Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 2159 ggr
Splachfotografen
2009-07-20 00:50

Prestationsångest

Jag får en sån otroligt stark prestationsångest när jag utövar min sport, som jag verkligen älskar! Jag håller på med ridning. Men efter varje ridpass på ridskolan har jag en sån ångest, jag är för dålig. Vet inte vad jag ska ta mig till. I april -08 tog min älsklinghäst bort, jag blev deprimerad och fick självmordstankar. Detta höll i sig till augusti samma år. Då hittade jag en ny ponny att sköta, men då inte på ridskolan utan privat. Hatade att åka till ridskolan att rida efter Tea avlivning. Men i slutet av -08 eller omd et var i början av -09 så hittade jag Janne. En ridskoleponny som jag gillar nu men vågar inte bli för fäst vid honom. Men sen jag började rida han så får jag en sån ångest att jag är för dålig. När en annan i min grupp rider honom så gar han så fint, precis så som jag vill att han ska gå med mig men det går inte. Pga detta har jag kommit in sjärlmord igen… Det var grymt jobbit att komma in på det igen, funderade även på att sluta rida då jag fick intryck av att ha stannat i utvecklingen. Lider fortfarande av denna prestationsångest och det tar grymt mycket på mitt självförtroende som nu ligger på - känns det som.

Nu blev detta ett väldigt långt inlägg men vill skriva av mig, ni kanske kan hjälpa mig lite med?

Hatar att ha denna prestationsångest, min pappa har filmat mig när jag har ridit Janne några gånger och det dumma är att det SER bra ut (efter mycket filmtittning) men KÄNNS helt förjävligt.

Annons:
[YlvaP]
2009-07-20 10:38
#1

Lider med dig för jag har det när jag spelar. Jag måste vara bäst men det går bara inte. Jag är inte sämst men tankarna ligger där och säger att jag är sämst. Har inte spelat på flera månader förutom ett barnspel i maj.

Splachfotografen
2009-07-20 15:17
#2

#1 Jag vet inte heller om jag behöver ta hjälp av en kurator/psykolog eller nåt? Jag är ingen öppen person som går runt och säger direkt till andra hur jag tänker och känner utan det är inom mig hela tiden, det kommer aldrig ut. Och jag vet att man måste prata med andra men det funkar inte riktigt för mig…

[YlvaP]
2009-07-20 18:34
#3

Jag är inte heller den öppna personen så berättar allt men jag har min blogg att skriva i och nu vet jag att en av mina kontakter läser det jag skriver. På både ont och gott.

Splachfotografen
2009-07-20 22:56
#4

#3 jag bloggar med, men det har blivit mindre. Kompisanra läser den mest, min mamma försöker läsa den är hon sitter vid min dator då jag har den som startsida men jag ändrar jämt sida för henne, tycker det är pinsamt :$

Upp till toppen
Annons: