Annons:
Etikettdagens-fråga
Läst 5677 ggr
jahadu
2009-07-15 01:53

var går gränsen för psykiskt sjuk?

Var tycker ni att gränsen går? Vad kallar ni för psykiska sjukdomar? Räknar ni t.ex. depression och ångest för nån sjukdom eller bara diagnos eller vad?

Började bara fundera på det helt plötsligt….kan ju alltid va kul att höra va ni tycker och tänker =)

Så, va säger ni? Räknas era diagnoser till psykiska sjukdomar (och vilka är isf dessa)?

(vet inte alls vilken grupp jag ska lägga denna tråden i menmen)


Annons:
[aspie]
2009-07-15 10:06
#1

Depression och ångest räknas till psykiska sjukdomar. De flesta diagnoser som finns här inne är psykiska.

Varför undrar du, har du själv en psykisk diagnos?

kerstinjo
2009-07-15 13:01
#2

För att reda upp begreppen lite så är en diagnos en bestämning av sjukdomens art.

Så söker du läkarvård för t.ex. nedstämdhet och läkaren skriver depression, så har du fått en diagnos. Diagnosen i sin tur visar sjukdomens art.

Således är t.ex. depression och ångest en diagnos på din sjukdom.

 Kerstin 

 

jahadu
2009-07-15 14:41
#3

ok =)

själv har jag inte riktigt fått en klar diagnos än (är under utredning)

men som det ser ut nu så lutar det åt djup depression, förmodligen bipolär typ 2 eller vad det heter + att jag har en massa ångest och panikångest. har fått antidepressiva tabletter och några andra mot panik. och jag ska gå i terapi i flera år framåt.

ska snart iväg och görra en utredning om ADD tror jag det var. får väl se om det visar nåt.

så jag vet väl inte riktigt vad jag har för "problem" än.

men blev fundersam kring just begreppen psykiskt sjuk, diagnos, syndrom osv. vad vilket betyder osv.

men räknas jag som psykiskt sjuk då eller vad? (förlåt om jag är lite trögSkäms)


kerstinjo
2009-07-15 15:23
#4

Det beror på hur man ser det.

Du har en sjukdom, ungerfär som att lunginflammation är en sjukdom. Du är alltså sjuk.

Men eftersom du inte är kroppsligt sjuk, så har du en psykisk sjukdom. När utredningen är klar och man närmare kan peka på vilken slags sjukdom du har, så får du en diagnos.

 Kerstin 

 

evrekaw
2009-07-15 22:12
#5

 Har man någon form av symtom, fysiska eller psykiska är man så klart inte helt frisk… Sedan kan man ju vara sjuk på en skala från 1-10, så att säga…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

jahadu
2009-07-16 01:03
#6

ok, då förstår jag =) men vad kallar ni er själva? ser ni er som psykiskt sjuka och isf varför/varför inte? eller väljer ni att kort sagt kalla det för en diagnos?


Annons:
HannaM
2009-07-16 01:08
#7

#6 Det bero på vem jag pratar med och situation. En del människor förstår bättre varför man är sjukskriven och inte orkar samma saker som alla andra om man lägger fram det som att man faktiskt är sjuk. Det är inte bara en liten humörsvägning, det är en sjukdom. Andra har lättare att förstå om jag pratar om diagnos vilket jagn og gör oftast. Om jag nu ska prata om det och benämna det alls.

Aviendha
2009-07-16 02:54
#8

#6 "Psykiskt sjuk" klingar illa hos många, så då benämner jag mig som deprimerad. Men som Hanna säger så är det även ett bra verktyg för att få folk att förstå att jag är sjuk = inte frisk, även om jag har alla armar och ben i behåll ;)

Men ja, jag är sjuk. För helt frisk är jag inte. Lägger ingen värdering i det. Man är ju sjuk om inte halsen fungerar som den ska för att man har halsfluss med. Tänker helt enkelt inte så mycket på det, jag är vad jag är. Därmed inte sagt att jag inte kommer eller ska bli frisk. Vilket århundrade som hellst ;)

jenny-borg
2009-07-16 23:14
#9

som jag har förstått så används termen "psykisk sjuk" bara i vardagstermer inom vården används termen att individen har fått en diagnos.

kerstinjo
2009-07-16 23:54
#10

#9 Men det stämmer inte riktigt. Inom vården används inte uttrycket "har fått en diagnos", för det säger absolut ingenting om sjukdomen eller vilken sjukdom det gäller.

 Kerstin 

 

evrekaw
2009-07-17 00:19
#11

#10 Instämmer. Att få en diagnos/ att man har en, kan vara allt från cancer till tvångstankar… Klart man namnger diagnosen såsom bipolär, Borderline, anorexi osv…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

David
2009-07-17 08:05
#12

#6.

Instämmer med #7 och #8. De fick fram mycket av det jag ville säga.

Jag vet inte hur mycket en diagnos egentligen påverkar dig och mig. Har mer och mer lärt mig att det, åtminstone inom psykiatrin, är en form av arbetsredskap för dem. Bara "depression" har ett gäng olika namn beroende på hur den påverkar dig, och hur länge du haft det, hur ofta, "stadigt" eller upp- och nergående osv.

