23. Tänkvärt

Läkare - bristvara?

2009-03-09 12:28 #0 av: Citronmeliss

Idag är svenskutbildade läkare en bristvara.

Över hälften av de läkarlegitimationer som socialstyrelsen utfärdar gäller personer som kommer från annat EU(EES) land. (källa DN:s nätupplaga 090305)

Detta behöver naturligtvis inte vara enbart negativt, men jag tycker att det är tråkigt att vi inte har råd att utbilda fler läkare i Sverige än vad som görs i dagsläget!

Det är inte på grund av att intresset saknas för att bli läkare, det styrs snarare av bristen på utbildningplatser till läkarlinjerna!

Bristen gör att vi tvingas ta in läkare som får gå en "snabbkurs" i svenska språket vilket enligt mig, många gånger leder till stor språkförbistring.

När en patient som ej talar svenska söker läkare finns det med rätta, möjlighet till tolk, för att göra sig och bli förstådd.

Snart behövs det motsatta..

Att gå till läkaren kan många gånger vara svårt och upplevas som jobbigt och det blir inte lättare när man inte förstår varandra, när kommunikationen helt enkelt inte fungerar tillfredställande.

Jag tillhör normalt inte de som har svårt för att gå till läkaren eller att göra mig förstådd. Men det har ändå hänt mig vid ett flertal tillfällen.

När det är svårt att prata till och med somatiska, konkreta sjukdomar eller symptom så blir det inte precis lättare att förmedla känslor/psykiskt mående.

Något som för övrigt kan vara riktigt svårt och jobbigt att sätta ord på i vanliga fall, även utan de språkförbistringar som lätt uppstår när man har svårt att kommuniciera på samma språk!

Jag vet att detta kan låta diskriminerande mot en del av läkarkåren och det är inte min avsikt.

Det är inte deras skicklighet i sin specialitet jag ifrågasätter.

Det är svårigheten i att som patient göra sig förstådd och själv förstå som jag är missnöjd med!

Jag anser att, inom psykiatrin där det går så många personer som behandlas just på grund av olika svårigheter, bland annat vad gäller förmågan att fungera väl med andra männsikor i kommunikation och agerande, blir detta ett stort handikapp.

Jag menar, att om jag har, till exempel svårt att röra mig så vore det ju till min nackdel om jag tvingades att jogga runt bredvid min läkare!

Om jag mår psykiskt dåligt, med allt som det kan medföra, underlättar det definitivt inte att ha en rädsla eller känna frustration eller hopplöshet över att inte bli förstådd.

Den oro, ångest som kanske gör att man har svårt att prata i vanliga fall förstärks ytterligare

Man kanske fortfarande är "i sin linda" i försöken att våga öppna sig, i trevande försök att sätta ord på sina känslor och på sitt mående.

Men i stället för att få ett genuint samtal om sin psykiska hälsa hamnar man i definitioner av ord eller andra språkförbistringar som gör att man kommer ifrån fokus på måendet.

Det leder enlig mig inte till den trygghet som behövs för en god behandling.

Är det bara jag som reagerar över att sjukvården är så här idag, hur tänker ni?

Anmäl
2009-03-09 12:52 #1 av: Citronmeliss

Jag vill för att undvika missförstånd åter igen påpeka att jag inte ifrågasätter någon läkares kompetens eller lämplighet.

Jag har under mitt snart 50 åriga liv, både som patient på olika inrättningar och i mitt yrkesutövande träffat underbara och skickliga läkare av olika nationallitet!

Men, nu handlar inte inlägget om det.

Jag ville belysa bristen på läkare och eventuella följder för oss patienter inom psykiatrin, i första hand!

Anmäl
2009-03-09 13:50 #2 av: Anders 50

Jag förstår inte heller varför det inte finns fler svenska läkare.

Många gånger beskriver man sina symtom på lokal dialekt och i lokala termer, och med en läkare som snabbutbildats på rikssvenska kan det lätt bli fel.

Först vill jag säga att jag har inget emot danska läkare, men varför lär de sig inte någon form av svenska fast de har bott och verkat här många år.

Läkare från andra länder talar mycket bättre svenska, trots att de inte varit här så länge.  

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Anmäl
2009-03-09 13:55 #3 av: Aviendha

Det är trist som du säger, och ändå står många studenter och stampar år ut och år in med höga betyg för att de inte släpps in på utbildningen. Smart folk som verkligen hade kunnat bli bra på sitt arbete. Det är synd.

I längden kan det ju tom. leda till att folk drar sig för att gå till sjukvården.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.