04. Personliga berättelser

Tacksam för livet!

2009-03-07 18:36 #0 av: Anders 50

Så lätt slipper ni mig inte!

Vad jag gjort de sista dagarna:

4/3. Började få svimnigsattacker på jobbet. Lyckades ta mig till bilen och hem till vårdcentralen. Lyckades ta mig in för egen maskin. Diagnos: 31 puls, tryck 56/42.

Ambulans till HIVA Värnamo sjukhus. Uppkopplad till en massa monitorer och många nålar i armarna. Var vid medvetande. Utredning började...

5/3. Natt. Pulsen ner till 20 vid tre tillfällen under natten, samma låga tryck. På dan lyckades de höja pulsen till 35-38 och trycket började också stiga. Konstaterades att Pacemaker behövdes. Hjärtat orkade inte självt.

 6/3 Ambulans till Jönköping. Pacemaker inopererad kl. 13.   Puls: 65,  färg på kinderna,  tryck 130/65. Intrimmning av pacemaker på e.m. Trött.

 7/3. Röntgenkoll av P-m, så att allt satt där det skulle, sedan koll igen av P-m så att den funkade ok. Efter genomgång med ö-läkaren blev det hemresa kl. 12. Så nu har jag varit hemma en stund.

Mitt hjärta klarar sig nu inte självt utan P-m, och den ska aldrig släppa ner min puls under 60 slag/min.

Jag har varit vi medvetande hela tiden(tror jag) och konstigt nog minns jag saker och siffror som jag aldrig brukar komma ihåg.

Känner mig lite matt och är öm efter op, men annars är det ok. Ska nu ta det lite lugnt medans op-såret läker.

Vill med detta visa att mycket kan hända från en dag till en annan, och jag hade turen på min sida. Och jag är så glad och tacksam för att jag kan vara med här igen!

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Anmäl
2009-03-07 19:15 #1 av: Sovgott

Jag tänker ofta på att vad som helst kan hända. Jag jobbar inom vården, så jag är väl arbetsskadad.

Min kusin var bara 17 år när han föll död ner på ett dansgolv. Det var ett blodkärl som brast i hjärnan. Ett medfött fel sa läkarna. Och jag har en nära vän som har pacemaker.

Tack för att du ville dela med dig av din berättelse!

Hoppas att den kan bidra till eftertanke och till att vi alla är tacksamma för det vi har och inte tar varandra för givet.

Själv brukar jag varje kväll innan jag somnar säga tyst för mig själv "tack för den här dagen", och aldrig somna osams med min sambo.

 

 

Anmäl
2009-03-07 20:16 #2 av: Fialotta2

Tack, det var bra gjort av dig att dela med dig av din upplevelse. Det går fort att livet förändras och efteråt kan man känna sig omtumlad.

Jag har vid flera tillfället upplevt hur det är att inte kunna gå och vara beroende av andra. Nu mera är jag tacksam för att jag kan gå och klara mig själv, även om det kan göra ont att  gå ibland. Det är inte riktigt samma sak som när hjärtat inte vill jobba som det ska.

Vi har tur som bor i Sverige när man blir sjuk i och med att vi inte behöver betala för den vård vi behöver.

Livet kan förändras väldigt snabbt och det gäller för oss att utnyttja varje sekund på ett så positivt sätt som vi kan.

 

Anmäl
2009-03-07 21:46 #3 av: Aviendha

Oj! Vilken tur att det gick så "bra" med dig! Ja, du har så rätt, otroligt mycket kan hända och förändras på kort tid. Det är en liten tannkeställare för oss alla, för även om man egentligen "vet" att det är så, så är det svårt att ta till sig förän någon man känner eller en själv drabbas tyvärr.

Krya på dig!

Anmäl
2009-03-08 10:22 #4 av: [aspie]

Jag är oerhört glad att det gick så bra som det gjorde, så du kan vara kvar här hos oss och sprida din glädje och underbara humor.

Är jätteglad både för din skull och din kärestas skull. Ta väl hand om varandra som ni alltid gjort. Krya på er båda. Tycker om er mycket.

*Bamsekramar*Glad

Anmäl
2009-03-08 11:35 #5 av: isa

Tack för att du delade med dig av din berättelse. Vad läskigt! Men vad skönt att det gick bra till slut.

Ja, du har rätt i att livet kan vända från ena dagen till den andra. Du hade "tur i oturen". Jag håller med dig om att efter det har hänt något allvarligt och läskigt så värderar man livet mera.

Ta väl hand om dig. Det var mycket starkt av dig att orka skriva härinne bara några dagar efter en så omfattande händelse.

Styrkekramar från isa

Anmäl
2009-03-08 14:50 #6 av: Citronmeliss

Ojoj.. Mycket kan hända så fort!

Var rädd om dig och ditt "nyvunna" liv.Glad

*Kram*

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.