06. Behandling/Medicin

Går hos psykolog?

2008-08-17 14:45 #0 av: Citronmeliss

Hur många av er går till psykolog eller har gått?

Många får ju samtalsstöd, men det är inte alltid av en utbildad psykolog.

Så, hur är det med er andra får ni hjälp av psykolog?

Kram, Citronmeliss!

Anmäl
2008-08-17 14:46 #1 av: zmulan

Jag går hos psykolog en gång i veckan!

Gick även hos psykolog via skolan när jag var 11-12 nånting... men minns inte varför. Skäms

Anmäl
2008-08-17 14:48 #2 av: zmulan

#0 Hur är det för dig? Går du hos psykolog?

Anmäl
2008-08-17 15:10 #3 av: Citronmeliss

Kanske ska berätta hur det är för mig!

Jag gick under tonåren på BUP hos flera psykologer och de var till stor hjälp tyckte jag då.

Har sedan haft långa perioder utan samtalsstöd från psykolog.

Saknar utbildade psykologer nära mig som är knutna till psykiatrin. Att gå privat är ett alternativ som tyvärr inte finns för mig då det kostar mer en vad min ekonomi klarar.

Synd, för annars har bla St: Lukasstiftelsen mycket bra psykologhjälp, tycker jag!

Hos mig finns det altså bara samtalsstöd att få ur andra yrkesgrupper. socionomer, sjuksköterskor, beteendevetare osv.. och de har inte förmågan att ge mig det stöd jag behöver.

Det brukar dessutom sluta med att personen slutligen skickar mig vidare, då den inte kan ge mig adekvat stöd.. Det blir ju i längden en påfrestande och frustrerande situation både för mig och samtalsstödet..

En terapeut som var beteendevetare i grunden, fick ett regelrätt utbrott vid ett tillfälle. Hon skrek högt och upprört till mig, att hon minsann inte kunde hjälpa mig med mina problem..

Så kunde inte jag se till att skaffa hjälp hos en annan profession istället, för hon kunde minsann inte hjälpa mig..Rynkar på näsan

Nu senast fick min psykiatri för sig att jag kunde gå under "vårdgarantin". 

Då kunde de inte undgå att hjälpa mig med lämpligt psykologstöd mer än tre månader.

Tyvärr fanns det en tråkig detalj i det hela.. det var att denna hjälp kunde bli var som helst?Obestämd

Jaha frågade jag, var är var som helst då? Innbillade ju mig att det kanske var inom den region jag tillhör..

Men nej då mumlade de ... Precis var som helst!

Det kan bli i Jönköping eller i Kiruna ...Förvånad

Ska man skratta eller gråta? En akutoperation hade jag nog inte tvekat..

Men skall jag åka på regelbundna sessioner till en annan del av landet, hur tänker de?

Så var det med den vårdgarantin, det är ju ett stort skämt.

Hoppas att ni andra har tillgång till utbildade psykologer som ni får hjälp av. själv fortsätter jag vänta på att en ska dyka upp!

 

Anmäl
2008-08-17 15:37 #4 av: [aspie]

Oj Melissen, vilken rörig soppa du fått erfaraRynkar på näsan

Själv hade jag psykologkontakt vid ett par tillfällen då jag var riktigt ung. Men slutade gå efter bara ett par tre ggr, tyckte det kändes meningslöst och att vi inte kom fram till ngt.

När min dotter var liten fick jag en psykolog (den bästa sa de) som sa efter första samtalet att jag behövde gå i många, många år, med tanke på vad jag varit med om. Jag orkade bara gå  ca tre fyra ggr, sen gav jag upp. är det ngt jag hatar så är det psykologer som bara sitter och blänger på en med armarna i kors och säger: PRATA! Den psykologen sa att jag skulle prata och han lyssna, vi skulle alltså inte ha en dialog. Nä, den personkemin var helt åt skogen... BläääSkrikandes

Fick en samtalskontakt efter att exet försökte döda mig. Gick dit en gång sen gav jag upp, tyckte det kändes helt meningslöst, det pratet hon hade.

Nu går jag sen i februari hos en psykolog som verkar rätt juste. Men jag tycker inte vi heller kommer någonstansObestämd har jag dåligt tålamod kanske? Suck! Ska dit i morgon igen, nu är hans semester slut..

Anmäl
2008-08-17 17:09 #5 av: David

Melissen, det låter inte alls bra!! Jobbig situation minst sagt.

Den här vårdgarantin är ett skämt. Helt och hållet. I början skulle jag få samtalsstöd i Värnamo hade de tänkt sig. Och, det är en bra bit ifrån mig.

Jag har ingen psykolog-kontakt just nu. Har en överläkare och en sjuksköterska. Den senaste psykologkontakten jag hade har slutat på min mottagning, men hon var riktigt bra. Psykologen innan stämde inte alls personkemin med. Det enda vi kom fram till under nästan ett års tid var att jag skulle skaffa ett bibliotekskort, vilket jag efter mycket om och men gjorde, men har aldrig använt...

Ska ha planeringsmöte i början på september och där får vi väl se vad som bestäms.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2010-03-19 16:41 #6 av: oboy

Just nu har jag ingen samtals kontakt, har dock fått en remiss till psykiatrin så det är bara att vänta och se. Har dock sen jag var 14 år träffat 15 olika kuratorer/psykologer/skolsköterskor och bara några få av dessa har kunnat hjälpa mig; psykologen på BUP och min senaste kuratorskonatkt som jag hade dock tyckte hon att mitt problem var ganska omfattande och att hon kanske inte kunde hjälpa mig plus att hon är överbelastad. Synd dock för att jag har fått bra konakt med henne, så kommer bli en ytterligare samtalskonatkt vid psykiatrin.. Den 16:e i ordningen

Anmäl
2010-03-19 17:31 #7 av: [YlvaP]

Ja jag går hos en psykolog ca 1 gång i veckan.

MVH Ylva / Wai-san
Vardagsbloggen
Medarbetare på Sommar och Scrubs.

Anmäl
2010-03-19 18:08 #8 av: Silvernalles

Jag har KBT-samtal 2 ggr / vecka med min läkare.

Anmäl
2010-03-19 22:37 #9 av: Jetaime

Jag gick hos psykolog innan, men sen slutade hon. Och då blev det att jag började gå hos kurator på umo (vilket jag inte trivs alls med, jobbigare att gå dit än att inte göra det...)

Sajtvärd för Australian Shepherd.ifokus!

Anmäl
2010-03-20 15:54 #10 av: rolnor

Har gått uinder en lång period, 7 år, något jag kan rekomendera. Kanske blir man inte lyckling, men betydligt mindre olycklig!

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-03-21 11:19 #11 av: isa

Jag har gått hos psykolog 1 gång i veckan. Men sedan jag varit med i en KBT-grupp får jag inte komma till henne säger hon. Nu ska jag klara mig själv tycker hon.....Är inte alls nöjd med henne, vår personkemi har aldrig stämt, men på min avdelning säger dom att det inte finns nån annan att byta till.....

Jah har sagt det förut och jag säger det igen: Jag saknar min gamla kurator. Hon var helt underbar. Hon har gått i pension.

Anmäl
2010-03-22 13:24 #12 av: gris3n

från 6:an till 9:an gick jag nästan konstant till bup, under den perioden pratade jag me tot 7 pers...om någon av dom va en psykolog vet jag inte, de va inget som intresserade mej då.

sen i 1:an på gymnasiet så gick jag nog hos en psykolog en gång i vecka under nästan ett år. sen skulle han sluta å då tröttnade jag. så efter det pratade jag bara med skolkuratorn men sen fick hon barn å jag flyttade till andra sidan landet. så nu får jag klara mej själv bäst fan jag vill...på gott å ont...

Anmäl
2010-03-25 18:12 #13 av: Novisan

ja, ett och ett halvt år en gång i veckan för 5 år sen. Fantastiskt. Nu börjar jag hos en ny, har varit där 2 ggr.

Anmäl
2010-03-31 18:22 #14 av: Hawknestgrove

JAg har gått, för ca 15 år  sedan. För att tackla min svartsjuka

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-05-31 19:43 #15 av: [muffy]

Jag går nu till psykolog 2 gånger i veckan på BUP,. trotts att jag är 18. Har dispens. Jag har varit inlagd myket på vuxenpsyk. Dem vill att jag blir överflyttad. Dem vill att jag böjar DBT behandling hos dem. Men jag har haft kontakt med min psykolog 2 gånger i veckan i 2 år. Vi är långt ifrån klara. Hon vill att jag går kvar hos henne och jag tror absolut inte att jag bara kan avsluta kontakten med henne, hon har lärt mig att överleve, hon ebtyder mycket.....

Oroas för när jag fyller 20 om lite mer än 1 år. Då vården börjar kosta. Jag kommer aldrig ha råd...

Men nu går jag hos BUP, min psykolog är guldvärd, förstår inte hur har orkat med min tystnad lika bra som mitt osamahnhängande ostoppbara babbel...

Anmäl
2010-06-01 12:39 #16 av: sonjaochjocke

Jag har haft olika typer av terapeuter och varit på psyk en gång i veckan i de olika komuner jag har bott i den senaste tiden. Men aldrig tyckt att det har funkat, har bara gått därifrån ledsen och kränkt.

Går nu hos en privat terapeuter som jobbar med en metod som heter ISTDP, jag tycker fungerar jätte bra och det känns verkligen som om jag gör framsteg.

Anmäl
2010-06-01 15:21 #17 av: rolnor

#16 Bra!

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-06-01 22:34 #18 av: NaimaG

Jag har min kontaktperson.

Anmäl
2010-06-02 22:45 #19 av: HannaM

#15 Frikort är en bra uppfinning. Du behöver inte betala mer än 900 sen är det gratis vård ett år från första tillfället du betalade.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2010-06-06 02:01 #20 av: Zaphix

Har gått hos olika pskykologer/kuratorer/samtalskontakter under många år. Började hos en kurator på ungdomsmottagning, när jag blev för gammal hamnade jag hos Unga Vuxna-mottagningen i ett par år. Men nu har jag äntligen hittat rätt på NPF-mottagningen.

Går numera i KBT, vilket är betydligt mer min grej än vanlig samtalsterapi. Gått i samtalsterapi i aldeles för många år utan minsta resultat, men KBT'n börjar äntligen hjälpa. :)

Däremot är det ju självklart sommaruppehåll som överallt annars i landstinget.. Mycket bra med minst två månaders uppehåll mitt under KBT, mycket lyckat landsting.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.