Annons:
Etiketterpersonlighetsstörningarborderline
Läst 11362 ggr
David
8/22/08, 4:46 PM

Borderline personlighetsstörning

Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fem av följande uttryck:

(1) gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här.

(2) uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellan mänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering

(3) uppvisar identitetsstörning, dvs varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla

(4) visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här.

(5) uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar

(6) är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av  sinnesstämningen (tex. intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)

(7) känner en kronisk tomhetskänsla

(8) uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (tex. ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)

(9) har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom.

Det nya namnet är egentligen emotionell instabil personlighetsstörning.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Annons:
AnneN
8/22/08, 6:48 PM
#1

Har en väninna med diagnosen borderline

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Honestyisdead
8/22/08, 7:01 PM
#2

Jag har diagnosen.

David
8/22/08, 7:30 PM
#3

Jag har halva diagnosen Glad. Utreddes för Borderline, och började behandlas för det, men sedan blev det "emotionell instabilitet med bipolära drag". De tog bort personlighetsstörningsordet och la till "bipolära drag". Fråga mig inte vad det är för skillnad egentligen.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

camillaabrahamsson
8/22/08, 9:34 PM
#4

Åh, varenda en av de här punkterna stämmer in på mig.. Men jag har aldrig fått någon diagnos, bara varit allmänt knäpp hela livet. Så der är lite svårt att veta. tack för bra artikel :-)

Yuki
8/25/08, 8:01 PM
#5

Stämmer inte på mig (av det jag förstått).

Jag har läst en bok där huvudpersonen led av den här störningen. Hon hette Katherine eller liknande, minns inte riktigt. Allt i boken hade tydligen hänt på riktigt (och boken var inte ett dugg trevlig)… Hemskt…

[aspie]
9/14/08, 7:28 PM
#6

David!

Behöver ordförklaringarSkäms

  • Affekt
  • Inadekvat
  • Dissociativ

Behöver oxå en förklaring på vad som menas i punk 5. Är det något som alla med Borderline lever med dagligen? Är det något som ALLA med Borderline har, måste det finnas med i diagnoskreterierna?

Annons:
David
9/14/08, 7:37 PM
#7

Affekt = upplevelse av en känsla
Inadekvat = opassande (?)
Dissociativ hittade jag ingen lätt beskrivning på, men lite finns här.

Nix, det finns många som har Borderline som inte lever med punkt 5 dagligen. Vissa har det inte alls.

Tror inte att det är något kriterie som måste finnas med, men för att få diagnosen ska 5 eller 7 kriterier stämma.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

[aspie]
9/14/08, 8:49 PM
#8

Tack och OJ, David!

Jag tror att jag mycket väl kan ha borderlineFörvånad Nåja, vi år väl se vad psykologen kommer fram tillObestämd

David
9/15/08, 1:44 AM
#9

Jag tror att Borderline är en av de diagnoser som är allra svårast att ställa, eftersom så mycket annat kan passa in också. Jag har "halva" Borderline och "halva" bipolära. Och så tror jag att jag är en halv bokstavsmänniska också. Så det blir ju tre halvor…

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Ladyinred
9/15/08, 11:52 AM
#10

jag har oxå den diagnosen, de satte den för 7 år sen. Idag har jag dock inte kvar självskadebeteendet. Men det har jag fått jobba hårt med för att bli av med. Gick på DBT ett tag och har lärt mig mycket där om hur jag ska hantera olika situationer.

För ett år sen tog en läkare tillbaka den diagnosen och ville sätta bipolär på mig. Nästa läkare ansåg att jag har båda. Dock vet de inte hur mycket bipolär jag är idag.

[aspie]
9/15/08, 12:00 PM
#11

Oooops! Inte lätt att få en diagnos med andra ordRynkar på näsan

David, du är nu halvaspie eller halvbokstav, halvbipo och halvborder. Får jag fråga! Hur känns det att vara halv egentligen?FlörtSkrattande

Kramis

David
9/15/08, 12:40 PM
#12

#11. Eller så är det för lätt att få diagnosen. Precis som #10 så velar många läkare mellan bipolär och Borderline. Men egentligen spelar det inte sån stor roll, eftersom medicinering och behandling nästan är samma. DBT-n är väldigt nyttig inte bara i det "sjuka" utan i livet i stort. Man får lära sig mycket som man har nytta av annars också.