Som #5 säger används ofta skalan 1-10 inom sjukvården. Även om du brutit benet. Det är för att skatta hur du upplever smärtan av ditt problem. 1 är knappt något, och 10 är det allra värsta som går att tänka sig. Givetvis är det väldigt olika från person till person. Den ångest jag upplever kan jag tycka vara en 10:a, medan någon annan med ungefär samma "styrka" på ångest kan uppleva det som en 7:a.

Många av de diagnoser som används i "vanligt tal", som Borderline m.fl. har fått ett sådant rykte att säger man det, så tror många att man är skvatt galen och livsfarlig. Bipolär är också en sådan diagnos, de få som vet vad bipolär är, tror också man är livsfarlig, många frågar också om det är samma som manodepressiv, och det är det ju, men ack sådant laddat ord det är.

Önskar ibland att man kunde få ett stort bandage att svepa in hela huvudet med. Kanske slapp man gång på gång berätta i detalj vad diagnosen innebär. Ingen frågar då om jag brutit benet, vad det innebär.

Hur man kan ändra det här, det är en bra fråga! För varje tidningsartikel där rubriken lyder "Psykisk sjuk mördade…", "Psykiskt sjuk galning…", ja, det hjälper inte oss direkt.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

David
2009-07-17 08:07
#13

Kanske skulle försöka svara på din fråga också.

Gränsen mellan att vara "psykisk sjuk" eller nedstämd, något som alla människor blir ibland, är hårfin. Mycket beror på hur du upplever din situation, men givetvis finns det frågeformulärer och liknande som läkare använder för att få ett hum om ditt mående. Men det finns ju tyvärr ingen röntgen, eller blodprov de kan ta…

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Annons:
isa
2009-07-17 12:52
#14

Instämmer med #4, #7 #8 och #12

Bättre kan det inte beskrivas.

Bergspuman
2009-08-10 18:05
#15

Men om man råkar ha en sjukdom, men medicinerar för den och därmed håller symtomen under kontroll, och därmed kan leva ett helt friskt liv och känner sig frisk - är man fortfarande sjuk då, eller är man frisk? Detta är något som jag har funderat på en del…

Om jag som lider av återkommande depressioner, medicinerar kontinuerligt i fortsättningen så att jag inte får fler återfall (brukar inte få det när jag medicinerar), är jag frisk då? Eller är jag frisk först när jag klarar av att slippa få återfall UTAN medicinsk behandling?

Virrigt eller…??

Aviendha
2009-08-10 18:09
#16

Oj, bra fråga! Jag gillar att du tänker lite Bergspuman! Förhoppningsvis lyckas även jag då ;)

Jag tenderar till att dra åt uppfattningen att jag inte är frisk förän jag levt utan behandling, mediciner eller dyl utan återfall. Annars skulle jag säga att jag är sjuk, men håller sjukdomen under kontroll, att jag lever ett normalt liv trots min sjukdom. Detta för att det just tack vare behandling som jag är just normal, och jag skulle inte klara mig utan den.

Bergspuman
2009-08-10 18:17
#17

Nej, jag är inne på samma uppfattning som du. Men jag har haft en del diskussioner med min exman, som själv aldrig haft depressioner, men är sjukpensionär för en ortopedisk åkomma. Han har fått medicinera mot sitt förhöjda blodtryck i ganska många år. Han närmast skrattar åt mig och tycker att intagandet av en sketen tablett dagligen inte ska avgöra huruvida man är frisk eller sjuk, utan det är ens upplevelse av att vara frisk / sjuk som räknas. Så enligt hans åsikt är jag frisk, om jag känner mig frisk, agerar friskt, lever mitt liv på de villkor jag önskar, har total frånvaro av depressiva symtom osv. Om jag kan göra detta tack vare antidepressiv medicinering, ser han som mindre viktigt. Det är slutprodukten / resultatet, dvs. en frisk Bergspuma som gör vad hon vill, njuter av sitt liv och skrattar och drar historier, som är det väsentliga.

Jag vet inte vilket ben jag ska stå på…

Det handlar rätt mkt om accepterande av sin sjukdom också, och det vet jag att jag har svårt med…

kerstinjo
2009-08-10 18:45
#18

#15 Du räknas inte som "frisk" så länge du går under en behandling, däremot så kan du vara besvärsfri pga rätt medecinering.

Tänk dig t.ex. en diabetiker, han/hon kan hålla sjukdomen i schakt och vara helt besvärsfri, med rätt medecinering. men likväl så är personen diabetiker och har en sjukdom, även om sjukdomen är behandlingsbar.

 Kerstin 

 

Aviendha
2009-08-10 20:56
#19

#17 Visst att känna sig frisk och att vara frisk ger ju samma slutresultat för individen just då, men läget är ju två skiljda på sitt sätt ändå, iom att om man känner sig frisk så kan ju läget ämnddras för att du inte är just frisk. Jag tror du har en viktig poäng där, i accepterandet av sin sjukdom.

Upp till toppen
Annons: