05. Anhöriga

Hur får man någon att söka hjälp?

2009-06-22 19:28 #0 av: Mitralis

Jag har en person i min närhet som är psykiskt sjuk på något sätt, vilket vet jag inte. Hon har ingen diagnos och går inte på någon behandlig.

Hon har även 5 syskon. En bror satt på psyket tills han tog självmord när han hade permission. En syster och en bror är även dom på behandling inom psykvården. Så det är alltså bara 2 av 6 som har klarat sig, som jag förstår det.

Jag vet inte vad dom har för diagnos, men jag har hört nämnas någonting om schizofreni.

Personen jag tänker på har väldiga problem med andra människor och kan ibland även bli våldsam.

Det är när hon ska umgås med andra som det är som värst, hon bara klagar på en det ena och en det andra så oftast så slutar det med att dom bli hemma.

Hennes man orkar snart inte mer så detta inskränker på hanns liv också. Han får inte åka någonstanns när hon är hemma. Han får inte bjuda hem gäster och hon blir elak om det kommer någon och hälsar på.

Vi har föreslagit att hon skulle kunna söka hjälp, men då blir hon vansinnig och skriker att " Det gick ju bra för bror min!"

Har ni några tips om hur jag ska kunna få denna person att söka hjälp?

Anmäl
2009-06-22 23:34 #1 av: HannaM

Man kan väl inte tvinga någon... det är när dom är en sån uppenbar fara för andra att man ringer polisen som dom kan hamna inom vården eller om dom försöker ta livet av sig och hamnar på sjukhus och kan få tvångsvård.

Hur man ska göra annars? Det är väl bara att försöka prata och resonera som vuxna människor. Går inte det för dig kanske det finns någon annan som har större inflytande som hon lyssnar mer på? Annars tror jag dessvärre inte man kan göra så mycket om inte personen ifråga hamnar i akut psykos och ni kan köra in henne till psykiatrin utan att hon märker det för hon är så dålig.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2009-06-22 23:37 #2 av: Mitralis

#1 Tyvärr så har hon avskärmat sig från de flesta. Hennes make har försökt att prata med henne, men utan framgång.

Vad tycker ni att man ska säga till en person som behöver hjälp?

Anmäl
2009-06-22 23:41 #3 av: HannaM

Lägga fram det på ett sätt så hon inte känner sig anklagad eller påhoppad, kan ju vara svårt med en person som inte mår bra  visserligen men man får ju försöka. Det ultimata är väl att förska vända det så det känns som hennes eget beslut. om hon verkar tveka inför praktiska problem så kan man erbjuda sig att hjälpa till med att tex ringa telefonsamtal och liknande för att få igång en kontakt.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2009-06-22 23:43 #4 av: Mitralis

#3 Jag får prova. Tack för hjälpen =)

Anmäl
2009-06-22 23:48 #5 av: HannaM

#4 Tja det var väl inte så mycket att komma med men det är absolut värt ett försök. Det är tyvärr inte lätt att få någon som inte är sugen på att söka hjälp att göra det men det är väl aldrig fel att försöka.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2009-06-23 00:18 #6 av: Musiken

Sen kan det ju vara sa att hon inte vill beteckna sig sjalv som ett "psykfall". Manga, manga manniskor har otroliga fordommar mot psykiatrin och tror att man maste vara spritt sprangande galen for att platsa dar. Jag trodde sjalv (tills jag hittade hit faktiskt) att pa psyket hamnar bara manniskor som skulle platsa i Gokboet. Och jag maste saga att jag ar otroligt glad att jag hittade hit och efter det vagade kontakta psykvarden, for annars hade jag nog slutat som en av karaktarerna ur Gokboet!

Anmäl
2009-06-23 09:39 #7 av: [aspie]

Ja, tyvärr tror många att om de vänder sig till psykiatrin så har de fått en stämpel på sig som "dum i huvudet eller galen"

Min dotter trodde det så hon vägrade gå dit, men till slut hamnade hon på psykakuten. När jag väl var där så berättade jag för läkaren om mina misstankar om autism och ADHD. Ja, sa läkaren, det var det första jag lade märke till.

Jag frågade honom då hur jag skulle kunna få henne att göra en utredning eftersom hon hela tiden tvärvägrade.

Du måste förklara för henne vilka fördelar hon kan få av en utredning och hur mkt bättre hon kan få det, vad hon kan vinna på en utredning. Att man inte är galen eller dum i huvudet utan det är bara gamla fördömar som finns kvar hos en stor del av befolkningen sa läkaren till mig

Jag gjorde som läkaren sagt och till slut gick min dotter med på utredning under lite protester. Sen upptäckte hon att där de utredde henne förstod de henne och fattade vad hennes problem var. Äntligen var det folk sam förstod henne. Sen har allt lugnat ner sig och hon får den hjälp hon vill ha.

Idag har hon det så jätte mycket bättre, men funktionshindret som hon fick i diagnos kommer hon att få leva med hela livet

Så låt henne få veta vad hon kan vinna på en utredning. Dra inte in alla andra, utan bara vad hennes fördelar blir.

Bättre att försöka i varje fall

Anmäl
2009-06-27 18:51 #8 av: Citronmeliss

Hej, Mitralis!

Hur har det gått för dig med din vän?

Såg att du fått bra råd från både Hanna och aspie och från musiken som själv vågat söka hjälp trots sin rädsla.

Funderar på om du haft möjlighet att prata något med henne ännu, om att söka hjälp?

Du får gärna berätta hur det går för er!

Lycka till!

Anmäl
2009-06-28 02:32 #9 av: Mitralis

Jag pratade med henne höromdagen. Började lite löst att prata om spikmatta och hur bra folk säger att den är osv. Sedan gled vi över på att läkare bara skriver ut tabletter om man har ont och att det finns många dåliga läkare. Jag sa att "Men psykloger är ju i alla fall bra" då säger hon " Nä fy f*n. Dom är ju värst av alla!" Men till slut kom vi i alla fall fram till att KBT-terapeuter i alla fall kan vara ganska bra. Vågade inte säga att jag tycker att det är en bra idé att hon träffar en sådan än, det får sjunka in ett tag först.

Anmäl
2009-06-28 02:35 #10 av: HannaM

#9 Aja, det är bra jobbat att komma så långt tycker jag. Att låta det få lite tid att sjunka in är säkert bra. Att komma fra mtill att en kbt terapeut kan vara bra är ju kanon=) Om hon senare skulle kunna tänka sig att träffa en så kommer hon troligtvis behöva träffa en läkare för en remiss. Då kan man ju bara hålla alla sina tummar och tassar för att det är en vettig människa så hon skulle kunna få lite förtroende för psykologer.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.