Jag är ju fyra halvor. Hur ska det här gå Flört. Men det känns rätt bra faktiskt. Glad

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

[aspie]
9/15/08, 1:06 PM
#13

Ha ha David! Skönt att du har humor och att du mår bra av att vara fyra halvorSkrattande

Du! Vad betyder DBT?Förvånad

Annons:
David
9/15/08, 1:30 PM
#14

DBT är en rätt ny inriktning på KBT. KBT är kognetiv beteendeterapi, och DBT står för dialektisk beteendeterapi. I DBT så betonar man balansen mellan att acceptera verkligheten som den är, och samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

[aspie]
9/15/08, 1:40 PM
#15

Hmmm, kanske något man skulle behövaObestämd Tack David! Skrattande

David
9/15/08, 1:42 PM
#16

Gå till bibblan, låna två böcker som heter "Att leva ett liv, inte vinna ett krig" och "Vem är det som bestämmer i ditt liv". Böckerna är skrivna av Åsa Nilsonne och Anna Kåver. Det är de två personerna som förde hit DBT ifrån USA.

Båda böckerna innehåller mycket nyttigt och massvis med tips och självövningar. Jag läste dem innan jag började med DBT-behandlingen.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

[aspie]
9/15/08, 1:53 PM
#17

Tack David. Jag ska kolla upp böckernaGlad

Men du! Orkar du göra dessa övningar?

Jag har fått massor av övningar från sjukgymnast och från de på smärtrehab, men jag orkar aldrig ta itu med detta. Lika är med avslappningsövningar jag fått i läxa. Orkar inte, har ingen lust, fixar det helt enkelt inteSkäms och så får jag dåligt samvete som ökar på min ångest.

Tur att de inte vet att jag inte gör övningarna, annars hade jag säkert blivit utskälld efter noterObestämd

David
9/15/08, 3:37 PM
#18

Nja, vissa övningar är sådana man kan göra i vardagen. Som att be att få växla en femhundring på en affär, eller gå in på en restaurang och be om att glas vatten.

DBT behandlingen är rätt tuff. Där är det hemläxor med olika övningar varje vecka. Så man måste vara rätt stabil när man börjar. Jag avbröt efter halva tiden för jag kände att jag inte orkade med trycket/stressen.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

[aspie]
9/15/08, 3:45 PM
#19

Huana migFörvånad Det låter inte som något jag skulle palla medRynkar på näsan  Nåja, får väl ta en dag i taget och se hur det går, annat kan man väl inte göraObestämd

Ladyinred
9/15/08, 6:01 PM
#20

DBT för mig var framförallt inriktat på alternativ när man fick panikångest och ville göra sig illa. De va inte lätt. Som att låta bli att nysa ungefär :S en inlärd reflex.

Annons:
[aspie]
9/15/08, 6:08 PM
#21

#20 Usch , det låter så himla jobbigt med DBT tycker jagRynkar på näsan Om jag nu skulle hamna i en sån terapi, så hoppas jag att jag klarar av det.

Hur har det funkat för dig?

Ladyinred
9/15/08, 6:13 PM
#22

jag palla de det inte då utan avbröt behandlingen. Mycket berodde på att min handläggare tog allt jag gjorde och inte gjorde väldigt personligt. Hon kunde ringa efter 10 en fredagkväll och kolla hur jag mådde. Men nu efteråt har jag haft mycket nytta av det. Jag vet hur jag snabbast avbryter en panikångestatack…

[aspie]
9/15/08, 6:17 PM
#23

Oj, kan man lära sig att avbryta en panikångestattackFörvånad

David
9/15/08, 6:21 PM
#24

#23. Ja, det går efter mycket träning. Medveten närvaro är ett alternativ, som tar tid att lära sig.

Det "enklaste" är att andas i fyrkant. Det gäller att ta långa och djupa andetag. Gärna fokusera på något fyrkantigt, en tavla, en buss, ja, vad som helst nästan. Andas in samtidigt som du följer blicken längs ena kanten, andas ut sakta som du följer blicken längs nästa kant osv.

Panikångestattacken gör att man hyperventilerar, att syret till hjärnan inte blir normalt, och det gör att man kan få svimmningskänslor, stickande i fingrar, händer, armar, hjärtklappning m.m. Om man inte lyckas andas i fyrkant kan det fungera att andas i en liten papperspåse, typ lösgodispåse.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Ladyinred
9/15/08, 8:33 PM
#25

ett sista alternativ som jag bara använt ett fåtal ggr är att duscha i iskallt vatten. Eller bara huvudet fungerar oxå. Det går inte att vara hysterisk när man håller på o frysa arslet av sig. Du tvingas ner helt enkelt.

David
9/15/08, 8:35 PM
#26

Iskallt vatten, det har jag inte provat. Ska försöka ta mig till duschen om/när jag får nästan panikattack.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

[aspie]
9/15/08, 8:48 PM
#27

ha ha ha, inte bli hysterisk när man håller på att frysa arslet av sig, det lät kulSkrattande Är det förresten därför jag tycker om att tvätta håret i kallt vatten?Obestämd

Medveten närvaro, det tränade vi när jag gick på smärtrehab. och så fick jag en avslappning cd för att träna just detta hemma. Tror ni att jag gjort det? NÄSkäms

Annons:
Ladyinred
9/15/08, 9:08 PM
#28

jag har bara gjort det en gång i riktigt kallt vatten, hade huvudvärk resten av den dagen så i fortsättningen har det inte varit fullt så kallt.

Rocktjejen
9/16/08, 8:36 PM
#29

Hej!

visste inte om jag skulle göra en ny tråd eller om jag får lägga in denna länk här..annars får du flytta på det david.

här är iaf. en bra sida med information om hur det är att ha diagnosen Borderline,om man kan bli fri ifrån den osv,.

Ni andra som precis som jag har Borderline hur lever ni erat liv? har ni fått hjälp och har ni stöd runtomkring er?

Honestyisdead
9/16/08, 8:37 PM
#30

#29 Du glömde länken tror jag :)

David
9/16/08, 8:38 PM
#31

#29. Du får jättegärna lägga in länken här. Tråden handlar om allt som går att prata om gällande Borderline. Glad

Min artikel om Det biosociala arvet är något som är väldigt aktuellt just när det gäller Borderline. Hon som forskade kring det, Marsha Linehan, är också den som tog fram DBT-behandlingen.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Rocktjejen
9/16/08, 8:40 PM
#32

haha..bra att du är med Hera..för det är inte jagTungan ute

http://www.borderlineinfo.se/index.php

Honestyisdead
9/16/08, 8:40 PM
#33

Rocktjejen Det brukar inte jag vara i vanliga fall ;)

Rocktjejen
9/16/08, 8:54 PM
#34

#31 Ja det läste jag den är bra den artikeln.

#33 Jasså inte..men nu var du alert iaf. alltid något o skryta medGlad

På tal om o vara alert..jisses hur är man funtad..var ut med vovven igår till en skogsdunge o skulle kasta boll ser att det står en kille o sågar i träd jag tittar bort o fortsätter kasta boll med vovven..varvid han ropar..du!! det kommer ett träd snart..då fick jag minsann bråttom..ojoj..

Annons:
Fallen
12/1/08, 11:20 PM
#35

Har tagit mig ur Borderline träsket och fått diagnosen helt struken.

Klassas som frisk inom psykiatrin idag.. Lite konstigt efter man har levt med så mycket så länge…

Återkommer senare med eventuell artikel om att leva med Borderline personlighet.

Flört

LinnB
12/1/08, 11:52 PM
#37

Jag har inte. Har någon sett filmen Girl, interrupted? Den med Winona Ryder och Angelina Jolie bl.a…
Otroligt bra film. Jag rekommenderar den starkt.

Va hjälp ä å fly om du ha töjje fel väg?

David
12/2/08, 12:02 AM
#38

#36. Är du helt säker på att det är Borderline? Mina läkare trodde också det för en stund, men eftersom tre diagnoser nästan sitter ihop är det jättesvårt att veta vad som är vad, och behandling och medicinering skiljer väldigt. PM:a om du vill prata mer djupgående.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

kerstinjo
12/2/08, 12:16 AM
#39

Tyvärr är Borderline en s.k. skräpdiagnos och allt för många har fått diagnosen utan att ha Borderline.

 Kerstin 

 

HannaM
12/2/08, 12:16 AM
#40

#38 tja… jag är rätt så säker. Läkaren har trott det mer än en gång en kort stund.

Rocktjejen
12/2/08, 12:42 AM
#41

Jag har det definitivt det är så solklart som det kan bli..inget som jag skryter om direkt förstås..men jag har läst så mycket om borderline/emotionellt instabil så jag kan inte förneka det.

Vad skönt för dig Fallen att du har blivit frisk förklarad ifrån Borderline.Fick du någon hjälp under tiden med Borderline?

Varma kramar Eva

Annons:
David
12/2/08, 1:30 AM
#42

Håller med Kerstin, det har blivit en "innediagnos" som många får utan att ens uppfylla de kriteriekrav som diagnosen har. Visst, viss behandling man får är nyttig för övriga livet, men det hjälper inte speciellt mycket för måendet.

Märker stor skillnad nu när jag fått ny diagnos, väntar på ny behandling, och framförallt ny medicin och en läkare som tänker lite mer brett och inte är inrutad på just en diagnos.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

kerstinjo
12/2/08, 1:44 AM
#43

Borderline är inte heller något som är medicinskt behandlingsbart.

 Kerstin 

 

David
12/2/08, 1:48 AM
#44

#43. Du har så rätt så i dina kloka ord.

Borderline finns dessutom inte kvar i den nya upplagan av DSM-IV-TR, utan heter där emotionell instabilitet, alternativt emotionell instabil personlighetsstörning, vilket jag själv tycker är ett mycket bättre namn.

