillbaka när det gäller mitt jobb. Ja, jag tror inte ens att jag kan beskriva det.

Men om ni visste hur mycket ensamma och olyckliga människor det finns. Människor som snart kommer att mista det käraste de har i livet, man, maka, dotter eller son.

Mitt svårste jobb kan ibland vara att hålla någon i handen och höra ångesten som kommer från en döende människa. Alla varför.

Kan jag på det allra enklaste sätt förmedla en döendes svåra tankar till anhöriga. Krama om den döende och krama om en pappa/mamma och prata om alla svårigheter, berätta, hjälpa till att berätta.

Då har jag gjort ett bra jobb.

Jag är stolt över mitt jobb, över mina arbetskamrater och det otroliga jobb vi gör i all tysthet.

 Kerstin 

 

David
9/4/09, 11:54 PM
#27

#2. Har du bytt användarnamn för att du kanske ska bli Sajtvärd?

På fråga ett, självklart räddar jag min katt först. Och hade jag hunnit så hade jag givetvis försökt räddat barnet också. Men katten först.

I det andra fallet hade jag gjort som Kerstin, funderat på vem som det hade varit mest troligt att jag lyckats rädda.

Beklagar också den ton som en av medlemmarna använde. Personen har numer skrivförbud på sajten.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Annons:
Yeay
9/5/09, 12:02 AM
#28

I den första situationen skulle jag ha räddat mitt djur, för att jag har en relation till djuret men inte till barnet. Där känner jag ingen tvekan alls.

I det andra påståendet blir det lite svårare, där vet jag inte vad jag hade gjort alls egentligen. Jag kan mycket väl tänka mig att eftersom det inte dyker upp något i huvudet på mig direkt nu, så finns möjligheten att chansen hade gått mig förbi. För att jag i panik inte hade vetat vem jag skulle rädda. Kanske hade jag tagit den som är närmast, jag vet inte. Hade jag haft en realation till någon av dem hade jag ju tagit den jag hade en relation till iallafall. Mycket svårt att besvara den frågan faktiskt :P

Katarina
9/5/09, 12:25 AM
#29

# 27 Har inte bytt namn, det bara var så när jag loggade in idag?
Tror inte jag skulle vara någon vidare Sajtvärd, dessvärre..

David
9/5/09, 12:31 AM
#30

#29. Då kanske du ska ta upp frågan på Support iFokus, låter lite skumt att ditt användarnamn ändats. Hmm…

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

lakrits69
9/5/09, 1:14 PM
#31

Hej! Alla upprörda vänner!

Nu ska ni får någon att bli arg på! Mitt ex!

Precis som Bergspuma skrev" Kvinnor och barn först" (typ om ett skepp sjunker). Detta retade gallfeber på mitt ex han tyckte att de starka skulle överleva, han menade att alla hade rätt att kämpa för sin överlevnad även om det innebar att man trappar ihjäl de svagare!

Antingen är han djävulen själv eller mer ärlig. Tyvärr tror jag att många agerar som honom, det är ju bara att se vad som händer vid brandkatastrofer och liknande.

Nu handlade det om människa vs djur och det är en jätte jobbig frågeställning för mig. Jag valde att bli vegetarian när jag var 7 år av just detta skäl (tycker djur är lika mycket värda som männsikor) men samtidigt är jag mamma till ett människobarn.

Med det menar jag nog att jag hade önskat att någon annan hade räddat mitt barn framför sin hund och då ska väl agera lika med någon annans barn.

Men gud vad jag älskar min hund och katt! Jätte hemskt val!

lakrits69
9/5/09, 1:18 PM
#32

Vilken ångest jag fick! Eller kanske kom jag i kontakt med verkligheten mer ? Bra kanske för att uppskatta det man har?

David
9/5/09, 4:07 PM
#33

Jag tror 99% av befolkningen har tolkat det fel.

"Survival of the fittest" är långt ifrån menat att den starkaste överlever, utan den som är mest lämpad för fortplantning överlever.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

isa
9/5/09, 5:55 PM
#34

På fråga ett skulle jag rent instinktivt rädda min älskade katt. Jag har ingen relation till barn till mig själv. Hade det varit min systerson, så hade jag nog rent instinktivt igen, räddat min katt först och sedan försökt rädda barnet. Med katten i ena famnen och barnet i den andra……

Den andra frågan kan jag inte svara på. Jag kan bara säga att jag försökt rädda båda två,vilket säkert hade slutat med att jag själv drunknade i stället tror jag. Det är jag i ett nötskal……..,

Mycket , mycket svåra frågor att svara på.

Annons:
lakrits69
9/6/09, 1:07 PM
#35

Precis! Så hade det nog blivit…jag hade försökt rädda båda och alla tre drunknar!

isa
9/6/09, 4:10 PM
#36

#35 ja, är man självuppoffrare så är man.  ( obs! jag är ingen martyr, sånt avskyr jag. Det är bara sanningen ) Intressant att du också är "sån". Vi har mycket som är lika du och jag!

Hawknestgrove
9/6/09, 7:25 PM
#37

Ok, fråga nummer ett, givetvis djuret.

Fråga nummer två, den handikappade mannen. Fyllisen kan vi vara förutan.

Där är jag hård och elak, min farsa var alkis och jag hatar alkisar.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

neworion
9/13/09, 9:45 AM
#38

i en sådan situation är det nog inte möjligt att spekulera hur man kommer att göra ,först den dag man hamnar i den siruationen vet man svaret .

Citronmeliss
9/13/09, 1:49 PM
#39

Denna fråga är rent hypotetisk så det är väl först med facit i hand som jag vet hur jag hade agerat!

Men rent krasst hade mitt barn eller barnbarn ramlat i samtidigt som min hund så hade jag valt barnet.

Hade en okänd person hamnat i vattnet samtidigt som min hund så hade jag prioriterat min hund om den var inom rädningsbart avstånd, annars inte!

Scenariot med två okända människor hade avgjorts beroende av situationen.

Jag hade först räddat den som var enklast att få upp så åtmionstonde en överlevde, sedan hade jag försökt med nästa om möjligheten fanns!

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

Stephanie
9/13/09, 1:54 PM
#40

Jag hade räddat mina djur före ett okänt barn… Beroende på djur i och för sig… Hundarna definitivt, mössen inte. Men helt enkelt eftersom de hör till min familj.

I det andra fallet hade jag nog räddat den som var enklast, och sedan försökt rädda den andra.

PokalStjärnor Mvh Stephanie StjärnorPokal

Upp till toppen
Annons: