34. Utanför ämnet

Ensam men ändå inte

2009-07-06 15:11 #0 av: Bromelia

Jag brukar oftast känna att jag vill inte umgås med någon, behöva vara social eller ens ha någon i närheten av mig. Men ändå så vill jag verkligen verkligen inte vara ensam.

Har ni kännt så?

Anmäl
2009-07-06 15:16 #1 av: isa

Ja, ofta. Det är därför jag tycker telefonen och mail är så bra, när man inte orkar träffa någon och vara social.Det är inget konstigt. Det är skillnad på att välja att man vill vara ensam och att bli lämnad ensam ofrivilligt.

kram isa

Anmäl
2009-07-06 15:19 #2 av: Furatekken

Ja, fast för mej är det snarare att jag vill vara social och prata med folk osv. Men samtidigt vill jag inte vara bland människor för att jag känner mej ful och tråkig och tänker att ingen vill ha mej där

Anmäl
2009-07-06 15:21 #3 av: LenaR

Ja, det där känner jag igen.

Jag har av och till ett stort behov av ensamhet. Ibland jobbar jag bara kvällar, nätter och helger i min ateljé för att slippa stöta på mina kollegor - som jag verkligen tycker om!

Men man vill ju inte vara utan sina nära och kära. Bara att ibland räcker det att man vet att de finns där!

Anmäl
2009-07-06 15:25 #4 av: LenaR

#2 Sådär har jag varit i större delen av mitt liv. Jag vet bara ett sätt att slippa de där tankarna: Intressera dej för de människor du möter.

Jag menar inte att du inte bryr dej om människor! Skrattande Men jag själv behövde verkligen lära mej att ställa frågor, ge komplimanger... vad som helst för att sätta fokus på den jag pratade med, så att jag slapp undan!

Då kunde jag plötsligt umgås med folk utan att bry mej så mycket om hur ful och dum och tråkig jag var... Glad

(RED Lät jag snusförnuftig nu igen?)

Anmäl
2009-07-06 16:12 #5 av: Pialinn

Jag har valt ensamhet då jag far runt i mon husbil. Ställer mej alltid där det finns andra husbilar för säkerhets skull, men jag umgås inte med dom. Ofta finns inga svenskar på min ställplatser och det är skönt, för det är lite för mycket alkohol bland dom.

Fast jag tror jag behöver ha lite mer kontakt med folk, och då skulle mejl hjälpa. Tror min nedstämdhet i våras berodde på att jag hade ingen att skriva av mej till.

Nu finns ju ni här och är tacksam att jag hittat er.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Anmäl
2009-07-06 16:16 #6 av: Bromelia

#5 det är lite så jag känner oxå, har alltid kännt mig väldigt ensam för att jag aldrig haft någon som jag kan berätta precis hur jag känner och mår till för det blir automatiskt att man tänker att "varför ska jag lasta dem med mina bekymmer"

 

Anmäl
2009-07-06 16:18 #7 av: LenaR

När människor har delat sina bekymmer med mej har jag alltid känt mej utvald och stolt!

Anmäl
2009-07-06 16:32 #8 av: Pialinn

#7

Bara att finna att jag inte är ensam om att må dåligt. Har inte haft någon riktig psyk-kontakt på många år, bara min husläkare.

Försökte hitta nån på RSMH tidigt i våras, men där fanns ingen hjälp att få och blev överlycklig när jag hittade lfokus.

Eftersom jag fått hjälp här, försöker jag hjälpa där jag kan och helt plötsligt var jag inte ensam längre.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Anmäl
2009-07-06 16:34 #9 av: EmmaG

Jag känner mycket starkt igen mig i både va #0 & 2 skriver..

Anmäl
2009-07-06 20:58 #10 av: Citronmeliss

Jag känner igen mig i det många av er skriver.

Har ett stort behov av ensamhet eller ska jag kanske säga att få vara själv..

Naturligtvis är inte det samma som att jag vill avstå mina nära och kära..

Säger som du Pialinn, iFokus är toppen.

Här kan vi umgås på våra egna villkor!

Anmäl
2009-07-07 10:50 #11 av: [aspie]

Jag har valt ensamheten för att det känns enklast så, men samtidigt saknas det "någon" eller "något". Har nog alltid känt så Obestämd I vilket fall som helst så vågar jag adrig släppa någon nära igen

Anmäl
2009-07-07 11:52 #12 av: EmmaG

För de mesta trivs jag med att va ensam, och träffar jag folk så känns de oftast (inte alltid) lite jobbigt. Mest kanske för att jag känner mig tråkig,ointressant, har inget att tillföra.
Men den senaste tiden har jag känt saknad av vänner, riktiga vänner IRL.

Anmäl
2009-07-08 12:52 #13 av: Citronmeliss

#11 aspie, jag hoppas att även du, någon dag, ska våga släppa någon nära dig igen!

#12 Klart att du har något att tillföra Emma, dig själv och det är inte illa.

Du är inte ointressant, du tillför massor till andra genom din sajt!

Så försök att våga unna dig lite plats även IRL, det är du värd!Glad

Anmäl
2009-07-08 13:01 #14 av: [aspie]

#13 när den dagen kommer är jag nog så gammal att jag antingen ligger på långvården eller i gravenFlört

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.