För emotionell instabilitet är precis som Kerstin skriver inte något som är medicinskt behandlingsbart. De som har en kopplad depression får däremot "gärna" medicin utskriven.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Fallen
12/2/08, 12:07 PM
#45

Borderline är ingen slask diagnos utan en viktig diagnos. Här är det nog mera att psykiatrin är slask och sätter allt för lätt vindigt många olika diagnoser utan riktigt adekvat utreda personen ifråga.

Detta med gå ut med att säga att Borderline är en slask diagnos gör så att många med denna sorts problematik blir triggade och känner sig ännu mera oönskade. Här måste tyvär välja sina ord mycket väl genom hur, vad och hur långt någon går är det ingen som vet och inget som jag tror någon vill ha eller bära i samvetetsform.

För mig blev Borderline diagnosen en viktigt pusselbit i pusslet över mig själv. Fick svaret varför aldrig något direkt fungerade eller varför allt mera eller mindre hela tiden havrerade.

Borderline är mera en relationströning. Man har oerhörda problem med att få relationer att fungerar. På detta att man alltid mera blivit dömd för sina känslor och här kommer då den biosociala teorin in. Därav har man ingen identitet utan mera är identiteten som en kraschad spegel och enda man har är spegelskärvorna att ses sig själv i.

Själv fick jag möjligheten till DBT och jag var motaglig för terapi och genom terapin så självläkte jag också. Därav har jag kunnat stryka Borderline som diagnos. Det sorgliga i detta hela beror allt mera på vart man bor i sverige och vad och vilken hjälp som finns där man bor.

Nya forskningsrön handlar om bipolär och Borderline går väldigt mycket in i varandra. Så har man Borderline problematik så är man också mer eller mindre bipolär. Samma sak är det för de bipolära att de har mer eller mindre Borderline problematik. Så framtiden kanske det blir en och samma diagnos och ingen som riktigt vet egentligen.

Det som skiljer från många andra diagnoser är att man har Borderline personlighet som medför en  specifik problematik. Terapin går mera ut på att göra personen medveten om problematiken och bryta ner detta först innan man ersätter det hela mot andra konstruktiva färdigheter. Därifrån kan man då komma ur sin personlighet och slippa problematiken. Alltså man är inte sin diagnos utan man har viss sorts problematik när det kommer till Borderline.

Har man endast Borderline som diangos, så är man fel diagnoserad!

För man kan inte bara ha Borderline, utan man måste ha en eller flera andra diagnoser att hänga upp Borderline diagnosen på. Just för att det är en specifik problematik.

Alla personlighetströningar gör att man har viss personlighet och det är den specifika problematiken som avgör diagnosen på det hela.

Så många som är adekvat utredda och då har en Borderline problematik är då oftast många fasciterade när det kommer till diagnoser. Oftast har man många olika diagnoser och inget ovanligt att det handlar omkring 10st eller fler.

Tycker att det blir så fel att säga att Borderline är slask diagnos och inget man behöver bryr sig om. Detta skapar som sagt onödigt lidande framöver för många som egentligen kanske skulle kunna ha fått hjälp genom att de trodde mera att diagnosen inte var "en riktigt". Speciellt om man tittar på foskningen som finns idag om man får adekvat hjälp så säger den att man har större chans att komma ur problematiken och få ett fungerande liv är högre kring Borderline är generell social fobi.

Tänk till istället och mycket av detta sätt att se gör att de med Borderline diagnos blir lättare stämplade pga det hela än mötta för vem de är.

Fallen
12/2/08, 12:09 PM
#46

Kan tillägga att ADHD och asperberger som diagnos går in och är många gånger väldigt lika Borderline. Har man blivit adekvat utredd så kan man egentligen inte ha både ock, utan mera antingen det ena eller det andra.

kerstinjo
12/2/08, 1:17 PM
#47

# 45 Det jag menar när jag skriver att Borderline är en inom psykiatrin kallad "skräpdiagnos" är att benämningen Borderline och emotionella störningar många gånger ges när man inte hittar något annat som stämmer till 100%.

Tyvärr finns det allt för många som har fått denna diagnos av otillräckneliga läkare, utan en ordentlig utredning. En diagnos som kan förfölja en människa genom livet.

 Kerstin 

 

HannaM
12/2/08, 2:08 PM
Annons:
David
12/2/08, 2:35 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#49

Min läkare poängterar alltid att främst ADHD, vissa typer av bipolära varianter och Emotionell Instabilitet går hand i hand, och väldigt svårt att avgöra "vad som är vad".

Vad jag menade med att "borderline" är en skräpdiagnos är inte menat att de som fått diagnosen (har haft den själv) på något sätt inte har de problemen, snarare att det blivit en modediagnos inom psykiatrin. Och jag är en av de som kämpar hårt för att verkligen dela upp "borderline" i dess riktiga beståndsdelar, och med de ord som ska användas idag.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Fallen
12/2/08, 3:23 PM
#50

Det jag menade med att man måste tänka till vad man säger kring Borderline som diagnos. Säger man tex slask, skräp diagnos kan detta i sin tur medföra att många tar till desktruktiva handlingar. Här kring just Borderline kan man inte vara för rak fram överhuvudtaget och många gånger bättre att vara tyst än säga vad man tycker.

Det har med invalideringar att göra och då återkommer vi till biosociala teorin igen.

Borderline är inte emotionell störning utan man har då en viss personlighet med en specifikt problematik som är då karakträristiskt för emotionell instabil personlighetstörning. Att säga att det är emotionell störning är dock inte korrekt sätt benämna det hela.

Emotionell störning är dock helt andra saker som dissociation tex, där genom trauma har klippt av Jaget från Känslorna. Så jaget är en då stort sätt den del som är medan mycket kring känslorna är då dissocativt störning. Ett sätt att se detta kring är mycket kraftiga overklighetskänslor, som fauge, black outs, speglingar, att man lättar ifrån sig själv, instängd i jätte bubbla, att sina händer, ansikte etc är inte ens egna etc.. Detta går att komma ifrån och läka ifrån. Här handlar det stegvis om att låta Jaget möta och vara ett med känslorna. En stor del inom DBT går som sagt ut på detta. Så även detta går att bli bra ifrån och inget kroniskt som det står på många håll. Utan där har nog mera forskningen gått ifrån faktan. Detta speglar oxå väldigt mycket kring IPS med.

Mode diagnos är det inte heller utan antalet som får denna diagnos har ökat marknat! Något som man är väl medvetna om in psykiatrin. Varför är det ingen som vet heller men forskning sker kring denna aspekt. Tänker på artikeln att de desktruktiva agerandet har bland ungdomar på 10 år ökat med 60%. Bara detta är ett bevis i sig själv och många av dessa ungdomar kommer efter 20 års ålder erhålla IPS diagnos. Här är det som sagt många orsaker och faktorer som speglar och en handlar om att vi jobbar mer och har karriärer och barnen får komma i andra hand eller att som föräldrar är mera benägna att curla är en annan. Orsaken är inte ännu besvarad men faktumet är att IPS har ökat marknat som problematik.

Allt måste som sagt ha en orsak till varför. Den vet man ännu inte vilken den är. Är det en och samma orsak eller om det är flera. Som sagt detta forskars det kring just nu.

Den bild som David E hänvisar till kan man spegla samtliga diagnoser med. Då är det en kärna i alla som är lika för samtliga diagnoser och det är då mera vissa specifika delar som mera går in i varandra och som avgör mera vilken diagnos man erhåller efter utredning.

Tex efter en utredning, den längre som är den egentliga. Tar som sagt tre månader och man sätter inga definitva diagnoser inom den första halvåret. Här är det mera "flummigt" och många arbetar efter helt andra riklinjer och andra inte alls efter något system överhuvudtaget. Helt beroende vilken psykiatrin man tillhör och vart i sverige man bor.

Utan håller med Åsa Nilssone's sätt att se på Borderline som diagnos. Det handlar om små fågelungar som sitter ensamma och skräckslagna på en gren och väntar på sin fågelmamma som har övergett dem. Så sårbara är dessa personer.

Fallen
12/2/08, 3:27 PM
#51

Man kan uppfylla diagnosen IPS fast man inte uppfyller de som är satta kritier pga att personen har en utpräglad IPS personlighet. Då utgår man ifrån denna personlighet istället för dessa 5/9 kritierium som finns.

Därav väl en del av denna uppleveda flummigheten kring just IPS som diagnos. Flört

kerstinjo
12/3/08, 12:07 AM
#52

# 50

Enligt WHO:s klassifikationssystem är benämning för borderline  emotionellt instabil personlighetsstörning.

Många gånger förekommer ändock benämningen borderline/emotionell störning utan några tre månaders utredning.

 Kerstin 

 

David
12/3/08, 12:10 AM
#53

Det är samma diagnoskriterier, bara det att "nutidens" läkare vill byta namn för att ge diagnosen ett mer rättvisande namn.

Jag fick den diagnosen på två läkarsamtal á 45 minuter. Så några grundliga utredningar är inte alltid att räkna med tyvärr.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Rocktjejen
12/3/08, 12:26 AM
#54

Tack Fallen! för mer information om Borderline som jag inte visste.

Förresten vad exakt är skillnad mellan Borderline och emotionell instabil personlighetsstörning?

I mina journaler står det först Borderline och nu senare emotionell instabil personlighetsstörning..

När jag fick min diagnos så fann jag ett namn på mina problem som jag kan ta upp några utav dom här.

 kronisk tomhetskänsla

svart vitt tänkande och det är också antingen eller

sen är jag inåtvänd så jag vänder all ilska inåt ist för utåt

svårt i relationer

identitetsstörning..Vem är jag?

ja det finns lite till men vill ju inte lämna ut mig helt..

Jag har inte blivit erbjuden någon direkt terapi det finns nog inte så mycket o få här i Karlstad heller..däremot står jag i kö frö KBT men inte pga av Borderline utan mer för min sociala fobi och panikångest men den får jag väl hjälp med också förhoppningsvis..

kerstinjo
12/3/08, 2:08 PM
#55

# 54 Borderline kallas numera emotionellt instabil personlighetsstörning.

 Kerstin 

 

Annons:
Rocktjejen
12/3/08, 4:29 PM
#56

Kerstinjo: okej jag har inte fattat det där riktigt innan..frågade en läkare en gång över internet och fick då förklarat vad som var skillnad..men okej.. tack iaf.=)

VeganGeek
12/4/08, 4:18 PM
#57

Jag har/har haft diagnosen Borderline vet inte riktigt hur det ligger till nu, jag fick drösvis med mediciner men mådde inte ett dyft bättre enda resultatet var att jag blev som den läkare som rensade min medicinlista uttryckte det "som en liten zombie" kan ha blivit hjälpt av anti-deppressiva eller så var det att jag kom ifrån den svåra livssituation jag hade. Bäst hjälp har jag fått av Concertan som jag fick efter ha blivit diagnosticerad med DAMP

mattemaria
5/25/09, 2:28 PM
#58

Min sons flickvän har haft diagnosen Borderline sedan 19-års åldern och hon är nu 28 år. De har haft en relation i två år och nyligen flyttat ihop.

Hon är kreativ och konstnärlig och såvitt jag kan bedöma duktig på sitt jobb. 

Men det är svårt, för att inte säja omöjligt, för mig att umgås med henne. Hon har ett enormt bekräftelsebehov och vill alltid stå i centrum. Eftersom jag är äldre än henne kan jag unna henne det och jag försöker ge henne uppskattning och se henne i vad hon gör. Men hon är så överkänslig och misstolkar ofta vad jag säjer. Det är som att balansera på lina att umgås med henne, för minsta lilla opassande jag säjer eller gör reagerar hon med ilska och säjer att jag är elak eller kontrollerande. I  relationer kan man inte väga alla ord på guldvåg för då skulle man bli helt ensam.

Jag har läst om Borderline och förstått att hon lever i ett känslomässigt kaos och känner stor medkänsla med henne. Hon har uppenbarligen en stor smärta inombords. 

Och även om jag förståndsmässigt förstår att hon inte mår bra och att detta får konsekvenser för hennes uppträdande så börjar jag att undvika henne. Jag tycket också att hon har en tendens att projicera sina egna problem på andra

Jag är också en människa och ingen slaskhink som hon kan vräka ur sig vad som helst till. För hon har ju naturligtvis inga fel.

Så jag slänger ut en fråga  och undrar vilket beteende som skulle funka bäst från min sida. För jag skulle verkligen vilja ha en avslappnad och genuin relation med henne, då jag tror att jag också skulle kunna vara till hjälp för dem.

Fullt medvetet har jag inte skrivit något om min son då han är vuxen och gör sina egna val. Han måste, så vitt jag kan förstå, i första hand stötta sin flickvän före sin mamma. Deras förhållande verkar dock stormigt. Men det har inte jag med att göra anser jag.

[rolnor]
5/25/09, 6:34 PM
#59

Tycker att man får ta hänsyn till att det finns flytande gränser mellan alla diagnoser och även vad som är sjukt resp. friskt, har själv från och till symptom som passar in på Borderline, men kan i vissa fall ha ganska bra relation till vissa människor, läkare brukar slå fast att det kan bero på en lyckad kontakt med min samtalsterapeut under flera år. Intressant med DBT, brukar själv träna genom att t.e.x. åka ned till centrum och handla istället för att ta en snabb vända till pressbyrån, får "träna socialt" på så vis.

isa
5/30/09, 12:48 AM
#60

Tack för mycket intressant och värdefull läsning här av er. En mycket nära anhörig till mig har denna diagnos.

Bromelia
6/14/09, 12:57 AM
#61

om man passar in på 9 av 9 kriterier kan man tolka det som att man har EIP? känns som om poletten äntligen trillat ner om man säger så Obestämd

flikkan77
6/14/09, 11:37 AM
#62

Läkarna tror att jag kanske kan ha detta istället för bipolär. Får väl se om det blir någon utredning någongång….

"You just have to belive…"

Annons:
miklo
7/11/09, 5:36 PM
#63

Det svåra med just personlighets störningar som t ex "borderline" är att det krävs mycket lång tid att sätta diagnos. Tyvärr får människor med denna problematik ett helt gäng felaktiga diagnoser innan de till sist får rätt diagnos. Det är väldigt olyckligt då människor med just emotionell instabil pers.störn (borderline), ofta förvärras av de behandlingar som man ger för de sjukdomar som man ofta förväxlar "borderline" med. "Borderline" förväxlas ofta med bipolär sjd, psykos sjukdomar och t om ADHD. Människor med denna störning måste alltså få ta sin tid och få en ordentlig utredning, för att få rätt vård redan från början. Men i dagens läge måste allt gå snabbt och kosta gratis, så tyvärr kommer det nog fortsätta som det gjort hittills. Dessutom anses människor med denna störning ofta som allmänt bråkiga och jobbiga, så de som behandlar dem verkar helst vilja bli av med dem så fort som möjligt. Tyvärr är behandlingsalternativen för människor med "borderline" väldigt begränsad men på senare år har dock DBT visat sig vara en effektiv behandling mot denna störning.

tindrak
7/15/09, 11:12 PM
#64

Jag är sååå j… trött på alla utredning hit och dit.

Har varit i psyk svängen sedan barnsben och nu är jag 44 år.Har haft diagnosen Borderline men gjort 2 nevro.utredningar och den sista sa ADHD.Jag fick sluta med mina antidepp piller för att sättas in på concerta…Fy fan va´ jag mådde dåligt.Jag stod ut i ca.3½ vecka sedan slutade jag med concerta.Jag kan ju inte påstå att jag mår bra men i alla fall bättre.

Jag börjar bli riktigt trött på att kämpa för att vilja leva, att nästan aldrig känna glädje och lycka…Jag får dåligt samvete när jag känner så här, i andras ögon har jag ju så mycket att vara glad och tacksam för…men jag känner inte något mer än skuld, skam och motvilja till att leva.

Med det livet jag left så har det resulterat i stora skulder och just för tillfället inget boende än gång…Att hela tiden vara beroende av andra, det är tungt,,,och då menar jag TUNGT.Jag vågar aldrig säga ifrån eftersom skulle den/dom bli arga på mig så står jag där på gatan…

Jag har ingen ork att ta tag i mitt liv, har gjort det så många gånger men det blir aldrig slutfört för jag tappar energin och tråden…

Tar tacksamt imot tips och ideer på hur jag ska gå vidare.

Kramar Annika

[Giiisella]
7/16/09, 12:18 AM
#65

#58, jag är ungefär så som du beskriver din sons flickvän.

"Men hon är så överkänslig och misstolkar ofta vad jag säjer. Det är som att balansera på lina att umgås med henne, för minsta lilla opassande jag säjer eller gör reagerar hon med ilska och säjer att jag är elak eller kontrollerande."

Eftersom jag är jag så vet jag inte hur det är för andra med Borderline, men skulle jag vara din sons flickvän så tror jag att det bästa hade vart om du bara kunde vara "rent snäll, behålla lugnet och vara förstående och avsluta diskussionen", eftersom när det (i alla fall för mig) uppstår något missförstånd så kan jag bli mycket upprörd. Då hjälper det inte att skrika tillbaka eller fortsätta diskussionen. Utan helst ska man bara vara förstående och snäll och inte försöka tillrättavisa.

Sedan är jag mycket medveten om att det är jobbigt för dig och dom i hennes närhet. Ni ska ju självklart inte heller behöva ta skit från hennes sida, för det kan ju få er att må dåligt. Dock är det ju sjukdomen som gör henne sådan.. K'nner man att man bara kan vara tyst, ge sig och såkallat "ta skit" så tror jag att det är det bästa.

Dock mycket möjligt att jag har fel i det jag skrivit ovan, men det är så som dom i min närhet behöver vara för att jag inte ska explodera..

mattemaria
7/16/09, 4:45 PM
#66

#58 Tack för ditt svar. Det verkar inte lätt att leva med den diagnosen. Det bästa är nog om båda i en relation kan prata öppet och ärligt, men jag har förstått att det är omöjligt. Ja, jag försöker vara snäll, på bekostnad av mitt eget mående.

[Giiisella]
7/16/09, 5:26 PM
#67

#66 Jag tycker inte att det ska behöva gå ut över dig, men det gör det nog i vilket fall som helst om man vill undvika bråk m.m… tyvärr.

Jag, liksom förmodligen hon, är beredda att omgivningen hela tiden ska såra oss eller lura oss. Jag antar "försvarsställning" vid minsta lilla som skulle kunna vara illa menat mot mig.

Jag tror nog att du helt enkelt får vara väldigt försiktig med vad du säger och hur du uttrycker dig..

[rolnor]
7/16/09, 5:39 PM
#68

Människor är ju inga änglar, men väldigt få är demoner och andra sidag, kanske måste ni kanske lära er ett det blir ömsom vin ömsom vatten i relation till andra?

[Giiisella]
7/18/09, 1:27 AM
#69

#68, Kanske dum fråga, men hur menar du?

Annons:
[rolnor]
7/18/09, 6:02 PM
#70

Såg att jag stavade uselt, det jag menar är att vi människor har goda, fina sidor, men att dom flesta är kapabla till viss ondska, och ska man umgås med andra så får man vara beredd på att det hoppar en och anhnan groda ur munnen på den man pratar med, ibland, liksom…

[Giiisella]
7/19/09, 8:53 PM
#71

#70 Jo visst är det så.. Och det är något som i alla fall jag vet om, men som ibland kan bli svårt att komma ihåg i vissa situationer. Självklart är det något man måste lära sig, men ja, det är ju en sjukdom man har och som man kanske inte alltid kan rå för..

AmandaK
8/5/09, 11:12 PM
#72

Hej!

Är 38 år och har nyligen bett om min journal då jag pga min familj hamnade på BUP -89. Det står i den att jag blev diagnostierad "Borderline personlighet". Det fick jag reda på nu alltså, 20 år senare…

Jag hade innan läst en hel om personlighets störningar, främst för att försöka förstå vad det är min mamma skulle lida av. När jag läste om just Borderline kunde jag känna igen en del hos mig själv, bla utifrån kommentarer jag fått av folk. Som att jag ser saker och människor i antingen svart eller vitt. Själv har jag alltid undrat över impulsiviteten som förstört en hel del av mina egentliga planer…

Jag har även gått i terapi i flera år, och insett en hel del hos mig själv. Bla hur mycket min dysfunktionella familj påverkat min utveckling när jag växte upp. Jag har mått väldigt dåligt till och från sen jag var 6-7 år. Innan dess bodde vi så att jag hade släkten nära, en släkt som gav trygghet och kärlek. Sen blev det svart…

Tomheten känner jag också så väl igen.

Jag kommer nu ta kontakt med klinik i min stad för att få hjälp, jag har även jätte många frågor om Borderline och om mig själv. Jag ska även ringa det BUP jag var på. De sa att när jag fått journalen kan jag ringa dem för att gå igenom den.

twixi
8/27/09, 2:43 PM
#73

Jag tycker att attityden till dem som har diagnosen borderline/emotionell instabilitet ofta kan vara nedlåtande.

Läste en insändare om denna diagnos i senaste PS! och jag tycker att psykiatern uttryckte det fint:

"..det är den känslomässiga instabiliteten som är det centrala. Dessa personer är verkligen i händerna på sina starka känsloreaktioner. Och det ställer till det på många sätt. Det är plågsamt att reagera kraftigt på sådant som andra kanske inte ens märker. Och att känslorna växlar så från gång till annan gör att man får svårt att känna igen sig själv. Även självbilden blir instabil. Känslotrycket stör ens tänkande och förmågan att fatta kloka beslut. Beteendet blir impulsivt. Och i dessa tvära känslokast tenderar man att ömsom upphöja, ömsom nedvärdera sin omgivning, vilket blir påfrestande för alla och ger instabilitet även i relationer. Lidandet kan vara tungt, många bär på tomhetskänslor och glädjelöshet och har svårt att klara separationer. Vissa skadar sig själva eller gör självmordsförsök. Man kan alltså säga att det är känsloregleringen som är det egentliga problemet. Och som sedan skapar andra problem."

Jag tror att detta kan ge större förståelse för hur plågsamt det kan vara att ha denna diagnos och vad det beror på.

Jag har själv "gränspsykotisk" personlighetsstörning som det står i min journal, men det "finns" egentligen inte nåt som heter så, utan den egentliga diagnosen är "ospecificerad personlighetsstörning.

Jag har haft alla möjliga personlighetsstörningsdiagnoser, schizotyp, Borderline, fobisk.. Tydligen är det en blandning av allt möjligt.

Jag är också bipolär och gränsen mellan svängningarna i Borderline och bipolär sjukdom kan ju vara ganska lika som flera här skrivit.

Citronmeliss
8/27/09, 3:54 PM
#74

#73 Jag håller med dig, ibland hör man en nästan nedlåtande klang.. Borderline, samma som CP och Damp!

Tyvärr används de som skällsord ibland eller för att förlöjliga..Rynkar på näsan

Tycker att det var en mycket bra beskrivning från psykiatern!

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

sali
9/30/09, 1:47 AM
#75

Det här kändes hemskt men samtidigt skönt.

Jag har diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning men inte vetat vad det var och ingen har ens förklarat för mig vad det är som visar att jag har det eller förklarat störningen för mig och nu fick jag reda på att det är samma som Borderline och ALLT stämmer på mig.

Det känns skönt att förstå vad jag har men det känndes mycket värre när jag fick veta att det är Borderline och inte något jag inte visste vad det var :S

skogspinglan
11/4/09, 7:12 PM
#76

man säger emotinellt instabil personlighetsstörning numera o undviker Borderline då det enligt OCD 10 är för diffust uttryck.

Annons:
Upp till toppen
Annons: