Annons:
Etikettundersökningar
Läst 1938 ggr
HannaM
2009-08-14 18:49

Har sjukhusvistelse hjälpt dig?

Om du varit inlagd på psykiatrisk avdelning är det något som hjälpt dig, gjort dig sämre eller inte gjort någon skillnad alls?

Annons:
David
2009-08-14 19:25
#1

Varit inlagd en gång och det var 3 dygn. Helt klart de absolut värsta dygnen på länge.

För det första var det överbelagd, iofs var det bra för mig, för jag fick en säng i ett samtalsrum, och fick "eget" rum. Första dygnet hade jag restrektioner, fick inte vara ensam en sekund, inte ens på toan, men hade alltid någon att prata med, och bearbeta saker med.

De följande två dygnen hade jag inte extravak, var mer bara "förvarad". Bara drev runt. Höjdpunkten var när personalen ställde fram mariekex och skorpor på tv-rumsbordet.

Mådde sämre när jag kom hem än när jag kom in. Men var så slut efter att inte sovit något att jag sov ett dygn nästan, och mådde väl lite bättre efter det. Men nix, aldrig mer, då ska det vara aktiv behandling isåfall.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

zmulan
2009-08-15 22:46
#2

Varit inlagd med negativt resultat - Var inlagd i januari i år på psyk i Örebro efter en total kolaps. Full övervakning hade jag första dagarna sen 1 gång i halvtimmen. Fick inte ens överhuvudtaget gå ut, vilket är bra ju.

Men att samtala med någon fick jag inte direkt och jag är inte den som ber att få tala om mina problem. Pratade med läkare nån minut andra dagen. Min s.k. kontaktperson där inne kom 3 dagar irad och sade att "jag har inte hunnit prata med dig idag och jag ska gå hem nu men jag kommer o pratar med dig imorron" vilket aldrig skedde.

Det fanns dock två pärlor. Två manliga skötare som faktiskt tog sig tid och kämpade för att få ut mig i matsalen och den ena av dem kom in o pratade lite då och då när han hade en  stund över.

2 eller 3 dagar innan jag fick åka hem kom det in en läkare som stod hängandes över en stol när han talade med mig och hans ena kommentar sitter kvar "ja detta är ju bara en förvaringsplats" sen ringde hans telefon och han gick…. typ efter 2 min.

Sista läkaren jag talade med var dock bäst. Han ordnade en handlingsplan för dem på psykiatrin i Lindesberg att följa upp med mig… vilket dom där inte gjorde. Jo min psykolog tog upp det 2 månader senare att det stod att jag skulle ha en läkarkontakt inom psykiatrin vilket hon tyckte var onödigt. Så nej det fick jag inte.

Oj vad mycket det blev….

//Zmulan

Medarbetare på http://smyckestillverkning.ifokus.se/

HannaM
2009-08-15 22:54
#3

Nej jag torr inte jag blev hjälpt av den vistelsen. Den var väl… kanske… bra på så sätt att jag mådde piss och det var lite skönt att slippa ta hand om sig själv. Sen var det också min första kontakt med psykiatrin egentligen så jag fick ju en bra kontakt när jag skrevs ut och det var väl positivt, slapp stå i kö och så.

Men… i övrigt var det mest bara hemskt och jag har med mig många negativa saker därifrån. Bland annat taffsande nattskötare och läkare som överhuvudtaget inte lyssnade på vad jag sa. Sjuksköterskor som förminskade problemet, låsta dörrar, tårar och medicintvång.

ChristineL
2009-08-16 12:33
#4

Jag har inte varit inlagd

Citronmeliss
2009-08-17 01:34
#5

Jag har inte varit inlagd på psykiatrisk avdelning någon gång!

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

David
2009-08-17 02:56
#6

Får väl berätta en solskenshistoria också, från mina 3 dagar. Så att den här tråden inte skrämmer alldeles för mycket.

Låg på MAVA och skulle få konsultation. Var övertygad att jag skulle få gå hem, men icke. Vägrade lägga in mig, och st-läkaren ville inte släppa hem mig, så det blev ett LPT-intyg, och det ska ju överbeslutas av en överläkare inom 24 timmar och sedan till länsrätten. Men när överläkaren kom såg han inte något som kunde vara till grund för fortsatt LPT-inläggning. Men, för att hålla mig kvar frivilligt fick jag två "belöningar", jag skulle få en kontaktperson dagen efter på öppenvårdsmottagningen, och två, en skötare erbjöd sig att frivilligt följa med mig hem så jag fick duscha och gosa med katterna. Fick dessutom veta att han gjorde det trots att han skulle slutat tidigare.

Så, det finns bra personal också. De är dock väldigt sällsynta. För förutom överläkaren och just den skötaren vid dessa två tillfällen, så var det Mariekex och skorpor som var dagens höjdpunkt.

Jag tror att min vägran att frivilligt lägga in mig "räddade" mig lite.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Annons:
Citronmeliss
2009-08-17 03:01
#7

Sånt "värmer" mig att läsa om!Glad

Jag är glad att du fick det bemötandet David!

Tänk om det kunde vara så för alla!

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

David
2009-08-17 03:23
#8

Ja, jag är också väldigt glad för bemötandet, och jag tror att det hjälpte mig väldigt mycket också. Både då, men även inställningen till fortsatt behandling inom öppenvården här (det här var mitt första möte med psykiatrin här uppe).

Men jag förstår att det är rätt ovanligt. Jag var nog rätt bråkig när jag kom in, visste ju om mina rättigheter. Men första dygnet var jobbigt, under mitt LPT-dygn hade jag dygnet-runt-vak också. Men å andra sidan hade jag alltid någon att prata med.

Killen som satt vak under natten på mava satt där hela natten, även fast de kunde skifta mellan nattpersonalen. Vi satt och tittade på gamla filmer och pratade rent allmänt. Sjuksköterskestudent. Också inflyttad. Vi konsterade att här träffar man varandra i gymnasiet och håller ihop tills runt 40-årsåldern. Så vi som är inflyttade får helt enkelt stå utanför tingsrätten och vänta på alla som skiljt sig. Glad Vi hade alltså givande samtal, men det var också det jag behövde just då. Sedan att han rensade avdelningens frys på all glass är ju en annan sak. Jokks bärdryck och Ramlösa blir förresten en utmärkt bubbelläsk. Skrattande

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Citronmeliss
2009-08-17 03:40
#9

Glass och JOKK kan det bli bättre?Skrattande

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

David
2009-08-17 03:45
#10

Precis. Och masa godis kom jag på att det var, var ju påskaftons natt. Glad

Men, det var på mava, innan jag flyttades över till psyk.avdelningen. Där var det Mariekex. (inget ont om dem, de är ju rätt goda, men…)

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

HannaM
2009-08-17 03:52
#11

Jag ösnkar mig verkligen att sjukhusvård kunde ge något. Så många gånger som jag varit desperat, inte klarat av att hantera mig själv och inte vetat vart jag ska vända mig. Hade inläggning haft någon som helst effekt eller att man åtminstone fått ett vänligt bemötande hade jag kanske övervägt det.

Upp till toppen
Annons: