Annons:
Etikettbipolär-sjukdom
Läst 8254 ggr
[Fiction]
2009-06-20 00:10

Cyklotymi?

För närvarande går jag under utredning för ADHD, men jag funderar även över om jag inte lider av någon mildare form av depression eller bipolär sjukdom. Jag har varit med  om en hel del svårigheter i mitt liv som har påverkat mitt humör negativt. Jag har fått kämpa med min studier genom hela mitt liv p g a koncentrationssvårigheter och oförmåga att organisera tillvaron. Har gått in i väggen vid ett flertal tillfällen eftersom jag tycker att jag kämpar på utan att det leder någon vart. Mitt "normaltillstånd" är att jag är oerhört trött, så trött att jag i stort sett bara sover om dagarna och inte orkar ta tag i saker och ting. När jag vaknar försöker jag ta tag i mitt liv och använder då den lilla energi jag har till att städa hemmet eftersom jag mår väldigt dåligt av när det inte är städat omkring mig. När jag är klar med detta, orkar jag ingenting mer. Då är jag så slut att jag somnar på nytt. Jag missköter mina terapitider, eftersom jag inte känner att det är någon mening att gå på dem då de inte ger mig ngt och för att jag är så otroligt trött att jag helt enkelt inte vaknar och således missar tiderna. Jag har blivit satt i arbetsträning, men klarar inte av att gå dit eftersom jag är för trött, missar tiderna och känner att det inte spelar någon roll. Detta påverkar även min ekonomi, eftersom det krävs att jag går på dessa tider för att få ut ngn form av ersättning. Jag har försökt förklara att jag vissa dagar bara mår för dåligt för att gå, men ingen verkar tro mig eftersom jag - när jag väl dyker upp - är mitt polerade jag. För att jag skall komma iväg upp ur sängen och utanför dörren, krävs det att jag mår förhållandevis bra.

I perioder har jag mer energi, tycker att saker och ting är mindre hopplöst och försöker ordna upp mitt liv; jag är social och utåt. Men dessa perioder varar oftast inte särskilt länge alls och jag blir lättirriterad, aggressiv, obeskrivligt trött, spänd och asocial. Jag får kämpa för att hålla mitt liv rullande och orkar inte ens de lättaste sakerna. Det känns inte ens som om det är någon mening med att försöka. Relationer till andra människor klarar jag inte av att upprätthålla eftersom de anser att jag är för negativ och inte har några framtidsvisioner. Samtidigt blir jag irriterad över så gott som allt de gör, så jag vill bara vara för mig själv och se på film som jag inte ens kan koncentrera mig på. I stället somnar jag.

Jag satt och läste lite om cyklotymi nu i kväll och tyckte att det stämde ganska bra överens med mig. Jag anser inte att jag mår tillräckligt dåligt för att kalla mig deprimerad och vad gäller mina humörväxlingar varar de ibland bara några veckor i sträck och inte någon längre tid än så. Ibland är det bara en fråga om dagar.

Skulle gärna vilja komma i kontakt med någon som lider av cyklotymi, eller kanske kan spekulera lite i vad jag kan tänks lida av. För något är det ju.

Annons:
Senixus
2009-06-20 00:26
#1

Hej.

Tycker inte riktigt jag får bilden av dig som Bipolär Cyklotymi. Men jag kan ha fel. Det kan vara mycket du inte skrivit med som kan ge mig fel bild.

Finns en sida där Cyklotymi står med längst ned. Där står vilka olika delar som finns med i Cyklotymi. Ovanför står om dessa delar. Kika där och se om du fortfarande känner igen dig i Bipolär Cyklotymi Glad

Länken: http://www.psykiatriinfo.se/AZTemplates/Page.aspx?id=879

Kolla även denna om du vill. Tycker mer din beskrivning stämmer på den. Men som sagt.. kan vara saker du utelämnat som gör mig lite villseledd Flört

Länk: http://www.enigma.se/dystymi/

[Fiction]
2009-06-20 00:44
#2

#1 Hej och tack för sitt snabba svar!

Du har rätt, jag tycker faktiskt också att den andra länken du skickade stämmer mer in på mig. Har hört att det finns en hög korrelation mellan ADHD och depression och det skulle ju även kunna förklara en mildare form av depression…

Senixus
2009-06-20 01:05
#3

Ja jag tänkte att jag iaf kunde sända länken. Vet hur det är när man letar info för att man 'vet' att någe är fel men inte vad. Har ju kämpat i ett par år nu & äntligen fått min diagnos. Lyckades själv hitta (tack vare google, iFokus & ett par andra sidor) vad jag tyckte stämmde in på mig. Och så kämpade jag mig mot målet. Mycket tjat & krav från min sida. Idag har jag äntligen rätt diagnos, nu ska jag bara se till att jag får rätt hjälp också.

Ett uttryck jag lärt mig dessa år… Man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Det är nog så sant som det kan bli (tråkigt nog). Sjukvården försöker alltid styra & tror alltid att de vet bäst. Finner du någe som stämmer in på dig. Ge dem ALL info du hittar & lämna inget åt slumpen. Du har rätt att få hjälp & må bättre.

Stora Kramar från mig till dig.

[Fiction]
2009-06-20 01:35
#4

#3 Jag vet. Jag har fått kämpa och bråka på sjukvården för att få rätt till den neuropsykiatriska utredning jag nu går under. Det är hemskt att det skall vara på detta vis. Egentligen tycker jag nog att det skulle finnas större möjligheter till vård i hemmet med psykolog etc. Det vore optimalt för de som inte lyckas ta sig till terapin och ändå inte är tillräckligt dåliga för att läggas in.

Dystymi stämmer även in på det här med värk… Jag har lidit av kronisk värk under ett par år nu p g a spända muskler.

Får jag fråga vad du har fått för diagnos och vilken behandling du har fått för det?

Jag har ätit otaliga sorter anti-depressiva, men inga har hjälpt mig än så länge… De sista mådde jag lite bättre av ett tag (Zoloft), men min läkare beslutade att plocka bort dem eftersom hon inte tyckte att de gav någon verkan då jag fortfarande inte mådde tillräckligt bra för att gå och jobba.

Kram, Cati

Senixus
2009-06-20 03:03
#5

Kan börja med att säga att normalt sett så blir man Hypoman om man äter anti-deppresiva vid bipolär. En sak som kanske är tecken på att du iallafall inte har Bipolär.

Jag fick (förra Torsdagen) diagnoserna Bipolär 1, Social fobi, Panik ångest & Generaliserat ångest syndrom (eller som jag brukar skriva till dem jag känner B1, SF, PÅ, GAD kort o gott).

Äter Absenor (en typ av Valproat) som stämnings stabiliserande. Ska be om nått mot ångesten & mot mina vanföreställningar (som jag olyckligtvis haft sedan jag var 14). Känns som om jag nog inte kommer ut i arbetslivet någonsin. Men jag ska iaf få ett betydligt bättre hemmaliv.. det har jag jäklar bestämmt Flört

När jag åt Zoloft för många år sedan så fick jag massor av energi, blev superglad & uppåt och jag kunde springa benen av mig bara för att ha nått att göra. När jag fick min panikångest så fick jag Efexor mot den. Jag blev så mixad så det var hemskt. Satt hos mor en dag och berättade hur jag mådde. Talade i 180 typ & hoppade från ämne till ämne. Gick därifrån, 10 minuter senare var jag hemma. Då satt jag mig och började skriva ned hur jag mådde. När jag kom till slutet av sida 2 (kan säga att jag skrev fort, handen hant inte med tankarna) så satt jag och storbölade och ville inte leva Rynkar på näsan Från uppåt till max till Jag vill inte leva på mindre en 30 minuter. Sedan jojjade jag i måendet under några veckor på det viset. Sen kom deppen. 2 månader som höll på att sluta med självmord. Hade planerat allt & skulle göra det bara jag gett min mamma en sista 'bra dag' att minnas.

Som ett trollslag så var deppen borta sen. Sedan fortsatte det så. Pendla mellan Överlycka/depp/normal-läge till å från. Allt p.g.a Efexor.

När jag fick Absenor så lugnade sig allt. Första 2 veckorna var paradis efter allt snabb-pendlande. Sen kände jag sakta hur mitt pendlande kom tillbaka men inte lika mycket.

Absenor ska ökas, Jag låg på nybörjardos. Det var därför det var så. Jag ledsnade & la av med Absenoren. Samtidigt tjatade jag på Psyk om utredning på Affektiva i Västerås. De var motvilliga men jag gav mig inte. Nu har jag fått ett 'andra utlåtande' från Affektiva, jag vann alltså den ronden. Nu har jag även ökat dosen Absenor till det dubbla och jag känner att det fungerar bättre. Kommer fortsätta öka dosen & om den trotts det inte hjälper i slutet så ska jag kombinera Lithium eventuellt. Men det får jag som sagt se.

Jag är lite uppåt inatt. Inte tagit medecin p.g.a att det är midsommar & jag ville banne mig ha en sup Flört Så jag känner att jag inte kan fokusera tillräckligt för att se om/vad du äter för medecin/er nu. Om Zoloften gjorde så du mådde lite bättre iallafall så tycker jag det är bättre du går på den än ingen alls (om så nu är fallet). Det enda som gäller.. tjata & kräv. Om psyk är motsträviga så var fräck o hör med din Husläkare. Det var min husläkare som skrev ut Efexor mot in panikångest (ska egentligen inte lära folk att gå över huvet på psyk, men ibland måste man) Foten i munnen 

Ja det är väl så det ser ut för mig iaf. Fråga på bara om du funderar. Kan ju inte annat än försöka svara så gott jag kan Flört 

Kram

Upp till toppen
Annons: