04. Personliga berättelser

Hej!

2009-07-22 15:06 #0 av: Pleasant

Hej!

Har ingen aning om mitt problem kan passa in här, men jag behövde skriva av mig lite och kanske få lite råd/feedback.

Jag går i gymnasiet, ska börja mitt sista år nu efter sommarlovet. Jag både längtar och inte längtar. Jag längtar eftersom det är mitt sista år och jag kommer förhoppningsvis få bra betyg och komma in på högskolan för jag vill bli socionom. Jag längtar dock inte eftersom jag är ensam, jag har ingen kompis alls i klassen numera.

I ettan och halva tvåan hade jag kompisar, då var vi vårt lilla gäng. Men efter hand så började dem stöta ut mig, det hände vissa saker som hände privat (utanför skolan) och då passade de inte att vara med mig i skolan. Jag isolerade mig och ville inte gå till skolan. Det blev snack med kuratorn med mig och de tjejer som jag umgåtts med innan, efter dem samtalen med kuratorn blev vårt gäng bra igen ett tag.

Men efter sommarlovet, och vi började tvåan så hade gänget "splittras". Då pratade dem inte med mig igen iheller, fula ord och bråk på msn och liknande. Två av tjejerna i gängen blev nu bästa vänner och den andra tjejen hittade andra kompisar i klassen. Kvar blev då jag..

Nu är det såhär att en av tjejerna som blev bästa vän med den andra tjejen i gänget är nu.. jag vet inte vad man ska kalla det, taskig kanske? Mot mig. Hon ger mig blickar och kollar jättesurt osv på mig. Pratar högt om något när jag kommer förbi och är allmänt taskig.

Jag har pratat med min mentor om det här, men hon säger att man inget kan göra. Hon har försökt prata med den här tjejen men det leder ingenstans och hon säger att hon inte kan anklaga tjejen för att blickarna som hon ger mig inte alltid syns för mentorn osv..

Men nu är det ju så att jag mår rent utav skit av det här! Jag vill knappt gå till skolan för jag vet om att hon kommer finnas där och ge mig blickar, glo sönder mig och prata skit om mig med sin kompis och jag går där helt ensam för ingen annan i min klass verkar vilja ta kontakt eller liknande. Jag mår så dåligt och vet inte alls vad jag ska göra.

 

Beror det på mig, för att jag tar åt mig så mycket eller vad kan man göra?
(förlåt om inlägget blev rörigt eller liknande, förstår ni inte så fråga..:))

Anmäl
2009-07-22 17:33 #1 av: Bromelia

Hej Jag hade en liknande situation när jag gick sista året på gymnasiet men det berodde dock på andra orsaker och jag var sjukskriven större delen av det året. Tyvärr har jag inga jättebra råd att ge dig förutom att försök att fokusera dig på andra människor än det här "gänget" vet att det är jättesvårt när man en gång varit så tajta vänner men håller de på som dom gör så är det deras förlust. Blockera dem på MSN, ignorera dem helt enkelt, försök att hitta andra att umgås med. Hoppas att allt kommer att ordna sig för dig.

Stor Styrkekram /Bromelia

Anmäl
2009-07-22 17:55 #2 av: [aspie]

Din mentor, hur gammal är hon? Att säga att det inte går att göra något är fegt tycker jag. Hon borde be om hjälp själv för din skull för det du går igenom är oacceptabelt.

Är det något jag hatar så är det en massa tjejer som fryser ut och mobbar. Usch blir så förb..Skrikandes. Synd att jag inte går på din skola och var yngre för då jäklar hade de fått höra från mig

När jag gick i skolan stoppade jag ensam flera mobbingfall. Jag verkliget HATAR sånt.

Önskar jag kunde hjälpa dig på något sätt. Kan dina föräldrar hjälpa dig, eller något syskon kanske?

KRAM

Anmäl
2009-07-22 18:00 #3 av: Bromelia

Men visst är det väl ofta tjejer som kör med det här med utfrysning och skitsnack?

Anmäl
2009-07-22 18:14 #4 av: [aspie]

#3 Ja tyvärr är det så. Vad är det för fel på såna tjejer egentligen? För mig har sådant alltid varit helt obegripligtRynkar på näsan

Anmäl
2009-07-22 18:19 #5 av: Bromelia

#4 för mig med det är ju bättre att säga vad man tycker och tänker från första början till personen det gäller istället för att gå och prata skit bakom ryggen. usch!

Anmäl
2009-07-22 21:10 #6 av: Pleasant

Tack för svar!
Min mentor är rätt ung, hon är 28 eller 29 något sådant. Ja, det enda hon har försökt med är att prata med just den här tjejen men det ledde tydligen ingenstans och fått mig att gå till kuratorn men då var det ju precis som om det var mitt fel.. Annars har hon inget gjort mer.

Jo, min mamma är som dig! Hon avskyr också sådant här och hon är mycket modigare än mig, jag säger inte ifrån eller liknande, medans min mamma är flyförbannad och hade mer än gärna sagt några ord till dessa tjejerna om hon fått för mig.

Men jag har fått för mig att det bara gör det värre och så, att jag ska rida ut trean, för det enda jag vill är att få bra betyg så jag kan läsa vidare. Ett år går snabbt!

Men samtidigt var det rätt skönt att prata med kuratorn samtidigt som det känns att det är fel på mig. Konstigt det här!

Anmäl
2009-07-22 23:18 #7 av: [Giiisella]

Du skrev att ingen annan i klassen verkar vilja ta kontakt.. men varför ska dom göra det? Kanske får det bli tvärt om?

Jag tycker nog att du själv ska försöka ta kontakt med de övriga i klassen..

Försök att strunta i dom andra. Dom är inte värda dig..

Anmäl
2009-07-22 23:52 #8 av: Pleasant

#7, självklart har jag själv försökt ta kontakt, men dem är bara artiga eller så svarar dem bara på en fråga eller liknande. Min klass är redan uppdelade i gäng och dem vill inte släppa in fler eller hur man ska förklara. Alla har redan funnit sina kompisar och gäng och dem tycker nog det räcker. Vi har en till i klassen som är helt utanför, henne skulle jag absolut kunna bli kompis med men tyvärr är hon aldrig i skolan..

Anmäl
2009-07-23 00:57 #9 av: MinasTirith

Hej!!

Jag har också varit med om det där. Och jag är emot allt vad gängbildning och mobbning heter!! Blir så himla frustrerad över sådant. Tycker att ungdomarna idag borde försöka vara lite mer mogna. Man behöver inte gilla alla,men alla ska accepteras och få ta sin plats. Gängbildning är så småbarnsaktigt, typ "du får inte vara med och leka".

Mitt råd till dig är att försöka härda ut för din egen skull, och som sagt att ta den platsen i klassen som du faktsikt förtjänar. Skit i alla blickarna och behandla henne bara som luft. Vissa människor måste vara "märkvärdiga" för att själva försöka glänsa i sin omgivning.

Hon vill förmodligen att du ska känna så här eftersom hon fortsätter trots att ni har pratat med henne. Så det bästa du kan göra är att behandla henne som luft och vara stark och stå ut, jag lovar du kommer vara så himla stolt över dig själv och inse att du kanske är starkare än vad du har trott. Gör bara det du ska göra i skolan.

De vuxna borde också ta det ansvar som dom faktsikt har över eleverna. Alla elever ska känna sig välkomna på skolan och ingen får under några omständigheter gå till skolan och må dåligt. Det är ett flertal skolor som har anmälts pga detta. Så om dom inte tar det du berättar på allvar så får du, tillsammans med dina föräldrar eller någon annan vuxen gå till skolan och kräva den hjälp som ni har rätt till. Lycka till <3

Anmäl
2009-07-23 09:33 #10 av: [aspie]

Pleasant, Du verkar vara en stark tjej och duktigt i skolan och verar ha en bra mamma. Även om din mamma inte bhöver skälla på tjejerna så kan hon kanske tala med ansvariga på skolan eller gå vidare om det behövs. Mobbarna ska flyttas, inte du.

Men som föregående talare sa. Bahandla dem själv som luft om du känner att du orkar. Låt dem inte förstöra skolan för dig för den är så viktig.

Du ska se en dag så får de där tjejerna skämmas ordentligt för vad de gjorde mot dig.

Skulle tro att du snart får en annan vän som du kan koncentrera dig på.

Ja, jag är som dina mamma när jag ser andra fara illa, men är som en skraj liten mus om det är jag själv som blir påhoppad konstigt nog.

Önskar dig allt gott i livet

KRAM

Anmäl
2009-07-23 11:55 #11 av: Salladshataren

Det finns mobbning.ifokus också.

Prata med rektorn? Det var några killar som höll på med mig för att jag var ny. Så jag ringde till rektorn och sa att jag tänker inte gå tillbaka till skolan om han inte gör något åt killarna. Dem som höll på med mig skrev varsin ursäkt och ringde till mig och bad om ursäkt. Och detta hände när jag gick första året i gymnasiet.

Tror faktiskt skolan vill ha pengarna som de får för att du går där. Så de har inte så mycket val än att följa dina villkor Flört

Anmäl
2009-07-23 12:00 #12 av: Pleasant

Tack för era svar, ni verkar så snälla och vara toppenmänniskor! :) Ni gör mig glad.

Ja, när jag väl är i skolan så struntar jag i henne, glor hon på mig så händer det att jag glor tillbaka och då viker hon undan fort med blicken. Men för det mesta struntar jag i henne och gör t ex en uppgift vi fått. När det är redovisningar är det tyvärr lite svårare men hittils har jag klarat av alla och då kände jag mig jättemodig och stolt!

Kuratorn på skolan sa en gång att den här tjejen själv mår dåligt eftersom hon tydligen hade gått till kuratorn några gånger men dem sa det som att det var en ursäkt och det tycker jag verkligen inte. Jag mår också dåligt, har haft en hemsk barndom men inte låter jag det gå ut över mina skolkamrater. Men visst, alla är vi olika och hon har säkerligen dåligt självförtroende också och trycker ner andra för att själv känna sig bättre. Så jag kanske får tänka på det när jag träffar henne igen i skolan, det kanske hjälper då.

Annars är det som sagt bara att stå ut, ett år ju inte alls så långt som det egentligen låter, och mina betyg är viktiga och jag ska kämpa för min högskola :)

Anmäl
2009-07-23 12:57 #13 av: MinasTirith

#12 Du tänker helt rätt tjejen =) ett år är inte alls lång tid. Bara du är stark så kommer du klara av det året. Och bara genom att skriva om dina problem inför en massa människor du inte känner ska du ha en stor eloge för! Bara det visar att du är stark och modig. Det kan vara så att den här tjejen som du skriver om har problem själv.

Det kan vara en anledning till att hon beter sig som hon gör, men det är aldrig en ursäkt. Hon har ingen rätt att köra över andra för att hon själv mår dåligt. De människor som ger sig på andra har nog rätt svårt för att hantera sina känslor och då går det i stället ut över andra. Och det är rätt vanligt tyvärr... Men som du själv skriver, försök tänk på att hon gör det för att hon antagligen mår dåligt. Då vet du ju åtminstone att det inte är dig själv det är fel på, det är ganska vanligt att man tror det när man hamnar i en sådan här sits.

Hoppas att det löser sig för dig och att den här tjejen förstår att hon får dig att må dåligt. Kommer hon till sikt med det så kommer hon säkert skämmas över hur hon har betett sig emot dig. Men som sagt, kräv hjälp från skolan. Det har du rätt att få! Din skolgång ska inte förstöras pga den här tjejen. Då har skolan verkligen misslyckats med sitt arbete!

Anmäl
2009-07-23 13:15 #14 av: Pleasant

#13, Tack för ditt svar! Jo, jag har lättare för att skriva om det på internet istället för att prata om mina problem IRL. Då är det precis som att det låser sig och jag pratar om mig själv som tredje person. Konstigt det där..

Ja, det underlättar säkert för mig att tänka på att det är hon som har problem, hon som mår dåligt och att det inte beror på mig. Innan så var det ju så att jag tänkte att jag verkligen måste ha gjort henne något, eller att något var fel på mig men efter lite prat med kuratorn fick hon mig att ändra tankegång.

Jag tror hon kommer få sin del av det hela, karma is a bitch som det sägs :) Absolut kommer jag fortsätta att kräva hjälp om jag verkligen inte lyckas ignorera henne, jag tycker ändå mitt mående har en stor del av hur man presterar i skolan, men jag tror absolut jag kommer fortsätta gå hos kuratorn, hon är mycket duktig och det har blivit lätt att prata med henne.

Anmäl
2009-07-23 16:51 #15 av: [Giiisella]

#8, Okej jag förstår.. Hmm, testa att ring henne någon dag och fråga om ni ska hitta på något? Så kanske ni finner varandra och då kanske hon får lust att gå till skolan.

Anmäl
2009-07-23 17:01 #16 av: Pleasant

#15, Jag har inte hennes nummer, vi har inga klasslistor eller liknande.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.