32. Positiva/Negativa

Dessa förbannade dagar...

2009-05-02 12:07 #0 av: Jezzz

Visst... solen skiner, det är varmt, jag köpte lite fina o behövliga kläder häromdagen, katten ligger i köket...

men...

så kommer den DÄR känslan... den DÄR ångesten... Den som jag faktiskt ganska sällan har numera (iallafall jämfört med innan då det var 24 timmar om dygnet...).

Den där ångesten som får det att krypa i hela mig.. som får mig att vilja göra nåt jag inte ska. Såklart gör jag inte det... jag har bestämt slutat med sånt, så det är väl ingen fara. Men ändå så finns ju KÄNSLAN där. Och den är inte trevlig minsann...

Min terapeut har tutat i mig att det är OK att KÄNNA men inte handla. Och det har jag verkligen levt med nu i flera år.

Jag undrar bara: Kommer KÄNSLAN alltid att finnas kvar??? Kommer den inte försvinna någonsin?

Det har ju gått så vansinnigt lång tid nu! Varför försvinner den inte!!!???

Såna här dagar är de dagar jag behöver nåt att ta vid behov, men senaste jour-läkaren tyckte inte jag skulle ha vidbehovs-medicin... (hon träffade mig 25 minuter och jag har aldrig sett människan innan...)

Jag har komit till det stadium då jag inte ringer jouren längre för att "beklaga mig". Jag slutade med det för flera år sedan, fast besluten att minska min (då) extrema kontakt med psykiatrin...

..nu ligger jag i sängen, vrider mig i rastlös ångest och vet verkligen inte vd jag ska ta mig till.

SKA jag ringa jouren o be om vid behov???

Jag vet ärligt sagt inte... men jag vet att jag mår verkligen INTE bra...

Suck... Att gå framåt, att bli friskare, att inska kontakten med psyk... det är banne mig svårare än man tror...

/Jezzz

Anmäl
2009-05-02 12:36 #1 av: isa

#0 jag tycker du ska ringa jouren! Ingen människa ska behöva må dåligt och vara ensam om det. Du behöver någon att prata med när du mår så här. Ring dem!

många styrkekramar från mig till dig!

Anmäl
2009-05-02 14:54 #2 av: Citronmeliss

Jezzz, jag förstår att känslan inte är trevligSkrikandes

Det finns inget trevligt alls med ångesten och hur ska man kunna veta att den är borta, den kan dyka upp när man som minst anar det!Obestämd

Kan ändå inte låta bli att tänka på att det är positivt att du inte haft "den där" känslan på länge (fram tills nu då).

Jag misstänker att du hade den konstant innan?

Har med intresse och glädje följt din tråd om melatoninet och hur du lyckats dra ner på ditt användande av sömnmedicin med stor framgång.

Men lätt? NÄÄÄ!!! Det är banne mig inte lätt men ändå har du gjort ett "jättearbete" med dig själv!

Du har många erfarenheter och råd som du snällt delar med dig av till oss andra!

När du nu mår sämre igen så håller jag med isa att du kanske ändå kan behöva någon att åtminstonde tala med, få lite styrka från, förhoppningsvis!

Två steg fram och ett tillbaka, det är fortfarande mer än att stå på noll!

Snart hoppar du säkert flera steg i rätt riktning igen Jezzz!Glad

*Kram*

Anmäl
2009-05-02 15:53 #3 av: Jezzz

ni är underbara... tack

/Jezzz

Anmäl
2009-05-02 15:57 #4 av: Citronmeliss

Hoppas din dag blir "någorlunda" , trots allt!FlörtSkrattande

Anmäl
2009-05-02 22:14 #5 av: Jezzz

Dagen har flutit förbi med hjälp av shopping o sömn.. (nä, inte bra att tröst-shoppa, men det blev ändå bara nödvändiga saker...)

Så.. nu har jag satt igång en diskmaskin, städat undan lite sopor o lite smått... det har iallafall funkat...

/Jezzz

Anmäl
2009-05-02 22:31 #6 av: Citronmeliss

Det var starkt av dig att få dagen att funkaGlad

Hur har du det med sömnen nattetid för tillfället funkar det fortfarande med melantoninet?

Anmäl
2009-05-02 22:49 #7 av: Jezzz

#6:

Melatoninet funkar ännu toppen! Det är sååå skönt! Har ännu inte tagit nån Imovene, och känner mig mer o mer säker nu på att jag inte kommer att behöva ha tillbaka dem heller. Helt underbart! Cool

/Jezzz

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.